Komplexiteten på elmarknaden har ökat alltmer under senare år i takt med de svängiga elpriserna och nya begrepp. De höga elpriserna i efterföljden av Ukrainakriget tycks också ha satt djupa spår i svenskarnas medvetande – trots att fjolåret blev ett av de billigaste på länge när det gäller elpriser.
Nästan hälften av svenskarna, 46 procent, är oroliga för att elpriset kan påverka hushållsekonomin, visar rapporten Två hål i plånboken som sammanställts av ekonomen Claes Hemberg på uppdrag av elhandelsbolaget Tibber.
Rapporten baseras på en Demoskopundersökning där man frågat drygt 1 000 svenskar om deras attityder och val på elmarknaden.
– Jag är förvånad över att så många är så stressade över elpriset. Ändå är det totalt sett en ganska liten utgift, runt 5 procent av de totala utgifterna. Men det är inte prisnivån som man är orolig för utan prisvariationerna, säger Claes Hemberg.
Villahushåll är mer oroliga
Villahushåll är mer oroliga (57 %) än lägenhetsinnehavare (36 %), och låginkomsttagare är – inte oväntat – mest oroliga, där två tredjedelar bekymrar sig för elprisets påverkan på hushållsekonomin.
40 procent av elkunderna anser att elkostnaden är viktig för hushållsekonomin, där kvinnor lyfter fram denna aspekt mer än män
Runt 70 procent av elkunderna jobbar aktivt på olika sätt för att minska elkostnaden. Det vanligaste sättet är att minska elförbrukningen. Runt en femtedel av elkunderna flyttar elkonsumtionen till billigare timmar. Det gäller framför allt de med timpriser. Men många hushåll med rörligt och fast pris undviker också dyra timmar – utan att det ger en effekt på fakturan.
– De flesta har valt rätt avtal, men det är också 20 procent av dem med rörligt avtal som försöker undvika dyra timmar utan att det ger billigare pris i slutändan. Då har de fel elavtal. Här skulle elbolagen kunna gå in och hjälpa elkunderna till rätt avtal baserat på deras historiska förbrukning, säger Claes Hemberg.
Men de här kunderna kanske försöker minska förbrukningen för att hjälpa elsystemet i stort när det är knappt om effekt?
– Det tror jag inte. Jag är övertygad om att plånboken styr det mesta av all konsumtion i slutändan. Och i elfrågan märks också flera missförstånd, som bromsar kundnöjdheten, säger Claes Hemberg.
Branschen borde standardisera alla begrepp och termer så att det blir lättare att förstå. Rörligt pris till exempel borde ju kallas månatligt pris.
Jobba nära kunderna
I rapporten refererar Claes Hemberg till ett exempel där ett elhandelsbolag på ett proaktivt sätt hjälpte sina kunder.
– Det var företaget Godel som såg att en fjärdedel av deras kunder som gått över till timpris förlorade på det. Då ringde de upp dessa kunder och sa att de borde byta avtal till rörligt pris. Jag önskar att fler gjorde så –energibolagen behöver jobba närmare sin kunder och lotsa dem rätt, säger Claes Hemberg.
Det här blir än viktigare framöver då effekttariffer och kvartspriser införs.
– Branschen borde standardisera alla begrepp och termer så att det blir lättare att förstå. Rörligt pris till exempel borde ju kallas månatligt pris. Jag ser också flera goda exempel på smart kunddialog, som valfri nätavgift i Göteborg.
Men de flesta elhandelsbolag har ju appar av olika slag för att hjälpa kunderna, räcker inte det?
– Jo, men det verkar ju inte som att kunderna förstår informationen. Intressenivån är inte så hög heller. Jag tror att det behövs automatiserad tekniska lösningar där man inte behöver välja själv. Det tror jag skulle öka kundnöjdheten, säger Claes Hemberg.
Min upplevelse är att våra medlemmar jobbar mycket aktivt med att hjälpa och erbjuda kunderna elavtal efter kundernas förutsättningar.
Viktigt att kunden har fler valmöjligheter
På Energiföretagen välkomnar man initiativ som belyser kundernas behov.
– Det här är viktig återkoppling för oss i branschen. Jag tycker att det är bra att skillnaderna mellan timavtal och rörligt pris lyfts. Timpris innebär att man som kund exponeras direkt mot prisvariationerna på börsen och att man måste vara mer aktiv, medan rörligt pris baseras på de genomsnittliga timpriserna på elbörsen under en månad, säger Marie Lindh, ansvarig för elmarknadsfrågor på Energiföretagen.
– Samtidigt är det viktigt att påpeka att vi har en bra konkurrens på marknaden. Vi har 150 elhandlare som kan erbjuda olika produkter beroende på vad kunderna vill ha.
Ett av förslagen i rapporten att man ska ta bort rörligt pris och enbart ha fast pris och timpris. Men Energiföretagen är negativa till det.
– Vi tycker inte att man ska begränsa kundernas valmöjligheter genom att förbjuda vissa produkter, utan att utbudet ska styras av efterfrågan. Olika kunder har olika förutsättningar att styra elen, har olika konsumtionsmönster och vill ta olika typer av risker.
Enligt rapporten behöver elhandelsbolagen bli bättre på att guida kunderna till rätt elavtal – hur tänker ni kring detta?
– Min upplevelse är att våra medlemmar jobbar mycket aktivt med att hjälpa och erbjuda kunderna elavtal efter kundernas förutsättningar. Kundnöjdhet är något alla företag mäter och tar till sig av för att kunna erbjuda bra och relevanta avtal. Det ligger ju i alla företags intresse att ha nöjda kunder, och vår uppfattning är att frågan har stor prioritet hos våra medlemmar, säger Marie Lindh.
– Detta är dock ett arbete som aldrig blir färdigt – och finns det studier som visar på hur branschen kan bli bättre på att guida kunderna så tar vi självklart till oss av det.
Johan Wickström
