Om man zoomar in över Ånge från luften kommer man snabbt bli varse dess många vindkraftsturbiner i den södra delen av kommunen. Här finns tre parker med runt 100 verk och ytterligare parker ligger i pipen.
Den stora vindkraftskapaciteten, i kombination med Ellevios ställverk på 750 MW, har skapat möjligheter för den gröna expansion som just nu pågår i den gamla järnvägsknuten i Västernorrland.
I centrum för den gröna omvandlingen står företaget RES som nu utvecklar projekt för över 20 miljarder kronor i vindkraft, batterilagring och grön vätgas i kommunen. Och vars satsningar öppnar upp för en rad andra industrier. Totalt planerar företaget för en produktion på omkring 100 000 ton vätgas per år i Alby och i Ljungaverk. Nu pågår miljöprövning i Mark- och miljödomstolen.
För RES del tog investeringsplanerna fart med satsningarna på två vindkraftsparker i kommunen och ett tidigt samarbete med Ellevio om behovet av att stärka det regionala elnätet, där RES varit med och delfinansierat uppbyggnaden av Tovåsen stamnätsstation.
Från mer modesta 20 MW i installerad effekt för vätgasproduktion i Alby föll olika bitar på plats för en betydligt större satsning.
– Tillsammans med kommunen började vi titta på möjligheterna att få andra aktörer till Alby för att ta hand om restprodukterna från vätgasproduktionen. När en process med detaljplan startade och vi över tid kunde se en ökad tillgänglig eleffekt, så skalade vi först upp till 100 MW och sedan till 500 MW, berättar Alexandra Angelbratt, vätgasansvarig på RES, när vi ses på plats i det gamla industriområdet i Ljungaverk med stora tegelbyggnader som nu ska få ett nytt liv.
Industriell symbios
I planerna för Alby finns även en anläggning för produktion av elektrobränsle från vätgasen. RES har köpt 20 hektar av ett område på totalt 100 hektar skogsmark, detaljplanelagd för industriverksamhet.
Industriparken Alby Östra ses av Ånge kommun som en förebild för en hållbar industriell symbios med restprodukter från vätgasproduktionen.
Matproducenten Big Akwa är ett exempel på företag som nu söker sig till Alby, cirka en mil utanför Ånge tätort, för att etablera en landbaserad fiskodling med syret och spillvärmen från vätgasproduktionen som resurs.
I Ånge träffar vi kommunens näringslivschef Mats Gustafsson, som gnuggar händerna över den utveckling som med kommunens egna ord ”överträffar alla förväntningar”.
– Men det har varit en resa för oss också att bemöta olika intressenter på rätt sätt, säger Mats Gustafsson och berättar om forna samråd om vindkraft där ”knytnäven nästan låg i luften”.
Åsikterna går fortfarande isär, medger han.
– De som är emot vindkraft är fortfarande riktigt negativa. Skillnaden är att det numera finns en större grupp som är öppet accepterande. Inte så att man tycker att vindkraft är jätteroligt men just det här att: okej, vi kanske får gå med på ett intrång om det samtidigt ger någonting tillbaka till oss, säger Mats Gustafsson.
Det är mer framtidstro numera, både bland företagare och folk på byn.
Lokal värdebehållning är det begrepp som Ånge kommun använder. I det ligger att söka en dialog med vindkraftsintressenter utan att för den skull tumma på myndighetsrollen med den makt som det kommunala vetot ger.
– Det är mer att vi förklarar vad som är viktigt för oss. Så var det när RES presenterade olika lösningar för sina vindkraftsinvesteringar. Då var vi tydliga med att det inte duger att bara producera el och skicka den söderut. Där får man säga att det landat fantastiskt väl med investeringen i Tovåsen och de möjligheter det öppnar, säger Mats Gustafsson.
I juni tillstyrkte kommunfullmäktige i Ånge RES ansökan om vindkraft med 24 verk i Storåsen. Enligt en sammanställning från Svensk Vindenergi var Storåsen det enda projektet av totalt 16 under första halvåret som varken stoppades av kommunala veton eller invändningar från Försvarsmakten.
– Kommunens ställningstagande är mycket glädjande och blir ytterligare en del i ambitionen att göra Ånge till en hubb för grön energi. Storåsen passar utmärkt för etablering av vindkraft eftersom området är utpekat som ett riksintresse för vindbruk, konstaterar Rasmus Adelswärd, projektutvecklare på RES.
Här finns mycket av infrastrukturen redan på plats med järnväg in på området, tillgång till vatten och elanslutning.
Den nya vindkraftparken väntas bidra med 500 GWh till energimixen i SE2, vilket motsvarar ungefär 50 procent av energiförsörjningen för Ljungaverks vätgasanläggning.
För den lilla industriorten – i östra delen av Ånge kommun – räknar RES med att starta vätgasproduktion 2028, lite tidigare än anläggningen i Alby.
Peter Schelander, ansvarig för Ljungaverksetableringen, visar runt i de industrilokaler som RES har köpt. Stora, långsmala tegelbyggnader som påminner om samhällets industrihistoria.
– Här finns mycket av infrastrukturen redan på plats med järnväg in på området, tillgång till vatten och elanslutning som dock behöver kompletteras. Det gör att vi räknar med en förhållandevis snabb process för att komma igång, säger Peter Schelander.
Han känner ett starkt stöd från lokalsamhället.
– Det är ett förtroende som vi byggt upp successivt i Ljungaverk och det ger en stark medvind när boende i området tror på vår idé. Att det sedan finns en stark koppling till tidigare industrihistoria där det även funnits vätgasproduktion gör det hela enklare också.
Naturlig samarbetspartner
På andra sidan Ljungan – älven som en form av pulsåder genom Ånge kommun – finns Permascand som naturlig samarbetspartner.
Med sina 120 anställda är det kommunens största privata företag och här ser man tillväxtmöjligheter med närheten till vätgasproduktion. Förutom RES investeringar har även en vätgassatsning i Torpshammar nyligen presenterats av det franska bolaget Lhyfe.
Hela stationen är från början dimensionerad för 1500 MW elproduktion.
– Allt som sker nu är jättekul för kommunen och bygden och där kan vi bidra med komponenter som fabrikerna behöver samt även samarbete inom en större försörjningskedja med våra kunder som har kompetens inom området, säger Fredrik Herlitz i Permascands företagsledning och tillägger:
– Det är inget nytt område för oss men ändå ett mycket intressant tillväxtområde. Redan 2022 kom vi och RES överens om ett samarbete där vi ska utveckla ett kommersiellt forskningscentrum kopplat till vätgasanläggningen.
I likhet med RES betonar Ellevio sin roll som möjliggörare för en grön omställning. Den nya stamnätsstationen Tovåsen är något av ett nav för det stora vindkraftsklustret i södra delen av Ånge kommun.
Här i gränslandet Ånge–Ljusdal kan Fredrik Johansson, projektledare på Ellevio, blicka ut över Björnberget som det närmaste av flera vindparker. Granne är Svenska kraftnäts 400 kV-station.
– Vi transformerar 400 kV-130 kV och det känns riktigt spännande att få vara en del av utvecklingen i området. Hela stationen är från början dimensionerad för 1500 MW elproduktion, säger Fredrik Johansson.
Det är ungefär i nivå med Stockholms effektbehov. Industrisatsningarna och vätgasfabrikerna i Alby och Ljungaverk har behov av ett uttag på totalt 750 MW.
Den komplexa transformatortransporten från Ludvika – sjövägen via Köping-Iggesund – talas det om än idag.
– En stor utmaning var tidsaspekten med en process från planering och fram till transport på bara fyra månader. Men vi lyckades, säger Fredrik Johansson om 390-tonstransporten.
Och nu väntar en liknande transport?
– Ja, 2028 räknar vi med att få nästa transformator på plats. Då kommer vi att göra om ställverket en del också för att förbereda för kommande anslutningar. Bland annat genom att flytta ledningen som kommer från Laforsens stamnätsstation.
Ånge kommun räknar med en helt ny befolkningsutveckling med stöd av investeringar och jobb inom den gröna industrihub som växer fram. Samtidigt är det en utmaning att tänka i nya banor efter år av stadig befolkningsminskning. I kommunens översiktsplan sker planering utifrån en befolkningsökning med 2 000 invånare.
En ny framtidstro
Mats Gustafsson ser ett skifte i hur lokalbefolkningen ser på framtiden.
– Det är mer framtidstro numera, både bland företagare och folk på byn. Ska man nämna något konkret så är det väl fastighetspriserna. En miljon för en villa i tätorten är något av ett riktmärke – förr var det nästintill sensationellt med ett högre pris än så, nu är det bara i undantagsfall billigare.
Alexandra Angelbratt ser få orosmoln för de aktuella satsningarna men manar till vaksamhet kring elmixen i SE2.
– Med över 90 procent förnybar el i nuvarande system är det såklart fördelaktigt för produktion av grön vätgas. Här är det viktigt att inte fastna i hur det ser ut idag utan även förstå behovet av ytterligare förnybar kraft för att klara gröna investeringar under hela dess livslängd.
Konceptet som RES använt i Ånge vill hon gärna använda i andra delar av Sverige för framtida investeringar.
– Att bygga upp ett nära samarbete med kommunen och ha en bra förankring i lokalsamhället har varit framgångsfaktorer i Ånge. Dessutom är det ett väldigt roligt sätt att jobba på, säger Alexandra Angelbratt.
Västernorrlands minst befolkade kommun
Ånge kommun är den befolkningsmässigt minsta av Västernorrlands sju kommuner. Kommunen har cirka 9 000 invånare. De stora investeringarna i vindkraft och vätgasproduktion gör att kommunen räknar med en vändning i befolkningsutvecklingen med upp till 1 000 nya jobb de närmaste åren. Satsningen på Site Alby som cirkulär industripark är en del av planerna.
Fredrik Mårtensson
