Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter i energivärlden som fallit lite utanför vår radar men som vi kanske återkommer till senare, i längre format.
1. Hybrit visar att lagring av vätgas är lönsamt
Efter 3 800 timmars drift med kombinerad vätgasproduktion och lagring har Hybritprojektet redovisat en rapport till Energimyndigheten om just lagringen. Slutsatsen är att lagring av vätgas både är tekniskt möjlig och ekonomiskt fördelaktig. Den rörliga driftskostnaden för vätgasproduktion kan sänkas med 25–40 procent genom optimerad elhandel där produktion och lagring av vätgas sker när elpriset är lågt, enligt rapporten.
Vätgaslagret har varit en viktig komponent i Hybrit, som startades 2016 av SSAB, LKAB och Vattenfall med målet att ta fram världens första fossilfria malmbaserade järn- och ståltillverkning. Vätgaslagret på 100 kubikmeter placerades i ett stålinklätt bergrum i Svartöberget i anslutning till piloten för järnsvampsproduktion i Luleå. Stålmaterialet har varit beständigt och inget läckage har observerats.
– Pilotprojektet har varit mycket lyckat. Vi har visat att det går att använda denna teknik för att öka flexibiliteten i elsystemet och att det är en säker konstruktion som håller över tid. Med resultaten och erfarenheterna från pilotprojektet är tekniken nu redo för uppskalning, säger Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls Industrisamarbeten.
Hybrit har förlängt pilotprojektet för lagring av vätgas till 2026 för att kunna genomföra kompletterande tester för att ytterligare förbättra förutsättningarna för att möjliggöra projektering av kommersiella vätgaslager.
2. Klimatklivet minskar utsläpp och förbättrar företagens ekonomi
Från starten 2015 fram till halvårsskiftet 2024 hade Naturvårdsverket beviljat 16,8 miljarder kronor till totalt 25 565 åtgärder inom ramen för Klimatklivet – Naturvårdsverkets stöd som syftar till att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser genom till exempel nya ledningar för att ta hand om restvärme eller vätgasprocesser.
Men hur effektivt är då detta klimatstöd?
I en ny studie från SLU som Naturvårdsverket finansierat har man gått igenom effekterna av Klimatklivet – både klimatmässigt och ekonomiskt. I studien framgår att företagen som fått stöd av Klimatklivet minskade sina utsläpp och sin utsläppsintensitet med mellan 25 och 65 procent – i ett livscykelperspektiv – beroende på hur lång tid som gått sedan stödet beviljades. Studien baseras dock bara på drygt 200 företag
– Det här är positiva resultat men man ska samtidigt vara försiktig med att tolka dessa resultat då urvalet varit ganska litet och bestått av specifika typer av företag där utsläppsdata funnits, säger Lisa Grabo, miljöekonom på Naturvårdsverket.
I undersökningen kan man även se att det framför allt är företag med många anställda och ofta stora utsläpp som söker stöd. Utredarna konstaterar även att stödet bidragit till att företagen växer: de har investerat mer, anställt fler och ökat sin försäljning.
– Men det är svårt att dra för långtgående slutsatser. Det är en utmaning att utreda kausala effekter av sådana här typer av styrmedel, säger Lisa Grabo.
3. Så ska Sverige bli en starkare tekniknation
Att få in ny kompetens är en av nyckelfrågorna inom energibranschen, liksom i många andra sektorer. Samtidigt har andelen som studerar på naturvetenskaps- och teknikprogrammen minskat under senare år.
Det vill regeringen ändra på. Under veckan presenterade utbildningsminister Johan Pehrson en så kallad STEM-strategi (där förkortningen står för science, technology, engineering och mathematics). Syftet är att utveckla Sverige som en framstående tekniknation. Strategin spänner över hela området från förskola till forskarutbildning. Ett av målen är att andelen elever som studerar på naturvetenskaps- och teknikprogram ska vara 25 procent till 2035 (idag ligger andelen på runt 10–12 procent).
Regeringen tillsatte också en STEM-delegation som ska driva på arbetet. Ordförande där blir Teknikföretagens vd Pia Sandvik.
– Vi har jobbat för det här under lång tid. Hur vi i Sverige hanterar STEM-området kommer få inverkan på vår konkurrenskraft, ungdomars möjligheter att vara rustade för den kommande arbetsmarknaden och är i förlängningen avgörande för vår välfärd, säger Pia Sandvik i en kommentar.
4. Nytt forskningsprojekt – från el till biogas
Kan man använda överskottsel till att producera biogas – med hjälp av vätgas? Det är frågan som ett nytt forskningsprojekt ska lösa där Tekniska verken ingår tillsammans med Linköpings universitet, SLU och Uppsala Vatten.
Processen ser ut så här: överskottsel används för att spjälka vatten till vätgas (och syre) i en elektrolysör. Vätgasen matas sedan in i biogasreaktorm där den ska omvandlas till biogas tack vare mikroorganismer som är specialister på att äta vätgas.
– Att mata in vätgas till biogasreaktorer är dock ännu inte en mogen teknik och det finns många utmaningar. Därför behöver vi både utreda potentialen i tekniken och finna de bästa sätten att omvandla vätgas till biogas, säger Jan Moestedt, biogasforskare på Tekniska verken, vars forskningslaboratorium ska användas i projektet.
Projektet ska pågå mellan 2025 och 2027. Finansieringen – 6,2 miljoner kronor – sker via Energimyndighetens forsknings- och innovationsprogram.
5. Svenska kraftnät ökar investeringarna – och eluttaget
Under veckan presenterade Svenska kraftnät en rad nyheter. Bland annat en ny investeringsplan för 2026–2028. Här framgår att Svk kommer investera nästan 57 miljarder kronor under perioden, en ökning med 13 miljarder jämfört med perioden innan. Några av de större investeringarna är programmen Storstockholm väst och Stockholms Ström, NordSyd samt den nya Gotlandsförbindelsen.
I rapporten framgår även hur Svk ska använda de så kallade flaskhalsinkomsterna som uppstår på grund av prisskillnaderna mellan landets elprisområden. Idag uppgår de till 65 miljarder kronor och fram till 2035 räknar Svk med ett inflöde på ytterligare 144 miljarder kronor. Pengarna kommer framför allt att användas till nätinvesteringar och reducerade avgifter. För perioden 2025–30 kommer flaskhalsintäkterna stå för cirka 40 procent av myndighetens kostnader.
Under veckan levererade Svk även lite intressant statistik över ny inmatning och nya uttag från stamnätet. Under 2024 beviljades totalt 1 923 MW i nya uttag, vilket är ungefär tillräckligt mycket som krävs för att försörja tio mellanstora städer i Uppsalas storlek.
Samtidigt tog Svk emot nya inmatningar på totalt 1 142 MW under året, framför allt sol- och vindkraft och batterilager. Under åren 2018–2024 har Svk beviljat totalt 20 149 MW i ökad inmatning och 9 349 MW i ökat effektuttag.
– Att vi har kunnat möjliggöra ökade eluttag på 9 GW skapar förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft i Sverige. Nu måste vi se till att uttagen verkligen realiseras, för vi har ännu inte sett att elförbrukarna börjat nyttja den tillgängliga effekten fullt ut, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef kraftsystem på Svk.
Veckans citat:
We need moreconnections across Europe, more energy offtake and more energy efficiency.
EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen presenterade Clean Industrial Deal under veckan. Där lanserade hon bland annat en ny industriell fond med 100 miljarder euro som till exempel ska kunna användas till energisatsningar och utfasning av fossila bränslen.
Här är hela talet.
