1. Lägsta elpriserna sedan 2020
Det var en hel del rubriker om höga elpriser under början av vintern. Men faktum är att det genomsnittliga systempriset under 2024 – det vill säga referenspriset på den nordiska elmarknaden – var betydligt lägre än under de senaste tre åren.
Årssnittet blev 41 öre/kWh, vilket kan jämföras med 64 öre/kWh i fjol (och 1,45 kr/kWh 2022). Man får gå tillbaka till 2020 för att hitta ett lägre årssnitt – då landade det på låga 11,4 öre /kWh. Lägre gaspriser på kontinenten, ett bättre läge för vattenkraften och mer sol- och vindkraft är några av förklaringarna till de lägre elpriserna under året.
Om du vill ha mer prisjämförelser, kolla på elbörsen Nordpool.
2. Större skillnader mellan prisområdena
De genomsnittliga priserna i de fyra svenska elområdena – Luleå (SE1), Sundsvall (SE2), Stockholm (SE3) och Malmö (SE4) – varierade mellan 28 och 57 öre/kWh under året. Priset var detsamma i alla elområden under knappt hälften av årets timmar, vilket kan jämföras med 61 procent under 2023.
3. Allt vanligare med negativa elpriser
Trenden med allt fler timmar med negativa elpriser fortsatte under året i takt med att alltmer sol- och vindkraft kom in i elsystemet. I de svenska elområdena var priset negativt mellan 626 och 722 timmar under året, beroende på elområde. Det motsvarar cirka 8 procent av årets timmar. Under 2023 var antalet timmar med negativa elpriser cirka 400, motsvarande cirka 5 procent av årets timmar.
4. Vindkraften sprängde 40-TWh-vallen
Vindkraften fortsatte att växa under året och ökade produktionen med 18 procent – från 34 TWh 2023 till 40,3 TWh 2024. Totalt stod vindkraften för 24 procent av den svenska elproduktionen under året.
Procentuellt mest ökade dock solkraften, som växte från 3,1 TWh till 4,0 TWh (+31 procent), och totalt stod för 2,4 procent av elproduktionen.
5. Tufft för kraftvärmen
Kraftvärmeproduktionen minskade med 3 procent, från 13,3 TWh till 11,6 TWh. Anledningen är låga elpriser, höga bränslepriser och ett milt väder långt in på höstsäsongen
6. Ökad elproduktion – men förbrukningen står relativt still
Den totala elproduktionen i Sverige ökade med 4 procent, från 162,8 TWh 2023 till 169,1 TWh 2024. Men elförbrukningen ligger fortsatt relativt still och ökade med blygsamma 1 procent (eller 1,6 TWh) till 135,9 TWh. Det är ungefär samma nivå som elanvändningen legat på de senaste 30 åren.
7. Växande elexport
I takt med ökande överskott i den årliga elproduktionen så växer också elexporten. Under året ökade Sveriges nettoexport av el till omgivande länder från 28,5 TWh till 33,2 TWh, en ökning med 16 procent. Störst har exporten varit till Danmark, därefter till Norge och sen Finland.
8. Årets rekordhöga pris: 816 öre/kWh
Under några dagar i början av december skedde en dramatisk prisutveckling i de södra elområdena. Peaken nåddes den 12 december mellan kl 17 och 18 då elpriset i SE3 (Stockholm) blev 816 öre/kWh och 806 öre/kWh i SE4 (Malmö). Den främsta anledningen var att det nästan inte producerades någon vind- eller solkraft över huvud taget i Tyskland, så kallad Dunkelflaute.
9. Flödesbaserad kapacitetsberäkning satte igång
Det går inte att sammanfatta årets elår utan att nämna den flödesbaserade kapacitetsberäkningen, som Svenska kraftnät införde den 29 oktober. Den nya omdiskuterade modellen syftar till att använda elnäten mer effektivt ur ett nordiskt perspektiv.
Enligt Energiföretagen är det svårt att efter en så kort period dra några långtgående slutsatser av modellen, men prisutvecklingen på den finansiella marknaden pekar på ökade prisskillnader i Sverige efter att metoden infördes.
Källa: Energiföretagen
