Vilken energipolitisk fråga blir viktigast under 2025?
Karin Jönsson, PA-ansvarig på Statkraft:
”Villkoren för elproduktion behöver förändras”
– Hur ska villkoren för elproduktion förändras fö
r att vi ska klara att möta en förväntat kraftigt ökad efterfrågan och samtidigt upprätthålla konkurrenskraftiga elpriser? Det energipolitiska svaret på den frågan kommer att påverka all befintlig och ny produktion, oavsett kraftslag och därigenom även alla elanvändare.
– Svaret på den frågan omfattar allt från omprövning av vattenkraften, acceptans och tillstånd för ny vindkraft till om staten ska dela den finansiella risken för utbyggnad av kärnkraft och havsbaserad vindkraft.
Sezgin Kadir, vd på Kraftringen samt ordförande i Energiföretagen:
”Elmarknadsutredningen blir avgörande”
– Resultatet av elmarknadsutredningen blir avgörande. Förhoppningsvis ger den reformer som tar hela energisystemet i beaktande, säkerställer nyttan hos olika energislag och skapar förflyttning framåt.
– Det vore önskvärt om den blir första steget till en långsiktig, politisk blocköverskridande överenskommelse som säkrar en robust och hållbar energiförsörjning och därmed också det svenska näringslivets fortsatta konkurrenskraft.
Per Everhill, PA-ansvarig på Tekniska verken:
”Kärnkraftsfinansieringen kommer vara en het fråga”
– Jag tror att debatten kring kärnkraftsfinansieringen fortsatt kommer vara en het fråga, men jag hoppas att den kommer breddas till en diskussion om hur ny elproduktion i allmänhet ska kunna finansieras på en allt mer svårbedömd elmarknad.
– Om jag får kasta in en bubblare inför nästa år så är det geotermisk energi som jag ser får allt större uppmärksamhet i mina internationella flöden.
Anna Werner, vd på Svensk solenergi:
”Stärk Sveriges energiberedskap”
– Den viktigaste frågan blir att stärka Sveriges energiberedskap. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och kabelbrotten i Östersjön visar hur sårbart och lättpåverkat vårt energisystem är. Solkraft är ett distribuerat och robust kraftslag och måste utgöra en större del av energimixen.
– Idag står solkraft bara för 2 procent av elproduktionen – något som politiken måste skapa förutsättningar för att ändra på. Ett diversifierat energisystem, där solenergi är en central del, gör Sverige mindre sårbart och stärker vår motståndskraft mot kriser.
Magnus Sahlin, vd på Trelleborgs Energi:
”Få fram mer elproduktion och lagring i södra Sverige”
– Den viktigaste frågan blir att få fram mer elproduktion och lagring i södra Sverige på max tre års sikt.
Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen:
”Vi behöver en långsiktig politik”
– Den absolut viktigaste frågan kommer att bli långsiktighet. Hur vi får en långsiktig energipolitik med förutsättningar och ramar som sträcker sig bortom enskilda mandatperioder och därmed hur vi får långsiktighet för de investeringar energisystemet behöver i ny fossilfri elproduktion och elnät.
Henrik Näsström, marknadschef på Varberg Energi:
”Se över målen för energieffektivisering”
– Med tanke på att regeringen har aviserat att de vill se över målen för energieffektivisering hoppas jag innerligt att man även passar på att inkludera resurseffektiviteten i sammanhanget. Tänk om 2025 blir året då vi börjar göra skillnad på en kilowattimme el och en kilowattimme restvärme?
– Utifrån ett resursperspektiv borde det vara oerhört mycket bättre att effektivisera bort en kilowattimme el istället för en kilowattimme restvärme, så jag håller tummarna för att vi börjar göra skillnad på dessa energibärare.
Cecilia Norberg, vd på Härjeåns Kraft:
”Skapa rätt förutsättningar för investeringar”
– Det viktigaste är att det i Sverige skapas rätt förutsättningar så att investeringar sker i vårt energisystem och inom industrin för den gröna omställningen. Det är viktigt såklart för miljön men även för bibehållandet av och på sikt stärkandet av Sveriges konkurrenskraft.
Johan Wickström
