Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter i energivärlden.
1. Trump tar ut USA ur Parisavtalet – och stoppar vindkraft
Donald Trump har rivstartat i sitt presidentämbete och det påverkar även energisektorn i högsta grad. Under sitt installationstal (den 20 jan) utlyste han ett nationellt energinödläge för att få fria händer att ta bort restriktioner när det gäller energiutvinning och infrastruktur – med fokus på fossila bränslen.
Trump menar att den höga inflationen under senare år beror på skenande energipriser och därför vill han nu utvidga möjligheterna att utvinna mer gas och olja – och repeterade sitt mantra ”drill, baby, drill” flera gånger under dagen. Bland annat kommer han att fokusera på att öka exporten av LNG (flytande gas), där USA redan idag är störst i världen.
När han efter installationstalet satte igång med att utfärda sina många presidentdekret var USA:s utträde ur FN:s Parisavtal en av många väntade åtgärder (han genomförde ju samma åtgärd under sin förra mandatperiod). Men enligt reglerna kommer USA inte kunna lämna avtalet omedelbart utan måste vänta ett år.
Vidare förbjuder Trump uthyrning av havsområden till vindkraft och stoppar också tillfälligt myndigheter att ge tillstånd till alla typer av vindkraft. Dessutom stoppar han federala bidrag till laddinfrastruktur och planerar även att ta bort subventioner till elbilar.
2. Bixias prognos: Rekordlåga elpriser 2025
De låga svenska elpriserna ser ut att hålla i sig 2025 och blir kanske ännu lägre än 2024 då systempriset i snitt landade på 36 euro/MWh (drygt 40 öre/kWh). Det spår i alla fall elhandelsbolaget Bixia i en ny prognos, där man bland annat pekar på en kombination av lågkonjunktur, milt vinterväder och extremt mycket vatten i vattenmagasinen som förklaringar till prisläget.
– I dagsläget ser vi ingen risk för att elpriset kommer att dra iväg 2025, eftersom den svaga europeiska industrin medför ett lågt elbehov och ett lågt gasbehov. Blir väderprognoserna som indikeras går vi i stället mot ett nytt 2020, som var det billigaste året någonsin, säger Johan Sigvardsson, analytiker på Bixia.
Terminspriserna för februari har sedan den 3 december gått ned från 60 euro/MWh till 33 euro/MWh, vilket är extremt billigt för årets normalt kallaste månad. Kvartal tre och fyra kan båda handlas för under 20 euro på elterminsmarknaden i dagsläget. Helårsterminen för 2025 stängde på 33 euro precis innan årsskiftet
– Om vi fortfarande har mycket vatten och snö när vi går in i april, samtidigt som solkraften börjar kicka in, lär elpriserna bli mycket låga långt in på hösten. Det har marknaden insett och därför har vi har fått se stora nedgångar på de nordiska terminerna, säger Johan Sigvardsson.
3. Nya havsvindplaner ska möjliggöra mer vindkraft
I veckan presenterade Havs- och vattenmyndigheten (HaV) sina uppdaterade havsplaner där man pekar ut passande områden för havsbaserad vindkraft. 2022 lade myndigheten fram sin första havsplan där man skapade förutsättningar för 30 TWh elproduktion per år.
Nu har denna plan alltså byggts på – efter ett regeringsuppdrag – så att det nu finns förutsättningar för 120 TWh havsvindproduktion per år.
Men regeringens beslut i november 2024 om att avslå 13 projektansökningar har komplicerat arbetet för myndigheten.
– I dagsläget saknas förutsättningar för samexistens mellan försvar och havsbaserad vindkraft i Östersjön. Om vi ska nå planeringsmålet om 120 TWh kan det innebära ett ökat tryck på att etablera vindkraftsparker i Bottniska viken och Västerhavet, säger Joacim Johannesson som är utredare på HaV.
I den nya planen anges totalt 23 områden för energiutvinning, varav cirka tre fjärdedelar ligger i ekonomisk zon.
– Havsplanerna vägleder om den bästa användningen av våra havsområden men beskriver också möjligheter för samexistens i områden med intressekonflikter. Det är ett viktigt underlag när regeringen ska möjliggöra mer havsbaserad vindkraft, säger HaV:s generaldirektör Anna Ledin.
4. Hedemora Energi planerar för ny kraftvärme
Att satsa på kraftvärmeanläggningar är inte så vanligt nuförtiden. Men Hedemora Energi planerar nu att bygga ett nytt kraftvärmeverk för att ersätta sina äldre anläggningar. Det nya kraftvärmeverket ska försörja både Hedemora och Säter är tanken. Det innebär att man då även kommer att bygga en ny fjärrvärmeledning som kopplar ihop dessa samhällen.
– Utifrån de olika alternativ vi har utrett tillsammans med FVB var det både ekonomiskt och miljömässigt det bästa alternativet att investera i ett nytt gemensamt kraftvärmeverk. Vi får inte ihop den ekonomiska kalkylen om vi enbart skulle ha satsat på en hetvattenpanna, utan det blir lönsamt vid kraftvärme, säger Peter Fant, fjärrvärmechef på Hedemora Energi.
– Vi har funderat mycket på vilka bränslen vi ska satsa på och som är hållbart även om 30 år. Vårt ledord har varit att vi måste ha flexibilitet när det gäller bränsle och vi har landat i att ha en huvudsaklig bränslemix av returträ och bark, men att vi även kan elda andra biobränslen.
Kraftvärmeverket kommer att ha en termisk effekt på 35 MW och eleffekt 9 MW. Investeringsbeslutet är planerad att tas under hösten och vintern 2025/2026.
5. Mine Storage satsar på pumpkraft i uttjänt gruva
Intresset för pumpkraft ökar i Sverige i takt med alltmer volatila elpriser. Ett av de nya bolagen som satsar på detta är Mine Storage, som planerar att bygga sitt första verk i en gammal uttjänt, vattenfylld gruva i Norberg. Tanken är att utnyttja nivåskillnaden från ett dagbrott i skogen som fylls med vatten och den vattenfyllda gruvan några hundra meter bort.
– Pumpkraft är världens vanligaste form av energilagring, men det finns inte så många höjder kvar runt om i världen. Då har vi gått under jord istället, säger Thomas Johansson, vd Mine Storage, i ett nyhetsinslag i SvT i veckan
Han berättade också om hur man undersökt gruvan med en undervattensrobot.
– Vi gick igenom flera hundra meter, dök runt 200 meter ner och hundra meter åt sidorna, för att se att verkligheten stämde med ritningar och dokumentation, att det inte skett några ras och så vidare.
Under hösten tilldelade Mine Storage 22 miljoner euro från EU:s innovationsfond som ska användas i projektet. Om allt går som det är det tänkt att anläggningen – som kan lagra 100 MWh – ska stå klar 2029.
Johan Wickström
