Priserna på biobränsle har fortsatt att öka under det senaste året, vilket har påverkat de flesta fjärrvärmeföretag. Hur hanterar ni denna utveckling i er verksamhet?
Daniel Eriksson, chef värme och kyla, Pite Energi.
– Vi har sedan många år etablerade samarbeten med de lokala industrierna, där deras överskottsvärme står för 98 procent av våra kunders värmebehov. Vi påverkas självklart av de ökade biobränslepriserna, men inte direkt eftersom leveransavtalen med industrierna kopplar till flera olika index. I några av våra mindre fjärrvärmenät använder vi pellets och där ser vi en betydande kostnadsökning. Det har resulterat i både prisjusteringar, men också en fortsatt satsning på optimering och utveckling av både drift och affär.
Helen Eriksson, vd, Alvesta Energi.
– Vi verkar i en osäker omvärld med fortsatt höga biobränslepriser. Våra pannor ligger i nära anslutning till lokala sågverk vilket är positivt, men har de inget att såga så blir det problem även för vår del.
Mikael Viktorsson affärsområdeschef värme, Sala-Heby Energi.
– Vi försöker jobba mer med egna lager och god framförhållning. Vi tror att man på en nationell nivå behöver tänka mer på hela energisystemet och få in elen i fjärrvärmesystemet under låglastperioder genom att ta bort elskatten för fjärrvärmeproduktion. Det skulle spara biobränslet till höglastperioder när belastningen på elnätet är högt och biobränslet gör bäst nytta. Då skulle energisystemet även få in mer balanskraft som motverkar negativa elpriser sommartid.
Andreas Lagerblad, affärsområdeschef fjärrvärme, Hässleholm Miljö.
– Som vi ser det har bränslepriserna snarare stabiliserat sig på en förhöjd nivå. Vi arbetar tillsammans med våra lokala bränsleleverantörer för att långsiktigt stabilisera bränsleförsörjningen framåt. Så för att få affären att gå runt tänker vi fortsätta våra satsningar inom energieffektivisering, bränsleflexibilitet och andra områden för att i längsta möjliga mån undvika att behöva göra stora prisjusteringar mot våra kunder.