Energipriser är en het potatis i Norge. Under förra veckan sprack den norska regeringskoalitionen mellan Arbeiderpartiet och Senterpartiet på grund av oenigheter om införandet av EU:s elmarknadsdirektiv.
Norge har det ändå bra förspänt när det gäller elpriser relativt sett, tack vare sin stora mängd vattenkraft. Landets fem elområden hade några av Europas lägsta elpriser under 2024, tillsammans med Sverige. Snittpriset på elbörsen Nordpool under 2024 låg på mellan 26,6 öre/kWh i NO4 och 57,3 öre/kWh i NO2. (I Sverige låg samma siffra på 28,1 öre/kWh i SE2 och 56,9 öre/kWh i SE4).
Men under fredagen (den 31 jan) meddelade statsminister Jonas Gahr Støre, Arbeiderpartiet, att landet kommer införa ett så kallat Norgepris – 40 öre/kWh (exklusive skatter) – för att trygga hushållens energikostnader. Från den 1 oktober ska alla norska hushåll ha möjlighet att välja detta pris. Staten kommer stå för mellanskillnaden när spotpriset överskrider 40 öre.
Elstöd redan idag
Redan idag har de norska konsumenterna ett prisstöd när spotpriset går över 75 öre/kWh. Då går staten in och betalar 90 procent av priset utöver detta. Denna möjlighet kommer kvarstå för de kunder som vill ha en fortsatt rörlig taxa.
– Vi vill ge hushållen kontrollen över elpriserna. Det viktigaste är att det blir förutsägbart. Vi ger också hushållen möjlighet att välja mellan två olika alternativ, som är enkla att förhålla sig till, säger Jonas Gahr Støre i en presskommentar.
Men det norska beslutet kan få följder för Sverige och övriga Norden i och med att elmarknaden sitter ihop – även om Norge inte är med i EU.
– Det här tar bort incitamenten för flexibilitet och effektivisering, vilket leder till högre marknadspriser, speciellt i ansträngda situationer, säger Magnus Thorstensson, elmarknadsanalytiker på Energiföretagen.
– Det innebär att alla elanvändare i Norden påverkas, dels direkt genom högre elpriser, dels genom högre riskpremier på grund av ökad osäkerhet. Detta drabbar då svenska kunder, men även den norska industrin.
Minskade incitement
Även Christian Holtz, elmarknadsanalytiker på Merlin & Metis, pekar på att Norgepriserna kommer ge minskade incitament för energieffektivisering och efterfrågeflexibilitet.
– Under energikrisen noterade vi kraftiga reduktioner av elanvändningen som svar på de höga elpriserna, vilket var viktigt för elsystemet. Med den här typen av mekanismer tappar vi denna priselasticitet. Samtidigt leder det till en potentiellt högre norsk elanvändning generellt, vilket i viss mån även innebär högre och mer volatila elpriser i Sverige och övriga nordiska länder, säger Christian Holtz.
Han tror att det norska beslutet kommer att intensifiera debatten i Sverige avseende exportbegränsningar och skydd mot prisvolatilitet hos elanvändare.
– Det är problematiskt för elsystemet om incitamenten för flexibilitet minskar, även om det förstås ska vägas mot att det finns ett kundvärde av en minskad prisvolatilitet, säger Christian Holtz.
– Med ett fastpris minskar privatpersoners incitament för investeringar i solceller, hushållsbatterier och smart styrning av elbilsladdning och värmesystem. Det blir också mer attraktivt med eluppvärmning i förhållande till fjärrvärme.
I Sverige har Vänsterpartiet fört fram frågan om ett Sverigepris för att sänka hushållens elkostnader. Men detta förslag går ut på att staten går in och agerar på själva elmarknaden och reglerar exporten. Men i Norge handlar det alltså om att staten betalar mellanskillnaden mellan det fasta priset och marknadspriset.
Säger nej till EU:s direktiv
Fredagens norska energibeslut innehöll även ytterligare delar. Bland annat ska Norge sänka momsen på elnätsavgifter från 25 till 15 procent, med sikte på att ta bort momsen helt på sikt. Man sätter också stopp för planeringen av nya utlandskablar till 2029 och säger även nej till att införa EU:s elmarknadsdiektiv och de återstående förordningarna i EU:s fjärde energimarknadspaket.
– Instabiliteten på elmarknaden är stor. Därför ligger det i rådande läge inte i Norges intresse att implementera dessa regelverk. Vi har sakliga skäl för vårt agerande och jag förväntar mig att EU förstår detta, säger energiminister Terje Aasland i en kommentar.
Johan Wickström
