Mellan ställverken i centrala Olofström i Blekinge är delar av elnätet nu noggrant övervakat. Fem nätstationer mellan två ställverk har nu ett självläkande nät. I alla nätstationerna på sträckan finns utrustning som analyserar nätet. Uppstår ett fel kopplar elnätet om sig självt, så att alla kunder snabbt får strömmen tillbaka.
– Ingen ska behöva vara utan el mer än några millisekunder, säger Björn Bergstrand vd på Olofströms Kraft .
– Nätet skickar information till oss om var felet är någonstans. Vi behöver alltså inte göra felsökningar som vi gjort tidigare. Det gör att vi kan åtgärda felet snabbt.
På de ställen där bolaget inte har ett självläkande nät eller fjärrmanöver på frånskiljare så måste personalen ut på plats innan någon felsökning kan börja. Det är tidsödande för de kunder som sitter strömlösa och för verksamhet som står stilla.
Simulerar jordfel
Under det senaste året har Olofströms Kraft arbetat med att bygga upp det självläkande nätet. I våras genomfördes ett driftprov genom att simulera kontrollerade jordfel på olika punkter i elnätet.
På varje punkt på sträckan sitter nätstationer med enheter som detekterar jordfelet. Vid ett fel på någon av kabelsträckorna eller transformatorn isoleras felet och sträckan kopplas om. Felet visualiseras på en driftkarta med en felmarginal på cirka 50 meter.
– Allt fungerade väldigt bra vid provet, och det självläkande nätet är nu igång i centrala Olofström. Det har varit ett väldigt framgångsrikt samarbete mellan oss på Olofströms Kraft, dLab och Ensto Protrol samt Mirakelbolaget, berättar Björn Bergstrand.
Än så länge har vi inte hittat utrustning som fungerar på vårt luftledningsnät, men det är verkligen något vi skulle vilja göra i framtiden.
Proaktiva åtgärder
Vid driftprovet testades mjukvaruintegrationen mellan dLab och Ensto Protrol. Protrol-enheterna skickar information om upptäckta jordfel och andra händelser till dLabs plattform, som i sin tur verifierar och presenterar den informationen tillsammans med övrig insamlad data. Vid tillfälliga jordfel, som inte leder till permanenta avbrott, kan elnätsbolaget omedelbart lokalisera felet och vidta proaktiva åtgärder.
– Det är en stor fördel att vi får information med en felmarginal på 50 meter. Då kan vi börja felsöka på en betydligt mindre yta och det går mycket snabbare att åtgärda felet. Kunden märker inget eftersom de tillfälligt är överkopplade på en fungerande sträcka i nätet, säger Björn Bergstrand.
Är det en stor investering?
– Det är en relativt stor investering, men livslängden på ett sånt här system ligger på ungefär 20 år.
Fibernät är ett krav
Tanken på ett självläkande nät har funnits med i planerna under cirka tre år. När elnätet i centrala Olofström behövde renoveras tog elnätsbolaget chansen att testa tekniken.
– För att det här ska fungera på ett bra sätt krävs ett fungerande fibernät och det har vi på den här sträckan. Om det inte finns fibernät tar kommunikationen mellan de olika enheterna för lång tid.
För fem år sedan testade dock Oloftströms Kraft att bygga en liknande lösning på en felbehäftad sträcka på luftledningsnätet. Här kopplar inte nätet om sig själv utan felen på sträckan visualiseras på driftkartan och presenteras i den digitala plattformen.
– Vår tanke är att utveckla det vidare på både luftledning och kabelnätet. Än så länge har vi inte hittat utrustning som fungerar på vårt luftledningsnät, men det är verkligen något vi skulle vilja göra i framtiden. Inte för att koppla om automatiskt, men för att snabbt kunna identifiera felet och lägga om driften av nätet, säger Björn Bergstrand.
Har ni några råd till elnätsbolag som funderar på att bygga upp självläkande nät?
– Ja, det är otroligt viktigt att de tekniklösningar som man väljer kan kommunicera med de system som redan finns på elnätsbolaget. Det ska inte behövas flera inloggningar i olika system, utan det ska vara lätt att läsa av felmeddelanden och annat, säger Björn Bergstrand.
– Det är också en stor fördel om personalen får felen redovisade i en typ av driftkarta som de redan är vana vid. Det nya systemet ska ju underlätta och inte göra arbetet mer krångligt och svårjobbat.
Marie Kofod-Hansen
