Det var som beredskapshandläggare på Länsstyrelsen i Skåne som Hannes Sonnsjö först fick upp ögonen för elnätsfrågor. Året var 2018 och de första varningssignalerna om nätkapacitetsbrist inkom till myndigheterna, där Skåne hörde till de mest kritiska områdena.
– Då fick vi tillsammans med ett par andra länsstyrelser och Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera förutsättningarna för trygg elförsörjning på kort och lång sikt. Jag blev ansvarig för detta hos oss, säger Hannes Sonnsjö.
Därför sitter han nu, drygt sex år senare, med en nästan färdig doktorsavhandling i ämnet. Han borde ha varit klar redan, säger han, men ”mina kolleger tycker att jag är ute lite väl mycket i bruset och diskuterar på Linkedin”.
Ett exempel på det var när han i mitten av november publicerade en ny SNS-rapport: Snabbare effekt – elnätsbolagens förändrade roll i energiomställningen. Syftet här är att visa hur elnätet kan utnyttjas mer effektivt. Bakgrunden är den snabba elektrifieringen som pågår och det diversifierade energilandskap som uppstått med variabel elproduktion och förändrade konsumtionsmönster.
Elnätsföretagen är ganska dåliga på att dra nytta av digitaliseringen. De kör med livrem, hängsle och flytväst.
För att klara dessa utmaningar krävs det mer investeringar i elnäten. Men tesen i rapporten är att elnäten kan användas betydligt mer effektivt än idag, vilket är helt nödvändigt för att klara omställningen.
– Av dagens 160 elnätsbolag kanske 20 jobbar aktivt för att nyttja elnäten. Elnätsföretagen är ganska dåliga på att dra nytta av digitaliseringen. De kör med livrem, hängsle och flytväst. Det är så mycket marginaler, säger Hannes Sonnsjö.
Sex olika metoder
I rapporten lyfter han fram sex olika metoder som elnätsföretagen kan använda för att påskynda nätanslutningar genom att använda näten mer effektivt, kapa effekttoppar och korta anslutningsköerna. Verktygen är bekanta – men det är sällan man ser de så systematiserade, till en hel låda. Ofta lyfts de fram var och en för sig.
Nästan samtliga åtgärder är dock beroende av en hög grad av digitalisering, vilket ökar observerbarheten om vad som händer i elnäten. Med vassare digitala verktyg kan elnätsföretagen till exempel jobba med kapacitetshöjande teknik.
Kraftledningar och transformatorer är designade för en viss maximal ström vid normala förhållanden för att de inte ska bli för varma. Men om elnätsbolagen kan erbjuda överföring närmare elnätets verkliga gränser finns det potential för högre kapacitet.
Det här är extra relevant i Sverige då effektuttaget är högst under den kallaste tiden på året, då till exempel nedkylningen av kablar är som störst.
Det borde vara mer fokus på rörliga kostnader i intäktsregleringen, men det kan ju ske först i och med nästa regleringsperiod.
Man kan också göra effektprognoser baserat på elkundernas användningsmönster. Med detta som bas går det att jobba mer med tarifferna – att styra bort från topplasttimmar. Effekttariffer blir ju också obligatoriskt från 2027, så det måste alla företag förbereda sig på om de inte redan påbörjat det arbetet.
Sedan finns möjligheten att använda flextjänster. Vissa företag har kommit långt, till exempel Eon och Göteborg Energi.
– Men det är knepigare för mindre elnätsföretag som kanske har 5 000 kunder. De har inte den likvida marknad som behövs, även om de har mycket luft i sina nät som man skulle kunna få bort med en flexmarknad.
En annan del av verktygslådan är villkorade avtal. Det kan till exempel innebära att elkunden accepterar en något lägre leveranssäkerhet mot en ekonomisk kompensation, till exempel lägre anslutningsavgift, eller snabbare anslutningstid.
– Det betyder att elnätsföretaget kan nedreglera elkunden vid vissa kritiska situationer. Många företag använder det redan idag, men man kan arbeta mer systematiskt kring detta, säger Hannes Sonnsjö.
"Företagen bör ha en aktiv köhantering"
Även anslutningsprocesserna behöver ses över, menar Hannes Sonnsjö. Idag är det oftast först till kvarn som gäller, men elnätsföretagen skulle kunna sätta upp andra kriterier, som bland annat skulle kunna utgå från teknisk mognadsgrad.
– Företagen bör ha en aktiv köhantering. De anslutande kunderna kan då behöva ge ganska mycket fakta: finansiellt, marktillstånd, energiplan etc, så att det inte bara är luftiga planer.
En annan aktuell sak är återköp av outnyttjad effekt, vilket Energimarknadsinspektionen nyligen utrett. Alla kunder kanske inte har behov av sin avtalade effektgräns och då går det att köpa tillbaka den effekten och minska abonnemanget. Och därigenom öka kapaciteten för övriga kunder.
Det finns många verktyg således, men samtidigt är elnätsbolagen styrda av intäktsregleringen som primärt styr mot kapitalintensiva investeringar. Elnäten är gamla och avskrivna. Och incitamenten är låga för att utnyttja dem mer effektivt.
– Det borde vara mer fokus på rörliga kostnader (Opex) i intäktsregleringen, men det kan ju ske först i och med nästa regleringsperiod (2028-31).
Jag är förvånad över att det inte är mer samverkan mellan elnätsbolagen. De skulle ha mycket att vinna på det.
Hannes Sonnsjö tycker att det är ett misslyckade att elnätsföretagen inte fått rätt förutsättningar att hantera den här nya situationen, trots att utvecklingen varit ganska tydlig det senaste decenniet. Elnäten har blivit en flaskhals i onödan, menar han.
– Många klagar på elnätsföretagen, men det är inte så himla attraktivt att hantera utmaningarna med dagens intäktsreglering. Samtidigt är jag förvånad över att det inte är mer samverkan mellan elnätsbolagen. De skulle ha mycket att vinna på det, säger Hannes Sonnsjö, som också efterlyser mer stöd till bolagen.
– Det behövs tydliga riktlinjer på central nivå för bland annat digitaliseringen, beräkning av flexpotential och användandet av villkorade avtal. Många mindre elnätsföretag är osäkra idag. Det är så många olika frågor att hantera, EU-lagstiftningen på området är omfattande och det svenska regelverket är otydligt.
Fyra tips till nätbolagen för att påskynda anslutningar
Upprätta kapacitetskartor och undersök möjligheten att upphandla flextjänster, upphandla flextjänster eller upprätta flexibla avtal.Se till att ha en kundnära dialog för att tillgodose kundernas behov utifrån rimliga krav. En aktiv köhantering kombinerat med nya avtalsformer kan minska anslutningstrycket.Var proaktiv i nätutvecklingsplanerna och samverka systematiskt med andra aktörer som kommuner och industrier.Använd digitala verktyg för att kunna köra elnäten hårdare, över de vanliga gränsvärdena.
Johan Wickström
