För att klara den ökade efterfrågan på el bedömer regeringen att Sverige behöver motsvarande två nya storskaliga kärnkraftsreaktorer till 2035 samt åtta nya reaktorer fram till 2045. Att korta tillståndsprocessen är centralt för att detta ska vara möjligt.
– Det befintliga prövningssystemet saknar vissa beståndsdelar som skulle kunna underlätta och effektivisera prövningen. Det är också en delvis otydlig och överlappande prövning av frågor om säkerhet och strålskydd. Dessutom kommer det politiska ställningstagandet sent i processen. Inget av detta gynnar en effektiv prövning, sa Pernilla Sandgren när hon presenterade utredningen under onsdagen (den 15 jan).
För att komma till rätta med dessa problem föreslår utredningen en rad förändringar, vilka sammantaget ska leda till att tiden – från att en ansökan lämnas in till att en kärnkraftsreaktor tas i drift – kortas från cirka 13 år till 10 år.
Optimerade processer
– Granskningen kommer att vara fortsatt lika hög. Vi minskar tiden genom att korta väntetiderna och optimera processen. Men det är många faktorer som ska falla på plats för att tiden ska kunna kortas, betonar Pernilla Sandgren.
– Det gör att vi kanske inte ser den här effektiviseringen vid den första nya ansökan, men ju fler ansökningar som kommer in desto snabbare bör prövningarna gå eftersom myndigheter och sökande därmed får mer erfarenhet.
Ytterligare ett förslag som ska korta tiden handlar om principbeslut, där regeringen i ett tidigt skede ska bestämma om det är lämpligt att bygga och driva en reaktor på en viss plats. En liknande lösning finns redan i Finland.
– Ett principbeslut innebär också att intresset för att bygga anläggningen har företräde framför andra konkurrerande intressen (enligt Miljöbalken) om hur den specifika platsen ska användas, säger Pernilla Sandgren.
Förhandsbeskedet ska undanröja osäkerheter gällande platsen, reaktortekniken samt organisation och resurser. Här finns det internationella förebilder.
Förberedande dialog
Dessutom ska man ta hänsyn Sveriges säkerhet. Det får inte heller finnas några uppenbara hinder enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen. Liksom tidigare krävs också en tillstyrkan från kommunfullmäktige.
– Principbeslutet ska ge en övergripande bild av vilken anläggning som planeras och regeringen gör en avvägning mellan olika intressen. Regeringens bedömning omfattar däremot ingen teknisk prövning, säger Pernilla Sandgren.
För att underlätta planeringen för att ta fram en ansökan föreslår utredningen att nya moment införs i kärntekniklagen. Det innebär bland annat att den sökande kan ha en förberedande dialog och få förhandsbesked av Strålsäkerhetsmyndigheten. Syftet med detta är att lösa frågor innan den sökande gör en skarp tillståndsprövning.
– Förhandsbeskedet ska undanröja osäkerheter gällande platsen, reaktortekniken samt organisation och resurser. Här finns det internationella förebilder till dessa moment, säger Pernilla Sandgren.
Minskat dubbelarbete
Dagens system för att godkänna ny kärnkraft är tungrott, eftersom reglerna är otydliga och överlappar varandra. För att lösa detta har utredningen i möjligaste mån separerat prövning enligt Miljöbalken och kärntekniklagen. Målet är att det ska minska dubbelarbete, klargöra vem som ansvarar för vad och göra det möjligt med prövning i parallella steg.
En skillnad mot idag är att Strålsäkerhetsmyndigheten, i stället för regeringen, kommer att fatta beslut om tillstånd. Anläggningen får byggas så snart alla tillstånd är beviljande.
I utredningen har det även ingått att se över systemet med ansökningsavgifter. Med dagens regler är ansökningsavgiften för att bygga en ny kärnkraftsreaktor omkring 100 miljoner kronor, vilket betalas till Strålsäkerhetsmyndigheten. Avgifterna idag utgår från att det är ett storskaligt kärnkraftverk som ska byggas och anpassas för en specifik plats, medan dagens teknik även omfattar små modulära reaktorer (SMR) som i högre grad är standardiserade och dessutom ska kunna serietillverkas.
Det finns idag inga pågående ansökningar, vilket vi ser som fördel då alla nya ansökningar därmed kan omfattas av det nya ansökningssystemet.
Halverade kostnader
Utredningen föreslår bland annat ett differentierat avgiftsuttag som ska baseras på reaktorns termiska effekt och också på ett tydligare sätt anpassas till Strålsäkerhetsmyndighetens prövnings- och granskningsinsats.
– Vi bedömer att den sökandes kostnader kan halveras, säger Pernilla Sandgren.
Enligt utredaren kan den nya avgiftsmodellen införas från den 1 juli 2025, medan det nya prövningssystemet med tillhörande avgifter kan införas den 1 januari 2026.
– Det finns idag inga pågående ansökningar, vilket vi ser som fördel då alla nya ansökningar därmed kan omfattas av det nya ansökningssystemet, säger Pernilla Sandgren.
Överlämnandes till klimat- och miljöministern
Utredningen lämnades på presskonferensen över till klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari och ska inom kort skickas ut på remiss.
– Denna utredning en viktig del i regeringens arbete att möjliggöra att ny kärnkraft kan komma på plats så snart som möjligt, säger Romina Pourmokhtari.
– Jag ser fram emot synpunkter på utredningens förslag. I väntan på att kunna besluta om dessa förändringar kommer regeringen imorgon att ge Strålsäkerhetsmyndigheten ett nytt uppdrag som handlar om att de ska intensifiera sitt arbete för att förbereda för ny kärnkraft.
Uppdraget handlar framför allt om att Strålsäkerhetsmyndigheten ska hålla dialog med de som kan vara intresserade av att bygga nya kärnkraftsreaktorer i Sverige. Det ska hjälpa myndigheten att lära sig mer om olika reaktortekniker och vilka platser som passar för kärnkraft.
Läs utredningen här.
Kärnkraftsprövningsutredning i fyra delar
Kärnkraftsprövningsutredningen omfattar fyra delar, där delbetänkandet om tillståndsprövningar och avgifter är den del som redovisats först. Senast den 29 augusti i år ska deluppdraget om kärnavfall och använt kärnbränsle vara klar. Den sista delen omfattar beredskaps- och planeringszoner och ska redovisas senast den 27 februari 2026.
Ann-Sofie Borglund
