De senaste åren har fjärrvärmebolagen tvingats höja sina priser ganska rejält mot kund, vilket beror på de kraftigt ökade biobränslepriserna. Många bolag tvingas nu tänka på nya sätt för att minska kostnaderna.
Ett av bolagen som tänkt i nya banor är Åsele Kraft som erbjuder en tjänst att klippa och röja vägkanter på skogsvägar.
– Åsele kommun är ganska stort till ytan, så det är kanske 400–500 mil skogsbilvägar. Grovt räknat får vi på en kilometer väg ut 2–3 MWh med rätt sorts klippning. Så klipper vi 10–15 mil så har vi nästan hela vår årsvolym, säger Roger Jansson, vd på Åsele Kraft.
– Och vissa av vägarna är så eftersatta här så att vissa av träden är kanske 10 cm grova. Det är som stamvedsvirke, alltså riktigt bra bränsle. Det är en win-win-situation.
Erbjöd en klipp- och röjtjänst
Faktum är att bolaget var lite före sin tid, då man redan för fem år sedan började titta på lokala alternativ till de långa transporterna av bränsle, berättar han.
– Åsele är en inlandskommun med 20 mil till kusten och egentligen alla sågverk, och vi transporterade skog ner till Umeå och sen ska bränslet tillbaka. Det blir 40 mil, vilket kändes lite onödigt.
Vi gör nytta dels för våra skogsägare som har många mil med skogsvägar som ska röjas, dels för lokala entreprenörer som kan klippa längs vägarna.
Ett av förslagen som dök upp vara att erbjuda en klipp- och röjtjänst, där restprodukterna används för att elda i pannorna.
– Då gör vi nytta, dels för våra skogsägare som har många mil med skogsvägar som ska röjas, dels för lokala entreprenörer som ett antal månader per år kan klippa längs vägarna. Försiktigt räknat får vi halva vår årsvolym på egna vägprojekt. Nu är det ju en jättebonus med tanke på att bränslepriserna har gått upp i taket, säger Roger Jansson.
Han berättar att idén i sig inte är ny – redan för 10–15 år började man göra bränsleved av restprodukterna från vägröjningen. Att det inte används mer beror på att det är en likvidtung bransch.
– Vi säger att entreprenören påbörjar avverkningen av vägen i juli, sen ska det fraktas till värmeverket som i sin tur ska göra sin utvärdering av bränslevärdet. Så han kanske får betalt i juni nästa år. Och vem kan ligga ute med pengar så länge?
Lättare att ta korta beslut
För Åsele Kraft är processen lite enklare, säger Roger Jansson.
– Vi är en ganska platt organisation, så man sitter ganska nära både de som eldar och de som sitter med slantarna. Det gör det lättare att ta korta beslut och lätt att göra bra affärer.
Grovt räknat får vi på en kilometer väg ut 2–3 MWh med rätt sorts klippning.
Initiativet, som tog några år att finslipa, är nu i full gång, och är pengamässigt, miljömässigt och lokalmässigt smartare. Dessutom blir det rent och prydligt längs vägarna, säger han.
– Om skogsvägsägaren har gått med skördare och avverkat och tagit timmer för att leverera till industrin så blir det kvar ris och toppar i dikena. Vi plockar med oss allt, så det blir ju snyggt!
Innebär det här i slutändan lägre priser för kunden också?
– Det är ju en del av drivkraften att kunna hålla nere priserna eftersom vi är ett kommunalt bolag och det är kommuninvånarna som är våra kunder. Om vi säger så här: vi höjer inte fjärrvärmetaxan mycket inför nästa år.
Förutom klimatvinsten med att slippa milslånga transporter finns det andra positiva aspekter på upplägget, tycker Roger Jansson.
– Förhoppningsvis har vi glada skogsvägägare och glada fjärrvärmekunder. Vi har en bra produkt som är bra att elda, och en verksamhetsgren extra som gör kan utvecklas. Sen har vi en kommun som kanske har fått lite extra skatteintäkter som annars har försvunnit i någon kustkommun, eftersom vi behåller lite jobb inom orten.
Jan Hallman
