Under takåsarna till ett fyravåningshus i södra Göteborg utvecklas framtida batterier. Där det tidigare var en sjukgymnastklinik ryms numera Rivus Batteries kontor, där de blandar till elektrolyter och bygger och testar batterierna.
Vi välkomnas direkt till kemilabbet där vi får ta på oss speciella tofflor som ska skydda om det skulle spillas ut kemikalier på golvet. Iförda vita rockar visar bolagets teknikchef Lisa Åkerlund och forskaren Eduardo Maurina Morais hur deras batteri fungerar.
– Det viktigaste i ett batteri är att man har en positiv och en negativ sida med en potentialskillnad. Här har vi det positiva och negativa materialet i elektrolytvätskor, säger Lisa Åkerlund och pekar på två små flaskor som finns i en låda med var sin beteckning: plus och minus.
– Elektrolytvätskorna går från varsin sida in i cellen som är placerad mellan flaskorna. På cellen sitter det små klämmor som kopplas till en strömkälla och bildar den yttre kretsen. Vätskorna får inte blandas utan separeras av ett membran som sitter i cellens mitt och bara låter vatten och de inaktiva jonerna passera. Därmed sluts den inre kretsen och man kan skapa en laddnings- eller urladdningsprocess, säger Eduardo Maurina Morais.
I samma låda finns två vita pumpar, som hjälper till att pumpa runt elektrolyten. När batteriet skalas upp blir det stora tankar med elektrolyt i stället för flaskor och det är i tankarna som energin lagras. Ju större eller fler tankar man har desto mer energi kan man lagra.
Flödesbatterier har flera fördelar jämfört med litiumjonbatterier som är den vanligaste typen av batterier idag. Flödesbatterier används för stationär energilagring och har lång livslängd, kan enkelt skalas upp, kan separera energi och effekt, kan inte brinna och kan dessutom laddas ur helt utan att batteriet skadas. Ett problem är dock att dessa batterier använder vanadin i elektrolyten, vilket är en tungmetall som till 90 procent bryts i Kina, Ryssland och Sydafrika.
Med vårt pH kan vi i stället återanvända hårdvaran när elektrolyten bryts ner, så det blir ett mer cirkulärt tänk.
Men här har Rivus Batteries en stor konkurrensfördel, för de använder i stället organiska molekyler, vatten och salt, som elektrolyter. Dessutom har de ett nära neutralt pH-värde, vilket gör att hårdvaran håller mycket längre.
– Vanadinelektrolyten använder koncentrerad svavelsyra vilket är extremt frätande och skadligt, och vätgas kan bildas när man djupcyklar dessa batterier eller använder för höga koncentrationer, så man måste ha stora säkerhetsmarginaler när man använder detta system, säger Lisa Åkerlund och fortsätter:
– Med vårt pH kan vi i stället återanvända hårdvaran när elektrolyten bryts ner, så det blir ett mer cirkulärt tänk.
Flödesbatterierna som Rivus Batteries utvecklar är till för att lagra energi under flera timmar. Storleken framöver kommer att vara på 30–300 kW eleffekt och 140 kWh–4 MWh i energimängd där den minsta storleken får plats i en 10-fotscontainer. Riktigt där är man inte än.
Den första uppskalningen av elektrolyter är nu på väg och under 2025 kommer man att installera ett batteri på 10 kWh. Det blir bolagets första pilotanläggning och det är också det första organiska flödesbatteriet som testas i ett kommersiellt system i Sverige. Det ska installeras i HSB Living Lab, som ligger några kilometer från företagets lokaler. HSB Living Lab är ett bostadshus och samtidigt ett testlabb för hållbart boende.
– Huset har solceller och där ska vi testa att systemet funkar, köra olika funktionstester och ladda ur och i så mycket vi kan. Målet är att göra tester under ett år, berättar Lisa Åkerlund.
Att komma upp i storlek är också viktigt för att sänka kostnaden för batterierna. Idag är kostnaden för Rivus batterier betydligt högre än för litiumjonbatterier. Det beror på att det handlar om så små volymer och att det är dyrt att producera små kvantiteter av kemikalier.
För att fortsätta med att skala upp batterierna och utveckla dem vidare behövs mer kapital. I december 2023 fick bolaget omkring sex miljoner kronor av olika investerare, men dessa pengar räcker endast till nästa sommar.
– Det är en realitet för alla startupbolag att man är beroende av investerare, så vi har jobbat mycket med kontakter med investerare. Nu är vi inne i en ny finansieringsrunda som vi ska stänga i april 2025, säger Lisa Åkerlund.
– Vi ser att det finns ett fortsatt stort intresse för gröna investeringar, men vi får signaler från många att det tar längre tid att få kapital och att investerare är mer selektiva. För oss är det därför väldigt viktigt att pilotanläggningen kommer på plats och fungerar bra.
Hon pekar samtidigt på att utvecklingen av bolaget det senaste året har gått extremt snabbt, vilket hon menar ökar förutsättningarna att få nytt kapital.
– Vi har under ett år flyttat till vår nya lokal, byggt upp ett eget labb, fått upp en testverksamhet med åtta parallella stationer samtidigt. Vi bygger också alla batterier själva och har utvecklat elektrolytkemin för att bli ännu bättre än den vi hade tidigare, säger Lisa Åkerlund.
I första skedet kommer företaget installera batterier hos kunder, till bland annat industrier, fastighetsägare och kommuner, som till exempel vill ha backuplösningar eller kapa effekttoppar. Målet på sikt är dock inte att bygga egna batterifabriker, utan att bli en elektrolytleverantör till andra flödesbatteritillverkare, som redan idag finns i hela världen.
Jag tror att när en av industrijättarna bestämt sig för att använda organiska flödesbatterier så tar marknaden verkligen fart.
När det handlar om investeringar i batterier är det nästan oundvikligt att inte komma in på Northvolts situation, men enligt Lisa Åkerlund bör det inte påverka Rivus Batteries möjligheter att få pengar.
– Vi konkurrerar inte om samma teknik som Northvolt. Vi har inte egen tillverkning och vi vänder oss inte till samma marknad, så jag ser inte att deras situation ska påverka oss negativt, säger Lisa Åkerlund.
Bolagets vd och grundare Cedrik Wiberg kommer ut från ett digitalt möte med ett internationellt energibolag som är intresserat av deras batterilösningar och börjar berätta om hur det gick till när bolaget startade.
– Jag började forska med inriktning på organiska solceller på Chalmers 2016, men jag såg att miljönyttan med organiska molekyler var större inom batterier och bytte då forskningsfält till organiska flödesbatterier, säger Cedrik Wiberg.
– Det var då ett splitternytt område och jag var först i Sverige att forska om detta, så bland det första jag gjorde var att åka till MIT (Massachusetts Institute of Technology) i USA. Där var jag i ett halvår för att lära mig mer om hur man bygger dessa batterier, hur man testar dem och vad som är viktigt, säger han vidare.
2020 disputerade Cedrik Wiberg, men redan året innan så startade han Rivus Batteries och sökte då också patent på sin batterilösning.
Mycket talar för en stor tillväxt av batterilager och enligt managementkonsultföretaget McKinsey & Company förväntas marknaden för batterilager att nå 120–150 miljarder dollar 2030, vilket är mer än dubbelt så mycket som idag.
Var finns då Rivus Batteries år 2030?
– Då har otroligt mycket hänt och vi fått ut vår produkt i stor skala på 100-tals megawattimmar. Jag tror att när en av de enorma industrijättarna som exempelvis Siemens Energy och Volkswagen bestämmer sig för att använda organiska flödesbatterier tar marknaden verkligen fart och det kommer de att göra före 2030, så marknaden ser ljus ut, avslutar Cedrik Wiberg.
Rivus BatteriesGrundades 2019 av Cedrik Wiberg, som då också tog patent på sin molekyllösning för organiska batterier.Har kontor, labb och testverksamhet i Göteborg.Är fem anställda.Vann E-prize för bästa energiinnovation 2024 inom området Förnybar energi.
Ann-Sofie Borglund
