I Norra Svartbyn utanför Boden växer Stegras nya stålverk fram successivt. Runt 1 500 personer arbetar nu med att bygga anläggningen, som kommer sträcka ut sig på drygt 2,5 kvadratkilometer och vara i drift 2026. Då kommer det 145 meter höga reaktortornet – där reduktionen av järnmalmen ska ske – sticka ut rejält i den lokala topografin.
Målet är att producera 2,5 miljoner ton grönt stål (med 95 procent lägre koldioxidutsläpp) till 2028.
– Vi har redan sålt hälften av den framtida produktionsvolymen när vi startar. De här kundavtalen, värda 130 miljarder kronor, har varit helt avgörande för vår investering och för att få bankgarantier, säger Lina Håkansdotter, chef för hållbarhet och samhällskontakter på Stegra.
Många bilproducenter bland kunderna
Kunderna finns främst bland bilproducenter, som till exempel Scania, BMW och Mercedes, men även inom byggsektorn och bland vitvaruproducenter.
– De här aktörerna har kapat sina egna koldioxidutsläpp. Nu vill de minska utsläppen i sina råvaruinköp. I en bil står stålet för runt 30 procent av koldioxidavtrycket – därför behövs det gröna alternativ till det bruna stålet. Det är grunden till vår affärsidé.
Det här blir en first of a kind-verksamhet, så det blir nog många utmaningar på vägen.
Stegras stålverk är integrerat och kompakt, där alla industriella processer sker på samma plats, vilket är ovanligt. Första steget är elektrolysören – som blir Europas största på 700 MW – där man ska producera vätgas med förnybar el genom elektrolys av vatten. I steg två används den gröna vätgasen till att reducera syret från järnmalmen till järnsvamp. Och därefter går järnsvampen vidare in till de elektriska ljusbågsugnarna där järnsvampen smälts till stål.
Det är alltså tre komplexa industriprocesser efter varandra: grön vätgas, grönt järn och grönt stål.
– Det här blir en first of a kind-verksamhet, så det blir nog många utmaningar på vägen, säger Lina Håkansdotter.
Långa elavtal
En utmaning handlar om eltillförseln. Anläggningen kommer att kräva runt 10 TWh el på årsbasis. Stegra har slutit långa PPA-avtal med Fortum och Statkraft för att säkra eltillgången. Men sen gäller det att elen ska kunna levereras också.
I första skedet har Stegra fått klartecken för 1 750 MW (hela Stockholms effektbehov ligger på drygt 1 600 MW som jämförelse). Men planen är att skala upp verksamheten ytterligare till 2030, upp till fem miljoner ton stål, men då krävs ytterligare el. Och för att säkra detta är företaget nu inne i en diskussion med Vattenfall.
– Vi har ett reservationsavtal om att få 2 600 MW. Men i början av året ändrade Vattenfall sina principer kring hur de tilldelar effekt så vi för en dialog med dem nu.
Även när det gäller malmleveranserna har det varit en del käppar i hjulet. Tanken var att Stegra skulle köpa malmen lokalt av LKAB, men det har inte gått att få till på grund av LKABS bedömning om begränsningar på Malmbanan.
– Nu har vi tecknat avtal med två globala aktörer, Rio Tinto i Kanada och Vale i Brasilien. De kommer skeppa in malmen till Luleå. Men målet på sikt är att vi ska köpa en del av den lokalt.
Transporten av malmen medför ett koldioxidavtryck på cirka 40–50 kilo per ton stål. Men den totala koldioxidminskningen i företagets produktionsprocess blir ändå runt 95 procent enligt företagets beräkningar.
Kompetensförsörjningen är också en utmaning.
– Vi behöver runt 1 500 personer när verket är i drift. Vi söker bland andra gymnasieingenjörer som kan jobba som operatörer. Nu ser vi om vi eventuellt kan rekrytera från Northvolt.
Basen för vår verksamhet är att efterfrågan på grönt stål ökar. Vi känner oss säkra genom våra avtal.
75 miljarder i finansieringsrunda
Stegra grundades 2020 som H2 Green Steel av finansmannen Harald Mix investmentbolag Vargas, som också står bakom Northvolt. Sedan dess har bolaget bytt namn (bland annat eftersom H2 Green Steel var för svårt att varumärkesskydda) och fått en rad nya aktieägare, bland annat Kinnevik och pensionsbolaget AMF.
Förra året tog Stegra in 75 miljarder kronor i en finansieringsrunda, varav 24 miljarder kronor kommer från aktieägarna, 48 miljarder var banklån och resterande del var bidrag från staten och EU. Nu har företaget en välfylld kassa som ska räcka för uppbyggnadsfasen.
Hur ser du på den gröna omställningen med tanke på de bakslag som skett, till exempel i Northvolt?
– Det är ett par bolag som har haft det tufft. Men basen för vår verksamhet är att efterfrågan på grönt stål ökar. Vi känner oss säkra genom våra avtal. Det som möjligen oroar mig är den motrörelse som finns mot klimatomställningen. Vi har så många andra kriser nu och då är det lätt att tappa fokus på den här krisen, säger Lina Håkansdotter.
– Men egentligen är frågan inte om vi kommer ställa om eller inte, utan huruvida Sverige ska spela en roll i denna omställning. Vi har ju ett väldigt bra utgångsläge, men politiken måste skapa förutsättningar, till exempel genom att säkra att det finns en ordentlig infrastruktur och en rimlig regelbörda.
Första etappmålet är anläggningen i Boden där allt fokus är inriktat nu för att klara tidplan och budget. Men på sikt planerar Stegra att expandera till fler platser och sektorer.
– Vår vätgaskunskap kommer att vara tillämpbar på andra områden på sikt. Vi följer kunderna där det finns efterfrågan, säger Lina Håkansdotter.
Johan Wickström
