Det är stora förändringar på gång på Centralsjukhuset i Karlstad. Region Värmland ska bygga om och till sjukhuset för omkring sju miljarder kronor, vilket såklart påverkar energianvändningen.
Idag får sjukhuset majoriteten av sin värme från sin egen bergvärmeanläggning och de använder fjärrvärme som spets vilken de köper från Karlstads Energi. De köper dessutom ånga från energibolaget. Kylan däremot får de via sin bergvärmeanläggning.
Vilken typ av värme och kyla de nya delarna av sjukhuset kommer att använda är inte klart. Det är också här det skapas extra möjligheter att dela på energin i Karlstad, men det finns också flera utmaningar. En oklarhet handlar om hur mycket energi som sjukhuset kommer att använda.
Ett megaprojekt
– Detta är ett av de stora megasjukhusprojekten som pågår i Sverige. Vi ska riva totalt 50 000 kvadratmeter, vi ska bygga om 30 000 kvadratmeter och vi ska bygga nytt på 100 000 kvadratmeter, vilket sker i etapper, berättar Annette Andersson, fastighetsdirektör på Region Värmland.
– Akuthuset, som är den stora delen i etapp 1, ska vara klart 2033. Men vi vet inte nu vilka undersökningsmetoder, behandlingsmetoder eller utrustning som kommer att behövas, utan vi får göra en kvalificerad gissning. Detta styr ju hur mycket värme och kyla vi behöver. Hur mycket värme kommer utrustningen att generera som vi kan ta tillvara? Eller måste vi kyla bort det för att vi inte klarar av det?
Sedan tre år tillbaka samarbetar Region Värmland och Karlstads Energi i flera energifrågor och det startade med de höga elpriserna.
– Vi tjänade då på att inte använda våra värmepumpar utan använde i stället fjärrvärme. För Karlstads Energi innebar det att de fick avsättning för mer värme från sitt kraftvärmeverk och där kunde de producera mer el, säger Annette Andersson.
– Det var startskottet för vårt samarbete. Då började vi fundera på vad kan vi göra under normala omständigheter om vi kan göra det här när det är kris, säger Erik Kornfeld, vd på Karlstad Energi.
Region Värmland har mål om att minska köpt energi, medan vi har som mål att varje affär ska vara lönsam. Så att jobba mot ett nytt gemensamt mål är vår största utmaning.
Olika målsättningar
De gick vidare med samarbetet och antog ett systemperspektiv för att se vad som är bäst för Karlstad som geografiskt område när det gäller produktion och användning av energi. Det blev då samtidigt tydligt att detta inte var alldeles enkelt.
– Vi har olika målsättningar där målen inte styr mot systemnytta och vad som är bäst för hela Karlstad. Region Värmland har mål om att minska köpt energi, medan vi har som mål att varje affär ska vara lönsam. Så att jobba mot ett nytt gemensamt mål är vår största utmaning, menar Erik Kornfeld.
Att förändra en köp- och säljöverenskommelse likt den som gjordes 2022 var förhållandevis enkelt att lösa genom avtal, men när de nu tittar på ett utökat samarbete kan det juridiska bli ett problem som behöver lösas.
– Om vi ska dela energi så bedömer vi inte att det går att göra på grund av kommunallagen. Den gör att vi som region inte kan sälja energi, utan den energi vi producerar måste vi själva använda, säger Annette Andersson.
Lämnat in ansökan om energigemenskap
Just nu skissar därför Region Värmland och Karlstads Energi på att bilda en energigemenskap som även ska fungera som ett pilotprojekt mellan en region och ett energibolag. I början av april lämnade de in en ansökan till Energimyndigheten för att söka medel för detta och förhoppningsvis startar arbetet i höst.
Här vill man definiera vad en energigemenskap kan innebära för en region och kommun och vad man får göra tillsammans, men också hur de kan optimera produktion och användning av energi ur ett systemperspektiv. Konkret handlar det bland annat om att optimera värmeproduktion mellan fjärrvärme och värmepumpar, samarbeta kring användning av nytt borrhålslager samt leverera värme och kyla till fjärrvärme- respektive fjärrkylanät.
De tekniska frågorna löser vi. Utmaningen ligger snarare i juridiken, affärsmodellerna, samt säkerhet och robusthet.
En annan fråga som blir allt viktigare är beredskapsfrågan kring energi.
– Det är förstås väldigt viktigt för sjukhuset, som inte kan vara utan energi en sekund – utan som måste ha redundans i allting de gör. Där har de jobbat för sig själva, men vi tänker på samma sätt kring beredskap och resiliens. Nu har vi gått vidare tillsammans och tittar på hur vi gemensamt kan få en hög beredskap och redundans, berättar Erik Kornfeld.
Det är också här liksom kring affärsmodeller och juridik som de största utmaningarna blir menar både Erik Kornfeld och Annette Andersson.
– De tekniska frågorna löser vi. Utmaningen ligger snarare i juridiken, affärsmodellerna, säkerhet och robusthet i form av vad händer vid kris och krig. Det blir därför extra viktiga områden i det fortsatta samarbetet, säger Annette Andersson.
Ann-Sofie Borglund
