Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter i energivärlden som fallit lite utanför vår radar men som vi kanske återkommer till senare, i längre format.
1. Göteborg Energi inför en ny tidsindelad elnätsavgift
I veckan presenterade Göteborg Energi en ny modell med tidsindelad elnätsavgift för sina villa- och företagskunder (med säkring under 63 A). Den nya elnätsavgiften varierar över dygnet och skiljer sig alltså från företagets tidigare effekttax som utgick från de tre timmar då kunden använde mest effekt.
I modellen, som gäller från den 1 mars, kommer effektpriset att vara dyrare under helgfria vardagar i november till mars mellan klockan 7.00 och 20.00, då elnätet är som mest belastat. Övrig tid är effektpriset noll kronor. Att byta till den nya prismodellen är frivilligt och passar den som aktivt kan flytta sin el- och effektanvändning till lågpristimmarna.
– Det finns en efterfrågan bland våra kunder att i högre utsträckning kunna påverka sin elnätsavgift. Särskilt kunder som kör elbil och vill ladda under billiga elpristimmar nattetid, kunder som har batterier eller är intresserade av olika optimeringstjänster. Därför känns det roligt att nu kunna erbjuda den här möjligheten, säger Jennie Sjöstedt, avdelningschef Kund och affär på Göteborg Energi Nät.
Samtidigt som den rörliga effektavgiften blir tidsindelad sänks den rörliga elöverföringsavgiften kraftigt medan den fasta avgiften ökar. Införandet av en tidsindelad elnätsavgift ska vara intäktsneutral för elnätsägaren.
Senast den 1 januari 2027 ska alla svenska elnätsföretag ha infört en effektavgift – syftet med det är att använda elnätet mer effektivt. Hittills har ett 50-tal elnätsföretag infört effektavgifter, skriver Energimarknadsinspektionen i ett meddelande under veckan där myndigheten ger lite riktlinjer till företagen.
2. Vattenfall erbjuder dygnet runt-matchning av förnybar el i datacenter
Går det att få leveranser av förnybar el med timmatchning? Ja, i veckan meddelade Vattenfall att man tecknat avtal med datacenterföretaget Digital Realty, som driver över 300 datacenter i världen varav 6 i Stockholm.
Digital Realty har sedan 2015 köpt sin el från Vattenfall och nu kommer elkonsumtionen i de sex datacentren i Stockholm att matchas med produktion av förnybar el, timme för timme, med hjälp av smarta elmätare. Det är också möjligt för Digital Realty att välja specifika energikällor för matchning på timbasis.
– 24/7-matchning visar hur nya digitala lösningar och teknik kan användas för att ge total transparens. Lösningen ger oss en möjlighet att erbjuda våra kunder specifik data med unik precision, som kan stödja dem i deras hållbarhetsarbete, säger Andreas Regnell, chef för strategisk utveckling på Vattenfall.
– Med 24/7-matchning kan vi säkerställa att varje kilowattimme vi förbrukar spåras och kopplas till förnybara energikällor. Detta initiativ stärker vårt engagemang för Sveriges ambitiösa klimatmål, säger Pernille Hoffmann, Managing Director Nordics på Digital Realty
3. Svenska kraftnät välkomnar regeringsbeslutet om luftledningar
I slutet av förra veckan meddelade regeringen att högspända växelströmsledningar (över 130 kV) som huvudregel ska anläggas som luftledningar, om inte särskilda skäl motiverar markkabel (till exempel i en stadskärna). Beslutet berör såväl stamnätet som regionnäten.
Den här ändringen har energibranschens aktörer efterfrågat länge, även om de flesta högspänningsledningar på dessa nivåer redan idag byggs som luftledning – men ofta efter många och långa tillståndsprocesser. Det här beslutet kan innebära att tillståndsprocesserna snabbas upp.
Beslutet välkomnas av Svenska kraftnät.
– Teknikvalet är en ofta debatterad fråga i våra utbyggnadsprojekt och att regeringen tydliggör direktiven i förordningen ser vi som positivt. I praktiken förändrar det inte vårt förhållningsätt i frågan, utan bekräftar att luftledningar företrädelsevis ska användas när stamnätet ska byggas ut, säger Mattias Jonsson, teknisk direktör på Svk.
Högspända luftledningar har högre tillgänglighet, längre livslängd, är tekniskt fördelaktiga och mer kostnadseffektivt, enligt Svk.
– I planeringen av nya förbindelser är det mycket som vi behöver ta hänsyn till, men vi kan aldrig kompromissa med den tekniska funktionaliteten och leveranssäkerheten i vårt stamnät, säger Mattias Jonsson.
4. Energimyndigheten utlyser 150 miljoner kronor till kärnkraftsforskning
Den senaste tiden har det duggat tätt med kärnkraftsnyheter med koppling till forskning. I början av veckan meddelade Blykalla att man tagit det första spadtaget för den nya elektriska testreaktorn på Oskarshamn – en blykyld SMR. Till detta projekt har Energimyndigheten beviljat 99 miljoner kronor.
Under veckan meddelade Energimyndigheten att man nu också startat en ny kärnkraftsutlysning om totalt 150 miljoner kronor inom pilot- och demonstrationsprojekt. Utlysningen ligger i linje med regeringens justeringar nyligen i forskningpropositionen där kärnkraft fått en mer framträdande roll.
Utlysningarna omfattar hela livscykeln, från bränsle och kraftverk till avfallshantering.
– Båda dessa utlysningar riktar sig mot tydligt identifierade behov. Vi har på kort tid rampat upp våra insatser inom kärnkraftsområdet och de här satsningarna kommer ytterlerligare accelerera utvecklingen, säger Peter Engdahl, chef för forskning, innovation och utveckling på Energimyndigheten.
5. Johan Kuylenstierna blir ny generaldirektör för Naturvårdsverket
Vi avslutar med en färsk rekryteringsnyhet – under veckan meddelade klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari att regeringen utsett Johan Kuylenstierna till ny generaldirektör för Naturvårdsverket, från och med den 10 februari. Han kommer närmast från tjänsten som generaldirektör på Formas (sedan 2022) och har tidigare bland annat varit vd på Stockholm Environment Institute (2012-2018) och ordförande i Klimatpolitiska rådet, 2021–2023.
Som generaldirektör för Naturvårdsverket kommer han att styra en organisation på 750 medarbetare – i Stockholm och Östersund – som bland annat har ansvar för frågor om klimatomställning, biologisk mångfald och cirkulär ekonomi.
I samband med att Johan Kuylenstierna skulle tillträda som ordförande i Klimatpolitiska rådet fick vi en längre intervju med honom i Tidningen Energi (7/2020) där han bland annat berättade om sina drivkrafter:
– Jag har en stark passion för den här planeten. Vi är här bara bråkdelen av en millisekund, en parentes i jordens historia. Men vi har ett ansvar att förvalta planeten och det driver min vilja att jobba för de här frågorna. Vi måste också kunna översätta behovet av att agera, till exempel i klimatfrågan, till en positiv agenda för utveckling. Då kommer vi att lyckas, sa han då.
Veckans siffra
865 ton – så mycket prylar lämnade Karlstadsborna in till återbruk under 2024, en ökning med drygt 10 procent och en ny rekordsiffra. Det är lampor, leksaker, böcker, möbler med mera.
– Vi samarbetar med tio olika aktörer som antingen förädlar eller säljer de återbrukade sakerna vidare. Vår målsättning är att så mycket som möjligt ska kunna återbrukas istället för återvinnas, säger Christoffer Henriksson, återvinningsstrateg på Karlstads Energi.
Johan Wickström
