Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Två ambassadörer för koldioxidrening har korats
I förra veckan blev det klart att Stockholm Exergi som första svenska aktör tagit beslut att investera i en storskalig bio-CCS-anläggning, i Värtaverket i Stockholm. Detta besked gav en bra vibe in till veckans stora konferens om bio-CCS och bio-CCU (koldioxidlagring respektive -användning) som nätverksföretaget Klimpo anordnade den 1-2 april i Stockholm.
Här samlades 150 aktörer från hela värdekedjan (och från tio olika länder) på den spirande koldioxidmarknaden – från energibolag och myndigheter till finansiella aktörer som Nasdaq. En stor del av konferensen fokuserade just på finansiering och styrmedel för att stötta såväl bio-CCS och bio-CCU. På plats var också en politikerpanel för att diskutera vilka åtgärder som behövs för att snabba på utvecklingen.
På eventet korade Klimpo även två bio-CCUS-ambassadörer: Joel Flitton, Director of Carbon Removals på SLB Capturi, och Soraya Axelsson, kommersiellt ansvarig för CCS på Öresundskraft.
– Soraya Axelsson har visat exceptionellt engagemang, ledarskap och entusiasm i sin roll. Hon har en avgörande roll för att starta den nya klimatindustrin som syftar till att rena atmosfären från koldioxid. Likaså har Joel Flittons ledarskap och entusiasm haft en stor inverkan på vårt samhälle, säger en nöjd Karolina Unger, vd på Klimpo, efter konferensens slut och tillägger:
– Bio-CCUS-resan tar verklig fart nu i Norden
2. Nexans inviger ny fabrik för klimatsmarta mellanspänningskablar i Grimsås
Den snabba elektrifieringen syns på många olika håll. Under onsdagen (2 april) invigde det franska företaget Nexans en ny toppmodern kabelfabrik för mellanspänning i Grimsås, i Västra Götaland, i anslutning till sin befintliga anläggning.
I den nya anläggningen kommer företaget – som är en av världens största kabeltillverkare med verksamhet i drygt 40 länder – att producera ”morgondagens mellanspänningskablar” i 12 och 24 kV. De nya kablarna har termoplastisk isolering – istället för tvärbunden polyeten – som kan smältas om utan att förlora sina egenskaper, vilket öppnar upp för cirkularitet. De nya kablarna har ett cirka 50 procent lägre koldioxidutsläpp än konventionella kablar, enligt företaget.
Totat har Nexans investerat 100 miljoner kronor i den nya 3 000 kvadratmeter stora anläggningen. Under invigningen samlades ett hundratal personer till fabriken för att bland annat höra ett panelsamtal under ledning av Tomas Kåberger, professor i industriell energipolicy på Chalmers.
– Det här är en satsning som förenar innovation och hållbarhet för att driva Sveriges elektrifiering framåt, säger Lars Josefsson, Managing Director BU Nexans Nordics.
3. Premiär: Elbilsbatterier levererar effekt till flexmarknaden
Göteborg Energi har länge legat i fronten när det gäller V2G (Vehicle to grid) och har det senaste året deltagit i flera olika forskningsprojekt, bland annat med Volvo Cars.
Under hösten 2023 inledde Göteborg Energi och Volvo Cars ett pilotprojekt för att testa hur vanliga villaägare kan bidra med effekt från sitt elbilsbatteri. I veckan meddelade Göteborg Energi att elbilar för första gången levererar effekt direkt till det lokala elnätet i Göteborg. Vid två tillfällen under mars har fyra elbilar levererat effekt motsvarande 111 kWh via den lokala flexmarknaden.
– Detta är ett viktigt steg där vi är i framkant globalt med att visa att tekniken fungerar hela vägen. Nu öppnas möjligheten till ett mer ekonomiskt elbilsägande, säger Therese Caesar, ansvarig för Effekthandel Väst.
Vad blir nästa steg i projektet?
– Nu när vi har visat att tekniken fungerar i skarpt läge är den här piloten med Volvo Cars avslutad. Men vi har andra V2G-samarbeten som fortsätter och där är nästa steg att få in fler elbilar som flexibla resurser på den lokala flexmarknaden, och använda de som vilken flexibel resurs som helst som kan stötta elnätet.
När kommer det att rullas ut för vanliga konsumenter tror du?
– Det här är en fråga som får ställas till biltillverkarna. Vi som elnätsbolag vet hur vi ska ansluta dubbelriktad elbilsladdning, de hanteras på samma sätt som solceller och batterier,. Och vi har en flexmarknad där denna typ av resurser kan delta för att sälja sin flexibilitet till elnätet. Men sen är det upp till biltillverkarna när de rullar ut sina bilar till en bredare publik, säger Therese Caesar.
4. Få svenskar tror att Sverige klarar sina klimatmål
Bara en av tio svenskar tror att Sverige kan klara sitt klimatmål till 2045, alltså nettonollutsläpp. Samtidigt ökar oron för klimatförändringarna, där hela 70 procent instämmer helt eller devis i påståendet: ”Jag är mycket orolig för klimatförändringarna”. Kvinnor är betydligt mer oroliga än männen.
Det visar Novus nya undersökning om svenskarnas syn på klimatfrågor – den fjärde i ordningen som baseras på drygt 1 000 intervjuer. Resultaten är i det stora hela stabila sedan tidigare år, bara vissa smärre förändringar kan skönjas.
– Vi ser att färre svenskar tror att Sverige kommer att nå nettonollutsläpp 2045, samtidigt som oron för klimatförändringar ökar successivt efter varje års mätning. Detta kan vara resultatet av att klimatkrisen blir mer och mer ett faktum. Vi blir översköljda av nyheter om konsekvenserna av klimatförändringar i vårt samhälle, säger Fanny Göterfelt, rådgivare på Novus.
Undersökningen visar även – liksom tidigare undersökningar – att få svenskar känner till vad politiker och företag gör för att uppnå klimatmålen. Man kan även notera att två av tre svenskar fortsatt tror att vi i Sverige kan producera så mycket energi som landet behöver.
Mer bekymmersamt är att bara 13 procent anser att Sveriges energisystem är väl rustat för att klara en samhällskris.
– Eventuellt beror det på att upprustningen av energisystemet inte har varit i fokus i media. Men det kan ju också bero på att vi lägger märke till hur lätt energisystem kan slås ut – både i krigssituationer och av extremväder, säger Fanny Göterfelt.
Läs rapporten här.
5. ”Fjärrvärmen kan spela en nyckelroll för Sveriges beredskap”
Energiberedskap har blivit ett allt viktigare ämne under de senaste åren, inte minst som en del i Sveriges försvarsförmåga. Många energibolag arbetar aktivt för att stärka sin roll i samhällets beredskap, men mycket mer kan göras, skriver Energiföretagens vd Åsa Pettersson och Stockholm Exergis vd Anders Egelrud i en gemensam debattartikel i Dagens Industri (2 april).
Med rätt förutsättningar kan fjärrvärmen spela en nyckelroll för Sveriges och Natos beredskap att motstå ett väpnat angrepp, menar debattörerna och pekar bland annat på dess förmåga att avlasta elsystemet i kritiska situationer och att kunna fungera som små självständiga lokala öar med kapacitet att leverera värme oberoende av varandra.
I debattinlägget ges även fyra konkreta förslag för att förbättra systemet ytterligare:
– Installation av gasturbiner som drivs på biogas eller vätgas.
– Ökad lagringskapacitet av biobränsle och restvärme för att kunna hantera längre försörjningsstörningar.
– Modernisering av kraftvärmeverk för att öka kapaciteten i tider av hög efterfrågan
– Inkludering i totalförsvarsplanen så att fjärrvämen kan integreras i Sveriges försvarsstrategi.
”Dessa åtgärder kräver investeringar – men kostnaden är låg jämfört med de hundratals miljarder som nu avsätts för försvaret…. Det skulle vara en billig försäkring för staten – med en låg premie för ett stort skydd”, avslutar debattörerna.
Johan Wickström
