Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter i energivärlden.
1. Ny konkurrensplan från EU med energiproriteringar
Under veckan presenterade EU-kommissionen sin nya så kallade konkurrenskraftskompass, som ska utgöra en strategisk ram för den nya kommissionens arbete. Bakgrunden är bland annat att EU halkat efter USA och Kina när det gäller produktivitet och tillväxt – vilket bland annat framkom i den så kallade Draghirapporten som presenterades i september 2024.
EU-kommissionen ska nu snabba på innovationstakten samtidigt som man ska minska regelbördorna och byråkratiskt krångel, är planen. Man ska också stärka kapitalmarknaderna genom en europeisk spar- och investeringsunion och förbättra den politiska samordningen på både EU-nivå och nationell nivå.
Även energiområdet får en egen del i planen. Här slås det fast att EU ska ta fram en handlingsplan för ”överkomliga energipriser” och att utfasningen av fossila bränslen i industrin ska påskyndas. EU ska också ta fram en färdplan för att fasa ut den återstående delen av rysk olja och gas.
Man lyfter även fram elektrifiering som en viktig del för att för att stärka konkurrenskraften. Även energiskatterna utformning kommer att ses över.
– Konkurrenskraftskompassen omvandlar de utmärkta rekommendationerna i Draghi-rapporten till en färdplan. Så nu har vi en plan och den politiska viljan. Vad vi behöver nu är skyndsamhet och enighet, säger EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i en kommentar.
2. Ørsted bygger ny vindkraftspark utanför Polen
Det har varit lite motigt för havsvindkraftsaktörer i Östersjön under det senaste året. Men i veckan meddelade den danska energijätten Ørsted att man nu tagit det slutliga investeringsbeslutet för Baltic 2 i samarbete med det polska statliga energiföretaget PGE.
Baltic 2 ska byggas fyra mil utanför kuststaden Ustka och kommer ha en total effekt på 1 500 MW (107 verk à 14 MW). Samtliga tillstånd och kontrakt är klara och parken ska stå klar 2027.
Parken finansieras genom ett så kallat marginalkontrakt (CfD) som ger ett garanterat pris på 71,82 euro/MWh (uppräknat med inflationen från 2021 till starten 2027). Sedan kommer priset successivt inflationsjusteras.
För Polen är havsvindkraft – i kombination med kärnkraft – en nyckelteknologi för att skapa en fossilfri energisektor. Polen har åtagit sig att installera 5 900 MW havsvindkraft till 2030.
– Tillsammans med PGE startar vi ett nytt kapitel i den polska energsiektorn som kommer skapa jobb och industriell utveckling i Polen under många decennier, säger Rasmus Errboe, vice vd på Örsted i en presskommentar.
För den specialintresserade: läs mer om Polens omställning i vårt reportage från 2022.
3. H&M satsar på fler solparker i Sverige genom elköpsavtal
Klädkedjan H&M satsar på att enbart använda förnybar el i sin verksamhet till 2030. Som ett led i detta tecknade man i december 2022 ett långsiktigt elköpsavtal (PPA) för att bygga en 100 MW solpark i Hultsfred tillsammans med Alight och det franska bolaget Neoen. Den står snart klar och kommer bli Sveriges största solpark när den driftsätts.
I veckan meddelade H&M att företaget har tecknat ytterligare tre elköpsavtal med Alight för att bygga tre nya solparker – i något mindre skala. Solparkerna är belägna i Blekinge, Södermanland och Halland, med en kapacitet på 13 MW, 6 MW och 4 MW. Samtliga parker planeras att sättas i drift under första halvan av 2025.
– Förnybar energi är en hörnsten i vår framtidsplan för att minska utsläpp och uppnå nettonollmålet 2040 och avtal som dessa spelar en stor roll för vår resa, säger Ulrika Leverenz, Head of Green Investment på H&M Group.
4. Liquid Wind får miljötillstånd för elektrobränslefabrik i Umeå
Under onsdagen fick Liquid Wind grönt ljus från Mark- och miljödomstolen för sin anläggning för produktion av grönt elektrobränsle (e-metanol). Fabriken ska anslutas till Umeå Energis kraftvärmeverk på Umeå Eco Industrial Park och beräknas stå klar för produktion 2027.
Anläggningen har beviljats tillstånd att producera upp till 130 000 ton e-metanol och fånga in 230 000 ton koldioxid årligen. Liquid Wind har som mål att anläggningen ska spela en ledande roll, såväl i Sverige som internationellt, inom industrialiseringen av koldioxidinfångning.
För Umeå Energis del är anläggningen en av flera viktiga pusselbitar för att bidra till att nå Umeå kommuns klimat- och tillväxtmål.
– Vi ser fram emot att nu kunna ta fortsatta steg på vägen mot en anläggning i framkant, som bidrar till att omvandla koldioxid till e-metanol. Det ligger helt i linje med våra och vår ägares, Umeå kommuns, klimatmål och med ambitionerna för platsen, säger Jan Ridfeldt, vd på Umeå Energi.
5. Centern vässar sin energi- och klimatpolitik
Grön skatteåterbäring, fördubblad elproduktion till 2035 och ett skarpare nettonollmål. Det är några av förslagen i Centerpartiets nya program för grön tillväxt som presenterades av partiets EU-parlamentariker Emma Wiesner under veckan.
Förslagen har tagits fram utifrån en samhällsanalys där man konstaterar att den gröna omställningen idag är för dyr, svår, långsam, oattraktiv och krånglig.
Den gröna skatteåterbäringen ska gå till alla medborgare för att kompensera för höjda drivmedelspriser i samband med klimatomställningen – med extra mycket stöd till landsbygden. Målet om fördubblad elproduktion till 2035 bör införas skyndsamt och ska kompletteras med ett elgarantisystem med effektupphandling som tryggar elförsörjningen genom att täcka upp de få timmar om året som ordinarie elsystem inte räcker till.
Centern vill även genomföra en klimatskattereform, reformera miljöbalken så att den betonar klimatnyttan mer och skärpa nettonollmålet så att det ska uppnås 2040 istället för 2045.
– Med vår gröna, liberala politik skapar vi möjligheter och incitament för både näringslivet och individen att ställa om och minska sina koldioxidutsläpp. Det måste helt enkelt löna sig att rädda klimatet, säger Emma Wiesner.
Johan Wickström
