Varje år sluter Energiföretagen, Svenska Stadsnätsföreningen, Robust Fiber, GlobalConnect och Skanova en ramöverenskommelse som sätter spelreglerna för hur sambyggnad och samförläggning ska ske – med samordning och hållbarhet i fokus.
Stefan Oldin jobbar med Sambyggnadsfrågor på Eon Energidistribution och är även ordförande i samförläggnings- och sambyggnadsgruppen.
Han berättar att det gemensamma arbetet funnits sedan 60-talet, men att fokus har skiftat från sambyggnad till samförläggning.
– Det började med att man sambyggde elstolparna med kommunen när man byggde elnät och telenät. Men sedan har branschen utvecklats och idag är det tvärtom. De projekt som görs nu är samförläggning, där vi gräver för att byta elledningar eller lägga ner nya elledningar, och sen följer kommuner eller fiberbolag med, säger Stefan Oldin.
Fiberbolagen vill samarbeta
Framför allt har de sistnämnda blivit alltmer intresserade av samarbete eftersom det är en dyr historia att dra nät på landsbygden.
– Fiberbolagen har tidigare fått statsbidrag för utbyggnad av fiber i Sverige på många håll. Så de sprang på alla bollar och grävde upp längs vägar överallt och la ner fiber. Vår infrastruktur var tyvärr inte lika snabb att hänga på där. Vi behövde titta på arbetet och planera, vilket tog för lång tid för dem att utföra sina arbeten, säger Stefan Oldin.
– Men nu när fiberbolagen och aktörerna vill komma ut till sina slutkunder på landsbygden och i mindre samhällen, så har det blivit mer vanligt att de samförlägger ihop med oss. Eller kollar med oss om luftledningarna som vi har ute i skogarna kommer att finnas kvar över tid, och i så fall om de kan hänga upp fiber i dem också.
Men oftast handlar det om samförläggning när kommuner och Trafikverket vill byta gatubelysningen, säger Stefan Oldin.
– De elledningar eller elkablar som de har nedgrävda är ofta både 50 och 60 år gamla. Ibland hänger de i stolparna och då passar de på att lägga ner kablar när vi gräver ner våra ledningar. Så det är viktigt att få i gång dialogerna, det är den stora nyckeln till att det ska bli bra.
Ledningskollen underlättar
Att samordna när kommunens åldrade vattenledningar ska bytas är dock svårare, enligt Stefan Oldin.
– Skillnaden med vatten är att de ledningarna ligger betydligt djupare än vad elledningarna ligger. I de flesta fall slutar det med att kommunen gräver och byter sina vattenledningar och fyller upp. Men innan asfaltering sker så gräver vi i gruset och lägger ner ledningarna innan. Så det försöker vi göra i så stor omfattning som möjligt.
Att sätta spaden i marken och hugga av något blir ju dåligt för alla.
Något som underlättat samförläggningarna är Ledningskollen, där olika aktörer kan ta del av varandras kommande projekt.
–Där man kan gå in och lägga in sina projekt som man har på gång att utföra. Då ringer vi dem och hör om vi inte kan vara med och lägga ner vår kabel också.
Det har också bidragit till att antalet avgrävningar de senaste 10–15 åren minskat avsevärt.
–De företag som är med i Ledningskollen och äger ledningar har varit måna om att berätta var det finns ledningar och skicka in kartor. Man tar heller inte betalt för att åka ut och visa var kabeln ligger. Att sätta spaden i marken och hugga av något blir ju dåligt för alla, säger Stefan Oldin.
Om vi ändå skulle ha tillgång till hela torget, då kunde vi passa på att byta all infrastruktur istället för att bara byta när nåt gick sönder.
Ombyggnad i Örebro
Ett aktuellt projekt med samförläggning är den stora ombyggnationen av Fisktorget i centrala Örebro, beslutad av kommunen. Eftersom både fjärrvärme och elnät installerades för länge sen, så ville Eon (huvudleverantör av fjärrvärme i Örebro) ta tillfället i akt och byta ut till nya fräscha ledningar och öka kapaciteten.
Det var Björn Carlsson, projektledare på Eon Fjärrvärme, som höll i trådarna.
– Det hela började med ett så kallat mullvadsmöte, där alla ledningsägare deltar och berättar om sina planer. Då väcktes bland annat frågan om Fisktorget. Både Eon Elnät och vi på distribution insåg att vi hade gamla ledningar i slutet av sin livslängd. Och om vi ändå skulle ha tillgång till hela torget, då kunde vi passa på att byta all infrastruktur istället för att bara byta när nåt gick sönder, säger Björn Carlsson.
I och med att det var en väldigt central miljö, så medförde det vissa svårigheter, berättar Björn Carlsson.
– Det var många krogar och affärer, dessutom skulle kommunen även byta VA. I anslutning till torget ligger ett hotell som också skulle börja renoveras mitt i alltihopa. Då sa jag att vi att vi försöker göra det här tillsammans.
Pratade med invånarna
Ett viktigt förarbete var att gå ut och prata med folk, säger Björn Carlsson.
– Det går inte bara att sitta och mejla, eller få tidningen att skriva någon artikel, utan man måste ut och lokalisera människorna. För flera av dem är det här den största grejen i deras liv, då måste man se till att man bemöter det på rätt sätt.
Björn Carlsson gick således runt och presenterade sig för näringsidkare i området.
– Jag berättade att ”så här ska vi göra, de här tiderna kommer det ske, hur ser det ut för er?”. Och då kunde de fråga till exempel hur det skulle bli med soporna, eller med slamtömningen. Då ser man ju till att man har en lösning på det innan man drar igång, säger Björn Carlsson.
– Man måste ta deras oro på allvar. Och gör man det, då brukar det inte vara så stora problem. Nio av tio tycker att det gått otroligt bra när vi är klara.
Dialog är a och o för att lyckas
Dialogen är således a och o om det ska fungera smärtfritt. Det vill säga att kommunerna delger vad de har för stora projekt, och att ledningsägarna är med och delger sina planer. Och att man kan se i vilka områden man kan göra det tillsammans för att minimera påverkan.
Men så har det inte alltid varit historiskt, berättar han.
– Först gräver ett gäng och sen lägger de igen och asfalterar. Och innan asfalten har svalnat så kommer nästa gäng och gräver upp igen. Det är ju både slöseri med resurser och med miljön och med pengar tycker jag.
Som lekman kan jag tycka utifrån sett att ”hur svårt ska det vara?”.
– Jo, men ibland kan det vara komplext att få ihop det så att alla är med på banan. Tyvärr så gäller det att någon drar lite extra, och verkligen försöker ta ansvar.
Björn Carlsson kan inte tala för andra bolag, men menar att Eon har bra ordning och reda på dels vad de själva ska göra, dels på vad andra gör.
– När projektet kommer till mitt bord har jag inga problem att ta kontakt med alla andra som jag vet är inblandade. Har man gjort en sak hundra gånger, då vet man ungefär vilka problem som brukar uppstå. Och då gäller det att tänka lite till och lösa problemet innan det uppstår. Jag är en sån som kan slå huvudet i väggen en gång, men inte två gånger. Det är ganska onödigt.
Läs mer: På Energiföretagens hemsida finns tre dokument som ligger till grund för arbetet med samförläggning och sambyggnad. De kan beställas som paket eller styckvis här.
Jan Hallman
