Att använda restvärmen från Boliden är inget nytt. Ända sedan 1980-talet har Skellefteå Kraft köpt restvärme från bolaget och använt i fjärrvärmesystemet i Skelleftehamn och Ursviken. Under lång tid har det förts diskussioner om att bygga en ledning till Skellefteå och därmed ta vara på mer restvärme, men tidigare gick inte den ekonomiska kalkylen ihop.
Men efter att ha fått stöd från Klimatklivet kom projektet i ett nytt ekonomiskt ljus och 2022 påbörjades projektet Ecolink, som under måndagen (den 17 feb) formellt invigdes med kaffe och semla vid Rönnkärsverken.
– Stödet från Klimatklivet motsvarar hälften av vår investering på 206 miljoner kronor, vilket gjorde satsningen lönsam. Det innebär en stor miljönytta genom att vi blir av med all torv som vi eldar och istället kommer att använda restvärmen från Boliden, säger Ulf Hedqvist, affärsenhetschef värme på Skellefteå Kraft.
Värme är en typ av restprodukt som både vi och samhället värderar högre än tidigare. Vi jobbar mycket med vår cirkulära profil.
Restvärmen kommer från kopparsmältverket
Restvärmen, som är prima värme på upp till 100 grader, kommer från Bolidens kopparsmältverk där en stor del av just denna värme tidigare har kylts bort i havet. 30 GWh av restvärmen har använts av kunder lokalt, men med den nya ledningen blir det ytterligare 108 GWh av restvärmen som kan komma till nytta.
– Under juni, juli och augusti kommer vi enbart att använda oss av restvärmen i vårt fjärrvärmesystem. Under resten av året blir det en mindre andel, för då har Boliden ett stort eget behov av uppvärmning och då använder vi huvudsakligen våra biobränslepannor, säger Ulf Hedqvist.
Affärsmässigt står Skellefteå Kraft för ledningskostnaden, medan Boliden står för investeringarna på sitt fabriksområde.
– Värme är en typ av restprodukt som både vi och samhället värderar högre än tidigare. Vi jobbar mycket med vår cirkulära profil och hur vi kan nyttja våra överskottsenergier på ett bra sätt. Dessutom så vill vi minska vårt beroende av olja. Det är en stark drivkraft för oss, säger Linn Andersson, platschef på Boliden.
– Dessa faktorer bidrog till att vi tittade på affärscaset ytterligare en gång inför den här satsningen. Att vi fick ekonomiskt bidrag var en extra knuff i rätt riktning och mycket föll på plats som gjorde att vi beslutade oss för att göra den här satsningen, där vi har gjort flera investeringar vid vår fabrik.
Ny distributionscentral
Boliden har gjort förstärkningar av fjärrvärmeledningen på fabriksområdet. Där har de även installerat en tio gånger större ackumulatortank, vilken rymmer 15 000 kubikmeter vatten, och de har också anlagt en ny distributionscentral där huvudpumparna pumpar ut värmen till nätet.
Restvärmen i den nya ledningen kommer främst att användas i Skellefteå, men det går även att vända på flödet så att fjärrvärmen används i Bolidens anläggning om de skulle få driftstopp.
– Om vi får driftstörningar under framför allt den kalla årstiden så har vi tidigare varit tvungna att kompensera genom att elda olja. Men nu när vi har det här systemet och sitter ihop hela vägen upp till Skellefteå så kan vi vända flödet, och då kan vi utnyttja fjärrvärme istället och slippa oljeberoendet. Så det är ju en ökad trygghet för oss också, säger Linn Andersson.
Den nya ledningen är på totalt åtta kilometer, varav sex kilometer är ny ledning och två kilometer är en ersatt ledning med grövre dimension.
– Det har varit en del hinder längs vägen. Vi har passerat väg 372, en järnväg, en våtmark och en vattenkanal, så det har varit lite utmanande med en stor ledning på DN500 (50 centimeter), säger Ulf Hedqvist och fortsätter:
– Vi har bland annat löst det med styrd borrning. Våra entreprenörer har varit väldigt duktiga både tekniskt och i kontakterna med människor som påverkas längs vägen vilket har underlättat, berättar Ulf Hedqvist.
Förberett för nya kunder
Några nya kunder har inte anslutits längs vägen, men det är förberett både för att ansluta nya kunder och att ta emot mer restvärme i ledningen.
Något som varit viktigt i arbetet med att lägga den nya ledningen är att minimera påverkan på de naturmiljöer som fanns på platsen innan bygget. Detta arbete ledde bland annat till något lite oväntat – nämligen att elever på Ursviksskolan blivit en del i att bevara den biologiska mångfalden.
– Vi hade personal inom miljö och våra biologer som träffade mellanstadieelever och de berättade för dem varför vi grävde vid deras skola och varför vi tog ner träden. De pratade också om biologisk mångfald och gav eleverna ett uppdrag att göra fågelholkar för att öka boplatser för småfåglar i området, berättar Ulf Hedqvist och avslutar:
– Det var tydligen ett fantastiskt engagemang bland eleverna vid bygget och målningen, men även när man satte upp deras fågelholkar.
Ann-Sofie Borglund
