Vindkraften är en central del för att klara det ökade elbehovet under kommande decennier. Under de senaste tio-femton åren har vindkraften vuxit kraftigt, men framöver ser det lite tuffare ut, bland annat beroende på ett kärvare ekonomiskt läge och låga elpriser.
En annan viktig faktor är det kommunala vetot, som innebär att kommunerna i ett sent skede kan stoppa planerade projekt. Sammantaget stoppades 83 av 130 (64 procent) av de aktuella projekten av det kommunala vetot under perioden 2020–2024, visar en ny rapport från Svensk vindenergi, som kommunikationsbyrån Westander har genomfört.
Kommunerna i södra Sverige (elområde 3 och 4) stoppade en större andel och fler projekt och verk än kommunerna i norra Sverige (elområde 1 och 2) under 2020–2024.
Trendbrott i september
Zoomar man in på 2024 stoppades 17 av 27 landbaserade vindkraftsprojekt, motsvarande 63 procent. Men sammanställningen visar också ett litet trendbrott efter den 9 september 2024 då regeringen presenterade ett nytt stöd till kommuner som säger ja till vindkraft – ett stöd motsvarande den fastighetsskatt som vindkraftsaktörerna betalar.
Det statistiska underlaget för 2024 är litet, men Svensk Vindenergis sammanställning av kommunernas användning av det kommunala vetot visar att andelen tillstyrkanden ökade från 29 procent före beslutet till 50 procent efter att regeringen presenterat stödet.
– Vi ser att regeringens aviserade incitament till kommunerna kan ha haft en positiv inverkan på kommunernas beslut. Men vi ser också att kommunerna väntar på – och förväntar sig – att regelverket för hur stödet ska fördelas ska komma på plats, säger Ina Müller Engelbrektson, branschjurist, Svensk Vindenergi.
Branschen väntar på besked
Totalt har regeringen avsatt 1,1 miljard kronor för stödet under perioden 2025–2027, varav 340 miljoner kronor för i år. Men branschen väntar nu på besked om villkoren för det nya stödet, där det handlar om två olika alternativ:
– Den ena är att det baseras på faktiskt inbetald fastighetsskatt, vilket skapar starkare incitament för ny vindkraft eftersom fastighetsskatten är högre de första sju åren. Det är också mer förutsebart för kommunerna så branschen skulle föredra den modellen, säger Ina Müller Engelbrektson.
– Den andra modellen är att utgå från installerad effekt. Det ger mer effekt till de kommuner som redan har vindkraft, men kommunernas andel påverkas av om det tillkommer ny vindkraft i andra kommuner, vilket gör det mindre förutsebart. Många kommuner väntar på besked och regeringen bör bli klara innan sommaren för att pengarna ska hinna betalas ut.
Johan Wickström
