Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter som fallit under vår radar (men som vi kanske återkommer till senare).
1. Statkraft satsar på havsvindkraft i Bottenhavet
När regeringen avslog 13 havsvindparker på ett bräde i mitten av november med hänvisning till försvarsintressen gick luften ur en del av branschaktörerna i vindkraftsindustrin. Två av parkerna som avslogs var projekt som Statkraft lämnat in. Men det norska kraftföretaget har dock inte gett upp planerna på havsvindkraft utanför Sveriges kuster.
I mitten av december lämnade Statkraft in ansökan om att bygga två nya havsvindparker i Bottenhavet: Sigma och Lambda North. Parkerna ska placeras utanför Hudiksvall och Sundsvall – på internationellt vatten – och kommer fullt utbyggda ha drygt 210 vindkraftverk med en maxhöjd på 330 meter.
Totalt skulle dessa två parker kunna producera 20 TWh, motsvarande 15 procent av dagens svenska elproduktion.
I veckan intervjuades Statkrafts projektledare Åsa Karlberg i P4 Sveriges Radio där hon menade att möjligheterna för vindkraft i Bottenhavet ser betydligt bättre ut än i Östersjön.
– Konflikterna med försvarsintressena är betydligt mindre i Bottenhavet än i Östersjön. I vårt samråd sa Försvarsmakten att det kan vara möjligt att bygga här, säger Åsa Karlberg.
– Det här skulle kunna utgöra ett ganska viktigt bidrag till industrins behov av både vätgas och el.
Nu ligger ärendet hos regeringen för vidare beredning. Om planerna godkänns skulle verken kunna vara på plats till 2035.
2. Första spadtaget för det svenska slutförvaret
Under onsdagen tog klimat och miljöminister Romina Pourmokhtari det första spadtaget för det svenska slutförvaret av kärnbränsle i Forsmark, i Östhammars kommun. Slutförvaret kommer att vara klart för deponering på 2030-talet och fullt utbyggt på 2080-talet.
SKB (Svensk Kärnbränslehantering), som ägs av de svenska kärnkraftsbolagen, har utvecklat tekniken i runt 40 år och i höstas fick företaget miljötillstånd samt så kallat verkställighetsförordnande från Mark- och miljödomstolen. Så därför kan man nu sätta igång att bygga anläggningen, som ska kunna inrymma 12 000 ton använt kärnbränsle i 6 000 kapslar
Nu påbörjas två år av ovanjordsarbete, bland annat anläggande av bergupplag och vattenreningsanläggning, innan arbetet nere i urberget tar sin början.
– Det här är en historisk dag för det svenska kärnavfallsprogrammet. Vi tar ett viktigt steg för en slutlig lösning för det använda kärnbränslet, säger Stefan Engdahl, vd på SKB.
3. Energiföretagen: ”Öka skyddet av Sveriges energianläggningar”
Sverige måste jobba mer förebyggande för att skydda den svenska energiförsörjningen i händelse av krig. Det menar Energiföretagen, vars vd Åsa Petterson skrivit en debattartikel i Altinget tillsammans med Emma Johansson, säkerhetsansvarig på organisationen (lagom till invigningen av den årliga Folk och försvar-konferensen som gick av stapeln i veckan)
Rysslands krig mot Ukraina visar hur energiinfrastrukturen ständigt är utsatt. Men erfarenheten från detta krig visar även att samhällets infrastruktur kan skyddas, genom bland annat luftvärn, fysiska skyddsbarriärer och hög reparationsberedskap, vilket Sverige kan lära av enligt Energiföretagen.
Sverige har mer än 50 000 kraftstationer, närmare 600 000 mil ledning, många tusentals transformatorstationer och närmare 25 000 mil fjärrvärmenät. Allt detta ska leverera energi i ett skarpt läge, men idag saknar det mesta ett förstärkt fysiskt skydd.
I debattartikeln lyfter Energiföretagen fram två åtgärder för att öka vår motståndskraft mot energirelaterade säkerhetspolitiska utmaningar och kriser.
– Inrätta ett modernt driftvärn – ett hemvärn för den samhällsviktiga infrastrukturen där anställda som utöver sina ordinarie uppgifter i fred har en försvarsroll i ofred. Sverige hade en sådan organisation till 2005 då den avvecklades. Nu behöver en utredning tillsättas område för att se hur ett framtida driftvärn kan se ut
– Öka det fysiska skyddet för energiinfrastruktur – allt från enklare skydd i form av sandsäckar till att installationer grävs ner eller byggs över. Vilka av landets alla energianläggningar som ska ha ett fullgott fysiskt skydd och på vilken nivå behöver analyseras vidare, menar Energiföretagen.
4. Halmstad kommun överklagar Länsstyrelsens beslut om ny solpark
Konflikterna om var och hur ny fossilfri elproduktion ska kunna anläggas fortsätter. I södra Sverige behövs det mycket ny el med tanke på effektbristen, men de målsättningarna ska vägas mot andra krav – till exempel att behålla produktiv jordbruksmark, vilket vi skrivit om tidigare.
I veckan ställdes ännu ett ärende på sin spets – denna gång i Stjärnarp i Halmstads kommun. Här vill OX2 bygga en ny solcellspark på 130 hektar med en total effekt på 100 MW och en årlig produktion på 100 GWh. Företaget har genomfört alla nödvändiga miljöutredningar och under hösten beviljade Länsstyrelsen ansökan.
I veckan meddelade dock Halmstads kommun att man ska överklaga beslutet och frågan kommer därför att avgöras i Mark- och miljödomstolen.
– Behovet av mer fossilfri energi är stort, men det är också behovet av jordbruksmark, särskilt ur ett beredskapsperspektiv. Vi är därför tydliga med att här vi vill bevara jordbruksmarken och inte ha någon solcellspark, säger kommunstyrelsens ordförande Stefan Pålsson (s).
5. Jobbnytt – tre personer som flyttar fram sina positioner
Vi avslutar med lite rekryteringsnyheter. I veckan blev det klart att Malin Strand tar steget över från Fossilfritt Sverige till Energiforsk.
På Fossilfritt Sverige har Malin Strand sedan 2017 varit huvudsekreterare och projektledare för de 23 färdplaner som tagits fram av de svenska industrisektorerna (och därmed blivit en nyckelperson i den gröna omställningen). Men nu ska hon alltså bli affärsutvecklingschef för Energiforsk.
I sin roll – som hon tillträder den 17 februari – ska Malin Strand bidra till att Energiforsk får fler uppdragsgivare, inte minst inom energiintensiva industrier.
– Jag är riktigt taggad på att komma närmare analysen och jobba ännu mer med att sprida fakta och kunskap. Min målsättning är att hjälpa industriföretag att få bättre beslutsunderlag kring hur de kan säkra sitt energibehov, och öka samarbetet mellan industrin och energibranschen, säger Malin Strand.
Under torsdagen blev det också klart vem som ska leda Öresundskraft efter nuvarande vd:n Anders Östlund, som varit på sin post i 16 år. Det blir Stefan Håkansson som tar över som vd från och med den 1 april.
Stefan Håkansson kommer senast från tjänsten som Chief Clean Energy Officer på GFG Alliance och har även varit vd på Eon Business Solution.
– Jag är otroligt stolt och glad över att få leda Öresundskraft in i framtiden, säger Stefan Håkansson.
– Jag ser fram emot att stärka relationen till våra kunder genom att göra deras resa med Öresundskraft enklare, mer transparent och inspirerande. Vår ambition är att inte bara leverera energi, utan också skapa värde i kundernas vardag och bidra till en hållbar framtid.
Slutligen noterar vi att Maja Lundbäck, politiskt sakkunnig på Klimat- och näringslivsdepartementet, nu tar steget upp och blir statssekreterare under energi- och näringsminister Ebba Busch.
Maja Lundbäck – som är en av nyckelpersonerna bakom regeringens nya energipolitik – efterträder Daniel Liljeberg som istället blir statssekreterare på landsbygds- och infrastrukturdepartementet.
Maja Lundbäck har ett gediget cv innan från bland annat Svenska kraftnät, Entso-E och Uniper. I Tidningen Energi gjorde vi en intervju med henne under hösten 2022. Och det kan nog bli aktuellt igen i hennes nya roll.
Grattis till samtliga!
Johan Wickström
