I Prisdialogen, som startade 2013, ingår Sveriges Allmännytta, Riksbyggen, Fastighetsägarna, HSB och Energiföretagen. Syftet är att stärka kundens ställning och åstadkomma en rimlig, förutsägbar och stabil prisändring på fjärrvärme.
Och prishöjningarna inom ramen för Prisdialogen har ofta varit något lägre än det generella genomsnittet – inte minst de senaste två åren då de ökade biobränslepriserna satt press på alla branschaktörer.
Men de här prisskillnaderna är inte nödvändigtvis kopplade till Prisdialogen, säger Daniel Lundqvist, ansvarig för marknadsfrågor på Energiföretagen:
– Det kan också ha koppling till att landets alla stora och halvstora fjärrvärmenät är med i Prisdialogen. Där finns både skalfördelar och viss flexibilitet i produktion, eftersom man ofta kan laborera lite med olika produktionsenheter. I de små fjärrvärmenäten där höjningarna har varit högre har man inte haft inte den möjligheten, säger Daniel Lundqvist.
47 energiföretag deltar i dialogen
Prisdialogen har nu 47 medlemmar för totalt 111 fjärrvärmenät i Sverige. Den genomsnittliga prisökningen på fjärrvärme bland de som beviljats medlemskap i Prisdialogen för 2025 ligger på 7,9 procent, att jämföra med förra årets siffra som var 9,8 procent. För fjärrvärmebranschen i sin helhet låg prisökningarna i fjol på 15,7 procent.
För 2026 och 2027 prognostiserar medlemmarna i genomsnitt en årlig prishöjning på 5,4 respektive 4,6 procent.
– Jag tror att en viktig orsak är att den prognos som de har gett för flera år framåt gör att många fjärrvärmeföretag har den som mål och försöker hålla nere priserna. Det är ganska tydligt att fjärrvärmeföretagen har utgjort en krockkudde för kunderna när det gäller prishöjningarna, säger Daniel Lundqvist.
Men givet hur det ser ut i vår omvärld så tror jag att många kunder förstår varför prisökningarna ser ut som de gör.
Men det är få fjärrvärmeföretag eller kunder som är nöjda med prisutvecklingen, enligt Daniel Lundqvist:
– De är förstås inte nöjda med prisutvecklingen som sådan. Det har ju varit stora höjningar på flera håll. Men givet hur det ser ut i vår omvärld så tror jag att många kunder förstår varför prisökningarna ser ut som de gör. Den återkoppling jag får är att kunder överlag är nöjda med dialogen och den transparens och information man får i Prisdialogen.
Det har varit riktigt tuffa diskussioner på några ställen ute i landet, framför allt på mindre orter med små fjärrvärmenät, berättar Daniel Lundqvist:
– Många av fjärrvärmeföretagen med små nät har hittills inte varit med i Prisdialogen och det är de som kanske har haft störst ekonomiska utmaningar. Många av de små anläggningarna har i praktiken bara ett slags bränsle, och konkurrensen om bränslet är tuff. Man har också oftast mer rör per kilowattimme, vilket gör fjärrvärmen dyrare.
Vill ha med fler företag
Energiföretagen har under de senaste åren uppmanat sina medlemmar att gå med i Prisdialogen, eftersom de menar att det är det bästa alternativet till en prisreglering.
– Vi skulle vilja ha med fler av de mindre företagen. Det är viktigt för branschen att så många företag är med som möjligt, men också för företagen själva och deras kunder, säger Daniel Lundqvist.
– Medlemsavgiften är liten, men det kräver förstås att man, framför allt första året, kan avsätta tid för att strukturera sin prispolicy och investera i en dialog med sina kunder. Det är ett långsiktigt åtagande att vara med.
Styrelsen i Prisdialogen har utfört ett utvecklingsarbete sedan 2023 kring regelverk och riktlinjer för samrådsprocessernas genomförande. En uppdaterad handbok har publicerats nu i december med syftet av att värna om Prisdialogens syfte och mål.
– Vi har höjt kraven ytterligare på transparens och framförhållning. Den utveckling som har varit de sista åren har medfört att vi behöver tydliggöra några av reglerna så att alla medlemmar kan bidra till en mer förberedd och bättre dialog.
I Prisdialogen har företagen nu lämnat prognoser så långt som till 2027 och de prognoserna visar på avtagande prishöjningar.
All uppvärmning har gått upp i pris
När man diskuterar priserna på fjärrvärme kommer ofta frågan om värmepumpar upp som ett alternativ. Energimarknadsinspektionen publicerade en studie i januari 2024 som visar att för flerbostadshus är fjärrvärmen den klart billigaste uppvärmningsformen. Men ändå satsar många fastighetsägare på värmepumpar för att sänka sina värmekostnader.
– Vi ser en allt tuffare konkurrens från värmepumpsleverantörerna, men värmepumparna har också gått upp i pris. Fastighetsägaren blir ju också väldigt beroende av elpriset när en värmepump installeras, säger Daniel Lundqvist.
– Det är kanske också en ideologisk fråga, en del fastighetsägare vill vara oberoende av fjärrvärmeleverantören. De upplever att de har en bättre kontroll över den egna situationen om de installerar en värmepump. Man kan dock konstatera att all uppvärmning har gått upp i pris under de senaste åren.
Om vi ska sia något om framtiden, hur ser utmaningarna ut för fjärrvärmebranschen och vad tror du om prisutvecklingen?
– Vi har haft två år med en väldigt stormig omvärld och dramatiskt höjda bränslepriser, men fjärrvärmen är en bransch som är bra på att anpassa sig och ställa om. Det tar visserligen lite tid, men det går. Det har vi sett flera gånger förut. I Prisdialogen har företagen nu lämnat prognoser så långt som till 2027 och de prognoserna visar på avtagande prishöjningar.
Fjärrvärmebranschens prishöjningar
2023Riksgenomsnitt: 7,8 procent.Prisdialogen: 5,1 procent.2024Riksgenomsnitt: 15,7 procent.Prisdialogen: 9,8 procent.Prishöjningar i jämförelse mellan fjärrvärmeföretag som är med i Prisdialogen och prishöjningar i riksgenomsnitt.
Läs mer om Prisdialogen: www.prisdialogen.se
Marie Kofod-Hansen
