Tornbyggnaden i den gamla textilfabriken i Krokslätt söder om Göteborg syns på långt håll. Här runt de tegelröda industrilokalerna från förra sekelskiftet sjuder det av liv: en blandning av bostadskvarter, kontorsbyggnader och ett stort hotell som utvecklats av fastighetsbolaget Husvärden.
Stadsdelen Krokslätts Fabriker värms och kyls av ett gemensamt energisystem, som består av geoenergi, fjärrvärme och solceller där energin delas mellan husen. Systemet har utvecklats under ett decennium av teknikkonsultföretaget Bengt Dahlgren AB efter att företagen tillsammans vunnit en tävling som Delegationen för hållbara städer utlyste 2009.
Husvärden kompletterade först de ursprungliga fabriksbyggnaderna med moderna, energieffektiva kontorshus, totalt 60 000 kvadratmeter. Under det senaste decenniet har därefter nya kvarter vuxit upp med kontors- och bostadshus på ytterligare 75 000 kvadratmeter med restauranger, caféer, förskola, gymnasieskola och sjukhus. Det senaste tillskottet är ett hotell och jämte detta ska Husvärden bygga ytterligare 60 000 kvadratmeter.
Energisystemets hjärta
Berth Olsson, chef för Husvärdens dotterbolag Krokslätts Energi och projektansvarig för områdets energilösning, guidar runt i området. Det är mycket folk i rörelse: elever på väg till områdets gymnasieskola, föräldrar på väg till dagis med sina barn och människor på väg till sina arbetsplatser. Och på kvällarna är restaurangerna välbesökta i området.
– Det har hänt en hel del sedan tiden då fabriksområdet blev öde efter klockan 17, säger Berth Olsson medan han öppnar dörren till Krokslätts Fabrikers mediacentral.
Mediacentralen, som ligger i ett parkeringshus, är energisystemets hjärta och sambandscentral, uppkopplad mot både geoenergi och fjärrvärme.
– Genom två separata rörsystem för värme och kyla binds stadsdelens alla byggnader ihop. Samtidigt som kyla och värme flödar från mediacentralen kan överskottsvärme flyttas från en byggnad med kylbehov till en annan med värmebehov. Genom rörsystemet distribueras även frikyla från geoenergianläggningens borrhål för att kyla kontorshus, säger Berth Olsson.
Energiflöde mellan husen
Stadsdelar som har en mix av bostäder och kontor är optimala för energidelning mellan fastigheter. Kontorsytor har ett kylbehov en stor del av året medan bostadshus tvärtom har ett större uppvärmningsbehov. Genom att kyla ner kontorsbyggnaden, vilket är detsamma som att flytta bort värmen, skapas ett energiflöde som delas till bostadshusen med ett större värmebehov. Är kylbehovet stort laddas även borrhålen.
Värmesystemet är kopplat mot fjärrvärme via två anslutningar, en på 1,6 MW i de gamla fabrikernas gamla pannrum samt en anslutning på 2 MW i mediacentralen Av den totala energiförbrukningen i stadsdelen står fjärrvärmen från Mölndal Energi för mellan 25-30 procent.
Ett energisystem uppkopplat mot både fjärrvärme och geoenergi ger möjligheten att styra driften för att minimera uppvärmningskostnaden. Under det senaste året har Krokslätts Energi intensifierat samarbetet med Mölndal Energi. Vid ett tiotal tillfällen under den gångna vintern har man stängt av värmepumparna i mediacentralen för att minska effektuttaget och istället använt fjärrvärme.
– Det är rena win-win-situationen med denna typ av energioptimering där vi på Mölndals Energi kan öka effekten i den bioenergieldade kraftvärmepannan för att öka elproduktionen när priset på el är högt samtidigt som Krokslätts Energi köper fjärrvärme riktigt billigt, berättar Fredrik Martinsson, energisystemutvecklare på Mölndal Energi.
Berth Olsson instämmer i detta:
– Tidigare var det inte lönsamt att stänga av värmepumparna eftersom priset alltid varit detsamma på fjärrvärmen, men att kunna optimera driften ekonomiskt genom att skifta energislag är en idé vi hade redan från början, säger Berth Olsson.
Hanterar effekttoppar
Vid tretiden dagen innan skickar Mölndal Energi priserna för morgondagens el och fjärrvärme till Krokslätts Energi som då får besluta om värmepumparna ska stängas av under några timmar som det brukar handla om.
Detta pilotprojekt är ett av flera som ingår i EU-projektet Resonance som Mölndal Energi driver för att hitta fler vägar att hantera effekttoppar i elnätet och optimera driftekonomin.
– Flexibiliteten som finns används inte bara för att skapa ett effektivare fjärrvärmesystem utan även för att skapa mer plats i det lokala elnätet. Samarbetet ingår även som en del i Effekthandel Väst där vi skrivit avtal med ett tiotal kunder som minskar effektuttaget eller ökar elproduktionen vid toppbelastning, berättar Fredrik Martinsson.
Samarbetet som nu testas fram kommer att göra stor skillnad på längre sikt.
Mölndal Energis ambition är att arbeta närmare alla sina kunder för att kunna optimera hela systemet, något som möjliggörs med digitalisering.
– Det är särskilt intressant att arbeta med stora kundanläggningar eftersom det handlar om större effekter, men på sikt vill vi hitta lösningar även för mindre kunder, säger Per Salomonsson, affärsstrateg på Mölndal Energi.
Med tillräckligt många kunder anslutna till någon typ av energioptimering räknar energibolaget med att slippa investera i en större reservpanna, vilket i sin tur kommer att hålla nere priset på fjärrvärmen.
– Samarbetet som nu testas fram kommer att göra stor skillnad på längre sikt, säger Per Salomonsson.
Bygger in flexibilitet
Förutsättningen för samarbetet mellan Krokslätts Fabriker och Mölndal Energi var en helt transparent diskussion där kostnaden för fjärrvärmeproduktion och värmepumpsdriften redovisades helt öppet för att de tillsammans skulle hitta en prissättningsmodell.
Krokslätts Fabriker underlättar inte bara för Mölndal Energi att kostnadseffektivt producera el och fjärrvärme, stadsdelens ambition är att bli självförsörjande på el över året för att få bättre kontroll på kostnaderna.
Fler tak i området kommer att få solelsanläggningar inom kort och den sammanlagda elproduktionen kommer då bli runt 500 000 kWh per år.
– Effekt har varit allt för billigt och nu måste vi se till att bygga in flexibilitet i elanvändningen för att reducera effektbehovet. Allt vi sparar in på effekten kommer alla att tjäna på, avslutar Berth Olsson.
Krokslätts energisystemGeoenergi – tre kyla/värmepumpar, som producerar totalt 1,3 MW värme resp. kyla.Två borrhålslager på 220 meters jup: 82 borrhål för frikyla samt 35 hål med överskottsvärme.Fem ackumulatortankar (totalt 50 kubikmeter) som används för produktion av tappvarmvatten.Fjärrvärme: två anslutningar på 2 MW resp. 1,6 MW.Solel: 675 kW.
Anders Kristensson
