Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Jämtkraft inviger ny hybridanläggning
När Jämtkraft installerade ett batterilager (1 MW) i sitt vattenkraftverk i Granboforsen 2021 var det en av de första hybridanläggningarna i landet där ett batterilager är integrerat i vattenkraftverket i syfte att användas på stödtjänstmarknaderna.
Erfarenheterna var så goda att Jämtkraft nu byggt en 15 MW-anläggning i Hissmofors vattenkraftverk i Krokom. I veckan var denna nya hybridanläggning – Hydrobooster – färdig att tas i drift. Anläggningen är designad för att stötta elnätet vid stora frekvensvariationer. Men framöver ska den också kunna användas vid ödrift och dödnätsstart efter ett strömavbrott, liksom att kapa lokala effekttoppar.
Totalt består anläggningen av 24 batterikuber med 384 moduler samlade i en byggnad på 1000 kvadratmeter invid vattenkraftverket.
2. Allt fler deltar på stödtjänstmarknaderna
På tal om att stödja elnätet. Under veckan presenterade Svenska kraftnät lite statistik över stödtjänstmarknaderna, som syftar till att upprätthålla balansen i elsystemet.
Historiskt har vattenkraften bidragit med en mycket stor andel av volymen stödtjänster. Men nu ökar energilager (batterier) och vindkraft i snabb takt på vissa av marknaderna, framför allt på FCR-D ned och FCR-D upp (frekvenshållningsreserver).
Antalet förkvalificeringar av anläggningar som kan bidra på stödtjänstmarknaderna ser ut att bli rekordstort under året. Den stora tillströmningen av nya typer av stödtjänstaktörer är en av orsakerna till att Svenska kraftnät nu även skriver ner kostnadsprognosen för stödtjänster med 2 miljarder kronor för 2024.
Utvecklingen innebär dock inte att marknaden är mättad än. Svenska kraftnät har fortfarande ett stort behov av fler leverantörer av mFRR (manuell frekvensåterställningsreserv), framför allt för nedreglering, skriver man i ett pressmeddelande.
3. Circle K testar solceller och batterilager
Ledtiderna för att ansluta laddstationer är tidvis lång och kan vara utmanande. För att komma runt problemet testar nu Circle K ett nytt grepp: vid en laddstation i Flädie i Lomma kommun installerar man nu såväl solceller som batterilager – en anläggning som ska säkra energiförsörjningen och möjliggöra fler snabbladdare för såväl tung som lätt trafik.
Batterilagret har en kapacitet på 800 kW/1600 kWh och tillsammans med solcellerna och den befintliga nätanslutningen kommer man att säkra 1,4 MW på stationen. En smart dator reglerar och balanserar strömförsörjningen, så att stationen först får ström, sedan laddarna. Circle K räknar med att få ett effektöverskott genom batteriet tack vare den höga samlade kapaciteten, vilket även ska kunna bidra till att stötta elsystemet.
– Det är alltid roligt att testa ny teknik och applicera det i stor skala och omfatta driften av en hel station. Vi visar att det går att hitta lösningar om man bara vill, säger Lennart Olsson, ansvarig för laddning tung trafik på Circle K.
4. Dagliga sms till hyresgäster kapade effekttoppar
Ibland räcker det med små åtgärder för att kapa effekttoppar. I Fjärås utanför Kungsbacka har man testat att skicka dagliga sms till hyresgästerna på Humlevägen – i en studie som har gjorts inom ramen för det europeiska forskningsprojektet Enflate. Sms-meddelandena kunde till exempel uppmana hyresgästerna att inte slå på tvätt- eller diskmaskinen eller ladda bilen under en angiven timme på dagen när elförbrukningen beräknades bli som högst.
En uppföljande studie visar att dessa textmeddelanden minskade hushållens elförbrukning under timmarna med högst belastning upp till 15 procent jämfört med förbrukningen i en kontrollgrupp på 134 hushåll som inte fick sådana sms.
– Många hushåll har elavtal som gör att de inte tjänar ekonomiskt på att minska sin elförbrukning under timmarna med höga elpriser. Resultaten i det här fallet visar att hyresgästerna ändå ändrade sitt beteende. Det gör det intressant att fundera över att utvidga nudging till fler områden, säger Christer Kilersjö, vd för Eksta Bostads.
Husen i Fjärås ingår i en demonstrationsanläggning där ett antal aktörer testar nya metoder och tekniska lösningar, till exempel möjligheten att välja olika energikällor beroende på tillgång och pris. Utöver bostadsbolaget Eksta ingår mjukvaruutvecklaren Noda och IVL i projektet.
5. Natoövning i Jönköping med energisäkerhet i fokus
Under veckan (24-26 sep) har Natoövningen Nordic Pine 24 gått av stapeln på Elmia i Jönköping med deltagare från en rad olika länder. Årets tema var: ”Hybrid threats to Renewable Energy Systems”.
Syftet med övningen var att öka förståelsen för hur cyberattacker och andra hot kan påverka energisektorn – och att utveckla gemensamma strategier för att stärka cybersäkerheten. Under övningen presenterades olika scenarier där deltagarna skulle identifiera och motverka hot som skulle kunna äventyra el- och värmeförsörjningen.
Hemmaföretaget Jönköping Energi deltog givetvis i övningen och bjöd också deltagarna på studiebesök i kraftvärmeverket i Torsvik.
– Cybersäkerhet har blivit en av de största utmaningarna för energisektorn. Vi måste ständigt vara förberedda på att hantera dessa hot för att säkerställa stabil energiförsörjning i alla situationer, säger Fridolf Eskilsson, vd för Jönköping Energi, i en presskommentar.
NOTERAT I MARGINALEN
Statsministern studerar kraftvärme
Under onsdagen (den 25 sep) fick Tekniska verken i Linköping celebert besök av Ulf Kristersson. Här fick statsministern en rundvisning i Gärdstaverket inför ett samtal om bland annat fjärr- och kraftvärmens centrala roll i energisystemet och under beredskapslägen.
– Vi behöver massa av planerbar energi – som den här – för svensk industri, elektrifieringen och den gröna omställningen, sa Ulf Kristersson.
Totalt motsvarar den svenska fjärr- och kraftvärmen en eleffekt på ungefär 10 GW, vilket är ungefär lika mycket som åtta kärnkraftsreaktorer.
– Vi är glada över att fjärr- och kraftvärmen genom detta besök får välförtjänt uppmärksamhet då den annars lätt glöms bort i energidebatten. Vi ser fram emot fortsatt dialog kring hur vi kan öka kraftvärmens bidrag till våra nationella mål på energi- och klimatområdet, säger Conny Udd, vd och koncernchef, Tekniska verken.