Idag används omkring 6,5 TWh restvärme i den svenska fjärrvärmeproduktionen – merparten från industriella processer – vilket motsvarar cirka 8 procent av den tillförda energin i fjärrvärmenäten.
Nu har konsultföretaget Profu, på uppdrag av Fossilfritt Sverige, gjort en detaljerad analys av restvärmeflöden idag samt hur detta kan utvecklas till 2035: Kartläggning av restvärmeflöden i Sverige idag och i framtiden. Det handlar alltså om överskott av värmeenergi som inte används inom den verksamhet där den uppstår. I kartläggningen ingår däremot inte restvärme från avfallsförbränning och kraftvärme, vilket ofta ingår i EU-sammanhang.
Kartläggningen visar att det finns ytterligare 16 TWh restvärme att tillgå. Hälften av den värmen utgörs av högtempererad restvärme, det vill säga värme över 90 grader. Denna restvärme kan oftast användas direkt i fjärrvärmenät och kommer från exempelvis stålverk, massa- och pappersbruk och petrokemisk industri.
Värmepumpar kan höja temperaturen
Av den övriga värmeenergin är 7 TWh lågtempererad restvärme som har ett temperaturintervall på 20 till 50 grader. Denna restvärme kommer från bland annat livsmedelsindustrier, bryggerier och datahallar. För att den ska kunna användas i fjärrvärmenätet behöver temperaturen höjas, till exempel med hjälp av värmepumpar.
En mindre andel (1 TWh) kommer från restvärme på mellan 50–90 grader och kräver oftast en temperaturhöjning för att den ska vara effektiv i fjärrvärmesystemet. Denna värme kommer från matvarubutiker och vissa industrier.
– Det finns mycket restvärme som idag inte används i fjärrvärmesystemen och det finns olika förklaringar till detta. Det kan till exempel bero på att en del av den högtempererade restvärmen finns tillgänglig på sommarhalvåret, då inte värmebehovet är så stort, förklarar Kjerstin Ludvig, konsult på Profu som tillsammans med sin kollega Julia Renström skrivit rapporten.
En annan orsak är att många restvärmekällor ligger på platser där det inte finns så stort värmebehov, som exempelvis Slite på Gotland. Det kan också handla om att avståndet till närmaste fjärrvärmesystem är för långt.
– För att ytterligare restvärme ska tas tillvara kan det behövas stärkt finansiering för att underlätta investeringar i infrastrukturen. Nyligen invigdes fjärrvärmeledningen mellan Boliden Rönnskär med Skellefteå och de hade fått stöd från Klimatklivet, vilket gjorde investeringen lönsam och därmed möjlig, säger Julia Renström.
Mer restvärme i framtiden
Dessutom är förutsättningarna lite annorlunda nu än tidigare. Ökade biobränslepriser samt större konkurrens om gröna kolatomer kan innebära att restvärmesammarbeten som tidigare inte bedömts vara lönsamma skulle kunna bli det i framtiden.
Förutom de platser där det finns restvärme idag finns det många förväntade företagssatsningar de närmaste åren som kan leda till mer restvärme. Det handlar om elektrolysörer till vätgasproduktion, produktion av biodrivmedel, elintensiva industrisatsningar och datacenter.
– Flera av dessa satsningar är planerade, men för alla satsningar är det inte helt klart var de ska lokaliseras. Om anläggningarna placeras där det finns möjlighet att nyttja restvärmen och anläggningen dessutom designas för att skapa förutsättningar för restvärmeutnyttjande, finns det stora möjligheter att skapa resurseffektiva lösningar, säger Julia Renström och fortsätter:
– Å andra sidan innebär det samtidigt oftast lokalisering på platser där det bor mycket folk. På flera av dessa platser är det risk för eleffektbrist och just att ha tillgång till mycket el är centralt för flera av de tillkommande satsningarna.
För att ytterligare restvärme ska tas tillvara kan det behövas stärkt finansiering för att underlätta investeringar i infrastrukturen.
Många parametrar måste stämma
För restvärmen som behöver höjas med hjälp av värmepumpar är det viktigt att veta hur mycket el som behövs för att höja temperaturen så att den kan användas i fjärrvärmesystemet. Det blir avgörande för hur intressant det kommer att vara rent ekonomiskt för energibolaget.
I rapporten lyfter man fram flera viktiga frågor som behöver ställas kring eleffekt för att veta om det är lämpligt att använda lågtempererad restvärme i ett lokalt fjärrvärmenät.
Det handlar om vilken temperatur restvärmen har och hur mycket el som krävs för att höja den till en användbar nivå, hur stor den tillgängliga eleffekten i området är och om den kan användas utan att skapa kapacitetsproblem samt hur den ekonomiska lönsamheten påverkas av elpriser och eventuell elskatt.
Det är med andra ord många parametrar som ska stämma för att restvärme ska användas av energibolag.
– För att få till stånd restvärmesamarbeten som håller över tid är det viktigt att hitta affärsupplägg och avtal som gör att det blir lönsamt och intressant för både industriparten och energibolaget, säger Kjerstin Ludvig.
En längre rapport baserat på restvärmekartläggningen kommer att publiceras av forskningsprojektet Värmemarknad Sverige under april på www.varmemarknad.se.
Ann-Sofie Borglund
