Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Nu finns 293 000 solcellsanläggningar i Sverige
Under 2024 installerades 41 000 solcellsanläggningar i Sverige med en total effekt på 847 MW, en ökning med 18 procent sedan 2023, visar Energimyndighetens officiella siffror som presenterades under veckan. I slutet av 2024 fanns det därmed 293 000 elnätsanslutna solcellsanläggningar med en total effekt på 4 800 MW.
Imponerande siffror kan man tycka, men 2024 innebar dock en tydlig avmattning i solelsutvecklingen jämfört med 2023. Under året installerades 36 500 nya mindre solelsanläggningar (<20 kW). Det är 62 procent färre än 2023, enligt branschorganisationen Svensk solenergi som kompletterade Energimyndighetens siffror med lite egna beräkningar i veckan. Sammanlagt står de små solcellsanläggningarna för 58 procent av all solkraft i landet, eller cirka 2 790 MW.
Solparker, med över 1 MW i effekt, ökade dock mer. Totalt installerades 157 MW under 2024, vilket är 25 procent mer än under 2023. Sammanlagt finns nu 417 MW solel installerad i stora anläggningar, motsvarande 9 procent av den svenska solkraften.
– Vi ser att mindre solparker, upp till 10 hektar, får beslut relativt snabbt. Där har länsstyrelsen blivit mycket bättre, tack vare mer erfarenhet. För större parker tar tillstånden fortfarande orimligt lång tid ibland och köerna är långa, säger Anna Werner, vd på Svensk solenergi.
Mer fakta om Sveriges solel 2024
Produktion: 4,1 TWh, varav 2,5 TWh matades in på elnätet.
Andel av total elproduktion: 2,4 procent.
Högst inmatning av effekt: 2,5 GW – den 4 juni kl 12–13. 14 % av Sveriges elproduktion den timmen.
Kommun med mest installerad effekt: Göteborg – 164,5 MW.
Län med mest installerad effekt per capita: Halland – 874 watt.
2. Per Eckemark bli ny generaldirektör för Svenska kraftnät
Under torsdagen (10 april) meddelade regeringen att man utsett Per Eckemark till ny generaldirektör för Svenska kraftnät. Per Eckemark är idag chef för divisionen Nät på Svk och har tidigare haft olika chefspositioner på ABB. Han tillträder sin tjänst den 1 maj.
– Jag är glad att Per Eckemark har tackat ja till detta viktiga uppdrag. Per har en lång och gedigen erfarenhet från energibranschen och jag är övertygad om att han kommer att intensifiera Svenska kraftnäts arbete för en trygg och fossilfri framtid, säger energi- och näringsminister Ebba Busch i en presskommentar.
Nuvarande generaldirekt Lotta Medelius Bredhe, som tillträdde sin tjänst 2019, går över till att bli generaldirektör i regeringskansliet till dess att anställningen upphör i november 2025. Hon har tidigare meddelat att hon inte vill ha en förlängning av sin tjänst.
– Jag vill även rikta ett stort tack till Lotta Medelius-Bredhe, vars ledarskap och kompetens har utvecklat Svenska kraftnäts centrala roll för Sveriges konkurrenskraft och elektrifiering, säger Ebba Busch.
3. Gotlands Elnät får 102 miljoner kronor från EU-fond för att stärka elnätet
Gotland står inför en stor energiomställning, där Heidelberg Materials har en nyckelroll. Den stora cementtillverkaren i Slite planerar bland annat att bygga en CCS-anläggning (för koldioxidinfångning), vilket kräver betydligt mer el och effekt – och därmed rejält förstärkta elledningar.
I veckan blev det klart att Gotlands Elnät (GEAB) får 102 miljoner kronor från Fonden för en rättvis omställning, en EU-fond vars medel delas ut av Tillväxtverket. GEAB ska använda pengarna för att spänningshöja det centrala elnätet mot norra Gotland. Fonden för rättvis omställning, som fokuserar på industrier och län med mycket höga koldioxidutsläpp, har tidigare beviljat 150 miljoner kronor i stöd till GEAB till förstärkning av elnätet.
– Vi ser en fördubbling av efterfrågan på el och vi behöver anpassa elnätet för att klara av det kraftigt ökade behovet. Det här stödet innebär att vi snabbare kan skapa förutsättningar för energiomställningen på ön, säger Kalle Blomberg, vd för Gotlands Elnät.
4. Eon har anslutit Sveriges största solpark
Mer solel: Under torsdagen driftsatte Eon den första anslutningen till det som blir Sveriges största solpark: Hultsfredsklustret. Den effekt som nu anslutits uppgår till 70 MW, vilket är nästan tre gånger mer än den största solparken i drift i Sverige i dag.
Hulsfredsklustret är ett samarbete mellan tre solparker, med en sammanlagd planerad effekt på 150 MW fossilfri elproduktion. Solparkerna etableras av Neoen, Alight, Nordic Solar och ETC Sol.
Den tekniska infrastrukturen är omfattande och innefattar ett nytt ställverk på 20 kV, flera nya kabelförband – totalt 7,6 kilometer – samt en utbyggd transformatorstation.
– Det här är en milstolpe för både oss och för den svenska energimarknaden. Vi har nu säkrat kapaciteten att ta emot solel i en skala som Sverige inte tidigare sett, säger Martin Höhler, vd för Eon Energidistribution.
Parken kommer tas i kommersiell drift senare under året.
5. Ny årsrapport: Svenska industrier minskade utsläppen – men inte energibolagen
I veckan presenterade Naturvårdsverket sin årliga rapport över koldioxidutsläppen i utsläppshandeln (ETS1). Här kan man notera att koldioxidutsläppen från de svenska anläggningarna minskade med 2 procent och landade på totalt 17 miljoner ton (40 procent av Sveriges territoriella utsläpp). Järn- och stålindustrin stod för den största minskningen och sänkte sina utsläpp med 500 000 ton, vilket delvis kan förklaras med inbromsningen av konjunkturen.
För el- och fjärrvärmesektorn pekade dock siffrorna åt fel håll. Här ökade koldioxidutsläppen med cirka 300 000 ton, eller 9 procent. Enligt Naturvårdsverkets analys kan det bero på de höga biobränslepriserna som har lett till en ökad användning av fossila bränslen.
Priserna på utsläppsrätter sjönk under 2024 till ett snitt på 65 euro/ton jämfört med 83 euro per ton under 2023, vilket bland annat kan bero på en lägre efterfrågan från industrin. Total inbringade utsläppshandeln 39 miljarder euro till de deltagande länderna, varav Sveriges del var 236 miljoner euro.
I år skärps reglerna för utsläppshandeln – tillförseln av antalet utsläppsrätter kommer minska med 4,3 procent jämfört med 2,2 procent under 2024.
– I och med att satsningarna på fossilfri industri blir verklighet förväntar vi oss att utsläppen minskar stegvis i betydligt snabbare takt. Utsläppshandeln är viktig för att skapa lönsamhet i de satsningarna, säger Sara Pettersson, chef på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket.
Veckans rekryteringsannons:
1 000 personer till civilplikt inom elförsörjningen
Under senare tid har det blivit ett allt större fokus på det svenska totalförsvaret i takt med ökande hotbilder från andra länder. Som en del i detta ska Svenska kraftnät utbilda 1 000 personer för civilplikt inom elförsörjningen fram till och med 2028. I veckan startade Svk en kampanj som kommer att synas i sociala medier och fackpress.
De civilpliktiga får inte arbeta i elsektorn idag, men de ska ha elkompetens, till exempel som elektriker, elmontörer eller elinstallatörer. De här personerna ska förstärka elsektorn i händelse av krig eller kris, till exempel genom att reparera elnät.
– Alla kommer att behövas i krig, på olika sätt. Som civilpliktig får du en viktig och meningsfull uppgift. Den korta grundutbildning du kallas till ger nya erfarenheter och kompetenser, säger Ann-Sofie Fahlgren, enhetschef för Elberedskap och dammsäkerhet vid Svenska kraftnät.
Hittills har cirka 50 personer skrivits in som civilpliktiga inom elförsörjningen. I höst utbildas de första civilpliktiga. Är du själv intresserad eller vet du nån som kan passa – här finns mer information plus ett självkattningstext.
Nu tar Nyhetssvepet en liten paus - vi återkommer efter påsk.
Johan Wickström
