Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. 20 år sedan stormen Gudrun – starten för stora nätinvesteringar
Under veckan är det 20 år sedan stormen Gudrun svepte in över södra Sverige, den 8 januari 2005, med vindar på över 30 sekundmeter. Mer än en halv miljon hushåll blev strömlösa och 2 000 mil elnät förstördes när stormen fällde drygt 250 miljoner träd.
Ett av företagen som drabbades hårt var Vattenfall Eldistribution. Som mest var 180 000 av företagets kunder utan el på morgonen den 9 januari och en enorm arbetsinsats sattes in för att arbeta med störningarna. Vattenfall Eldistribution hade som mest cirka 1 600 personer i tjänst – med hjälp av 15 helikoptrar, 20 bandvagnar och 20 skördare.
Sedan dess har Vattenfall Eldistribution investerat stort i elnäten för att bättre stå emot påverkan från väder och vind. Under de första tio åren efter stormen investerade Vattenfall Eldistribution 27 miljarder kronor i vädersäkrande åtgärder.
Även Eon drabbades hårt av stormen. Drygt 260 000 av deras hushållskunder blev utan el, många i flera veckor. Företaget tvingades kalla in folk från hela Europa: 2700 personer jobbade i skift med återställningsarbetet under fem veckors tid.
Som en direkt konsekvens av stormen Gudrun inledde Eon ett omfattande arbete för att modernisera och vädersäkra elnäten. Sedan dess har Eon investerat 36 miljarder kronor i sina svenska lokalnät och vädersäkrat över 3 300 mil ledning, från Skåne till Västerbotten.
Det omfattande arbetet förväntas vara slutfört i år. Men investeringarna handlar inte bara om att säkra dagens elnät.
– Vi står nu inför nya utmaningar. Klimatförändringarna innebär fler och kraftigare oväder, och ett förändrat omvärldsläge kräver höjd beredskap. Vi fortsätter investera i digitalisering, hållbarhet och säkerhet, med översvämningssäkra transformatorer, bättre skydd mot åska och ökad robusthet i elnäten, säger Martin Höhler, vd på Eon Energidistribution i en presskommentar under veckan.
2. Vindkraften var största kraftslaget i december
Vindkraften fortsätter att slå produktionsrekord i takt med en stadig tillväxt av nya verk. Under december 2024 stod vindkraften för 35 procent av Sveriges elproduktion (5,5 TWh) och blev därmed det största kraftslaget för första gången under en enskild månad, snäppet före vattenkraften. Det visar en färsk sammanställning från Svensk vindenergi.
Under helåret 2024 producerade vindkraften 40,8 TWh, vilket är den högsta produktionen någonsin. Det motsvarar 25 procent av Sveriges elproduktion under året.
– Det är hög tid att vi vänjer oss vid att vindkraften är det största kraftslaget, särskilt under vintern. Vindkraften levererar bäst när elen behövs som mest – 60 procent av vindkraftens årsproduktion sker på vintern, säger Anton Johansson, ansvarig för analys och marknad på Svensk vindenergi.
3. Tyskt intresse för Mälarenergis fjärrvärmelager
Strax före årsskiftet publicerade den tyska tv-kanalen Deutsche Welle en dokumentär om svensk fjärrvärme med fokus på Mälarenergis satsning på världens största energilager för värme: det underjordiska, före detta oljelagret som nu har konverterats till ett fjärrvärmelager fyllt med 300 000 kubikmeter 95-gradigt vatten.
Dokumentären fick snabbt stor spridning och har i veckan nått över 840 000 visningar och fått drygt 1 100 kommentarer.
– Det är fantastiskt att se alla tusentals gillamarkeringar och ta del av kommentarerna, säger Lisa Granström, strategichef för Värme på Mälarenergi.
– I Sverige är fjärrvärmen vardag. Många tar den för given och vet inte ens om att det är fjärrvärmen som värmer lägenheten och varmvattnet. Internationella ögon ser på fjärrvärmen på ett annat sätt. Deutsche Welle talar om den som ett stort hopp för framtidens uppvärmning, med små eller inga fossila utsläpp.
Här ser du Deutsche Welles dokumentär.
4. Donald Trump vill sätta stopp för vindkraften i USA
Vindkraftsaktörer som vill satsa i USA fick sig en rejäl tankeställare i veckan när tillträdande president Donald Trump höll presskonferens från sitt residens i Florida under tisdagen (den 7 jan).
Att Trump är negativ till vindkraft kommer inte som någon nyhet, men denna gång var kritiken mer långtgående och spretig.
– Vindkraft är den dyraste energikällan som finns. Det är många, många gånger dyrare än naturgas och därför kommer vi ha en politik som ser till att det inte byggs några nya vindkraftverk, sa Donald Trump som även slog fast att vindkraftverken skräpar ner nationen – ”like dropping garbage in a field”.
Utläggningen ledde till att många stora vindkraftsaktörer, som till exempel Ørsted, fick se sina aktiekurser falla kraftigt på världens börser, med upp till 7,5 procent, rapporterar Reuters.
5. Årets nyord inom energibranschen
I vanlig ordning presenterade Institutet för språk och folkminnen nyordslistan för 2024 i början av året. Denna gång blev det inte så många energirelaterade ord – men ett undantag hittar vi: ankkurva. Ett begrepp som blivit allt vanligare i takt med att det kommer in mer solel i systemet.
Språkexperterna definierar begreppet på följande sätt: ”Graf som visar ett visst förhållande mellan tillgången till elektricitet från solenergi och efterfrågan på elektricitet, där de två linjerna bildar en figur som påminner om en tecknad anka.”
På tal om energirika nyord så har även Vattenfall nyligen lanserat några nyord för fossilfrihet som ”en vänlig vinkning” till språkrådets officiella lista. Syftet har varit att fånga ”situationer och känslor” som är kopplade till en fossilfri framtid.
Här hittar vi bland annat följande ord:
Spotholic – någon som är beroende at att övervaka sin elanvändning och jaga det bästa spotpriset.
Cellflexa – att oblygt skryta om sina solceller.
Laddjägare – någon som ständig är på jakt efter laddstationer för att optimera sin elbilsrutt.
VECKANS STATISTIK
54 procent
av Europas energimix kommer från bioenergi, vilket bidrar till årliga utsläppsminskningar med 300 miljoner ton koldioxid.
Det framkommer av den nya rapporten från Bioenergy Europe – 2024 Landscape Report. Här föreslår man också fyra skarpa åtgärder för att stärka bioenergins ställning i Europa – bland annat att ge ökade incitament till bio-CCS (koldioxidinfångning) och påskynda utfasningen av fossilbaserade värmesystem.
Johan Wickström
