För fem år sedan var elsituationen ansträngd i Skåne och möjligheterna att ta ut mer effekt var begränsad. Eon hade då nyligen höjt sitt abonnemang för Skåne och det fanns inte längre några marginaler att ta ut ytterligare effekt.
Den besvärliga situationen blev också känd för hela landet när Pågens i Malmö inte kunde bygga ut sitt bageri till följd av de inte kunde garanteras el. Det blev samtidigt en väckarklocka för många och 2021 startade Skånes effektkommission på initiativ av Region Skåne för att förbättra elförsörjningen. I kommissionen ingår – förutom Region Skåne – flera energibolag, kommuner och myndigheter.
Och under de senaste åren har det hänt en hel del i regionen, visar en ny rapport från effektkommissionen.
– 2019 började vi att göra ett antal temporära åtgärder för att kunna tilldela mer kapacitet till regionen. Sedan har vi genomfört flera ledningsförnyelser i området som har gjort att vi har kunnat öka övergångskapaciteten på de ledningarna vi har här, säger Martin Norlund på Svenska kraftnät, som ansvarar för myndighetens luftledningsledningsprojekt i södra Sverige.
Förnyade stamnätsledningar
Det Svenska kraftnät gjorde var att prioritera förnyelseprojekt av de stamnätsledningar som matar Malmöområdet. Det innebar en totalförnyelse av ledningarna där man byggt enligt dagens standard – triplex – vilket innebär tre linor per fas jämfört med två linor som de gamla ledningarna var byggda med. De nya linorna har dessutom större area, vilket gör att de kan överföra mer.
I höstas var samtliga ledningar förnyade och kapacitetshöjda, vilket har inneburit att ytterligare 600 MW kan tas ut jämfört med 2020, en ökning med 40 procent. Normalt sett tar det cirka 10–15 år att få en ny ledning på plats, men förnyelseprojekten har kunnat genomföras på så kort tid som fem år.
– Det är oftast tillståndsprocesserna som tar tid, men här har vi förnyat befintliga ledningar. Det har gjort att vi har kunnat nyttja de befintliga koncessionerna. Det behövdes ju fortfarande en del tillstånd för den påverkan som vi gör under byggnationen, men koncessionen för ledningen hade vi redan, förklarar Martin Norlund.
Växande elbehov
Läget just nu ser bra ut vad gäller stamnätet, men elbehovet i Skåne väntas växa rejält de kommande åren. Fram till 2033 beräknas befolkningen i Skåne öka med omkring 69 000 personer. Dessutom ska många industrier och transporter elektrifieras.
Svenska kraftnät beslutade därför i slutet av februari om ett nytt investeringspaket – Skåne Syd – för att förstärka elnätet under 2030-talet. Det handlar om tre åtgärdspaket, där de första delarna ska tas i drift 2036. Fullt utbyggt kommer dessa åtgärder öka kapaciteten i Skåne med över 1 000 MW, vilket motsvarar två gånger användningen i Malmö.
Satsningarna görs för att ytterligare kunna öka uttagen i området och även kunna öka möjligheterna att kunna koppla in ny produktion i södra Sverige.
– Satsningarna görs för att ytterligare kunna öka uttagen i området och även kunna öka möjligheterna att kunna koppla in ny produktion i södra Sverige, säger Martin Norlund.
– Ytterligare ledningar ökar dessutom driftsäkerheten som gör att det blir mer redundant och vi får högre beredskap för extrema driftsituationer och större störningar, säger han vidare.
De nya ledningar som Svenska kraftnät ska bygga planerar de att placera i nuvarande ledningsgator. I en av de nya sträckorna, som preliminärt ska gå från Hörby, via Tomelilla och Trelleborg till Malmö, har Svenska kraftnät inget stamnät idag. Men på den sträckan har Eon sitt regionnät och det förs diskussioner om Svenska kraftnät kan utnyttja regionnätets ledningsgator och även sambygga med regionnätet.
– Detta för att göra så lite intrång som möjligt, så det är något som vi gör i nära samarbete med Eon för att se hur kan vi bygga vårt nät tillsammans och vad som möjligt, säger Martin Norlund.
I rapporten lyfter man fram vikten av samarbete mellan olika aktörer för att kunna klara den stora utbyggnaden av elförsörjning i Skåne.
– Vi har utvecklat vårt arbetssätt väldigt mycket med hur vi samverkar med olika parter. Nu planerar vi tillsammans med Eon hur vi ska få våra två nät att fungera så bra som möjligt tillsammans. Vi jobbar också mycket med samverkan mot andra myndigheter och kommuner och länsstyrelser, säger Martin Norlund.
Det är en styrka att Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Svenska kraftnät och vi kommer ut gemensamt och berättar samma sak till en kommunledning.
Eon investerar 23 miljarder
Även Eon har gjort förstärkningar i sitt nät (regionnätet), vilket har möjliggjort uttag av ytterligare 150 MW, vilket är en ökning med 5 procent. Och mycket mer är på gång. Eon ska genomföra sitt största investeringsprogram någonsin genom att de kommande fyra åren investera nästan 23 miljarder kronor. En stor andel av dessa investeringar kommer vara i elområde 4 och Skåne.
Det handlar om kapacitetshöjande åtgärder i befintliga stationer och ledningar, men också förnyelse av ledningar. Totalt kommer dessa åtgärder möjliggöra ett högre uttag på 500 MW 2034, vilket är en ökning med 20 procent jämfört med idag.
– Vårt viktigaste projekt är runt Kristianstad. 2008 ville vi bygga en kraftledning där, men ärendet överklagades och gick via regeringen till Jordbruksverket, som ansåg att jordbruksmarken var mer värdefull än vad ledningarna var. Därigenom skapades effektkrisen i Skåne, säger Peter Hjalmar, regionchef Syd på Eon Sverige.
– Det är fortfarande stopp på nya anslutningar i Kristianstad och skulle fjärrvärmen stanna under en längre period när det väldigt kallt hamnar vi i en situation med roterande bortkoppling av elkunder, säger han vidare.
För att kunna förbättra situationen har Eon, Kristianstads kommun och energibolaget C4 bildat en gemensam styrgrupp. Målet är att genom en rad åtgärder dubblera överföringskapaciteten i området fram till 2030. Detta genom bland annat nya regionnätsstationer och nya 130 kV-luftledningar. Styrgruppen kommer att gå ut med gemensamt samråd i juni.
– Det blir oerhört utmanande skulle jag säga. Utbyggnaden ska ske i områden med stora kulturvärden, stora naturvärden och där det bor mycket folk. Vi tål väldigt få överklaganden i det här förstärkningsprojektet, eftersom de är så tidsödande, säger Peter Hjalmar.
Samverkan är nyckeln
Samtidigt har styrgruppen gjort olika åtgärder för att minska risken för överklaganden. Det handlar om att man undersökt olika ledningssträckor för att undvika så många målkonflikter som möjligt, de kommer i möjligaste mån gå i befintliga sträckningar och de tittar även på alternativa ståldesigner för att markägare ska gå med frivilliga marköverenskommelser.
Just att samverka i olika projekt är en nyckel till framgång menar både Peter Hjalmar och Martin Norlund. Det är också något som lyfts fram i rapporten som en framgångsfaktor. Det gäller även när det handlar om kommunernas syn på utbyggnad av elnäten.
– Det är en styrka att Region Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Svenska kraftnät och vi kommer ut gemensamt och berättar samma sak till en kommunledning. Vi säger att det handlar om konkurrenskraft, arbetstillfällen och beredskap, säger Peter Hjalmar.
– Och för att klara det måste vi öka robustheten i elnäten. Vi tror att det narrativet gör att många inser att vi måste hjälpas åt här för att klara den här utbyggnaden, avslutar Peter Hjalmar.
Läs rapporten Skåne rustar för framtiden. Så säkrar vi regionens elförsörjning tillsammans.
Ann-Sofie Borglund
