Adven är en av landets stora fjärrvärmeaktörer och driver 50 fjärrvärmenät runt om i hela landet – från Ramsele i Västernorrland till Österlen i Skåne (det senaste förvärvet i företagets portfölj från och med årsskiftet). Drygt 70 procent av Advens fjärrvärme produceras av biobränsle. Det har lett till stora kostnadsökningar och i sin tur ökade fjärrvärmepriser. 2024 var höjningarna på många orter 20–30 procent, medan de till 2025 kommer att öka med 6–7 procent.
– Det är höga höjningar och vi har därför så tidigt som möjligt haft en dialog med kunderna så att vi kan förklara varför vi är tvungna att göra så stora prisökningar. Sedan förstår jag att det ändå är tufft för våra kunder, men ju tidigare och mer transparenta vi kan vara desto bättre, säger Jonas Sjölander, som tillträdde som ny vd och koncernchef för Adven i november.
– Bränslemarknaden är fortfarande den största utmaningen på fjärrvärmesidan, men vi ser nu att tillgången på biobränslen har ökat jämfört med föregående inköpssäsong.
Använder andra typer av bränslen
Samtidigt arbetar Adven aktivt för att i högre utsträckning använda andra bränslen, framför allt andra typer av biobränslefraktioner och förflytta sig mot billigare bränslen. De har också ökat investeringarna i fjärrvärmenäten för att minska nätförlusterna.
Adven har verksamhet i Sverige, Finland, Lettland, Estland och nyligen har man gått in på den nederländska marknaden. I Finland har bolaget satsat mer på elpannor, vilket minskar beroendet av biobränslen och fossila bränslen.
– De har andra förutsättningar kring elskatten och där har elpannor en lägre elskatt. Det gör att vi i Finland oftare använder elpannor i kombination med ackumulatorer för att nyttja flexibiliteten, säger Jonas Sjölander.
Jag skulle vilja ha lägre elskatt för elpannor i fjärrvärmesystemen även i Sverige. Då kan man nyttja elen när den är billig och producera fjärrvärme.
– Jag skulle vilja ha lägre elskatt för elpannor i fjärrvärmesystemen även i Sverige. Då kan man nyttja elen när den är billig och producera fjärrvärme. Det kommer också bidra till att stabilisera elnätet när det finns god tillgång på el.
Adven arbetar också för att använda mer restvärme. Drygt 15 procent av den fjärrvärme som bolaget levererar kommer från industriell restvärme och det sker på åtta orter. De ser också ett ökat intresse från industrin att samarbeta angående restvärme.
– Fler och fler industrier pratar om att de inte vill att värmen ska gå till spillo. För att det ska vara möjligt för oss att använda den i fjärrvärmen måste det såklart finnas fjärrvärmesystem i närheten av industrin och det krävs också vissa temperaturnivåer för att det ska fungera effektivt i våra nät, säger Jonas Sjölander.
– Eftersom Advens andra segment omfattar industrilösningar så har vi möjlighet att designa kundens hela energisystem. På så vis har vi kunnat öka volymen av restvärme varje år. Det gäller främst befintliga kunder, men även nya kunder.
Restvärme från stålindustrin
Han pekar på ett aktuellt exempel i Hofors, där Adven använder restvärme från ståltillverkaren Ovako. 40 procent av restvärmen från Ovakos processer används i det lokala fjärrvärmenätet. Sedan oktober tillkommer restvärmen från Ovakos nya vätgastillverkning, vilket gör att Adven räknar med att kunna utöka restvärmen med ytterligare 3–9 GWh på årsbasis. Det motsvarar 5 procent.
Att Adven har många restvärmesamarbeten med olika industrier är inte så konstigt, eftersom de har industri som sitt andra verksamhetsben. De erbjuder kundspecifika energilösningar för ånga, värme och kyla med fokus på att förbättra resurseffektivitet och minska koldioxidutsläppen.
Det är också inom industrisegmentet de ser störst tillväxtpotential.
– I Lunnarp har vi hjälpt Österlenmejeriet att ställa om från gasol till biobränsle och de har därmed tagit ett viktigt steg mot en fossilfri produktion. Det är ett typiskt exempel på hur vi jobbar med industrier som behöver ånga till sin process och som vill konvertera från fossila bränslen, där vi designar, bygger, driftar och utvecklar energianläggningen till kunden, säger Jonas Sjölander.
– Men höga räntor och lågkonjunkturen har gjort att många företag skjutit på investeringar och beslut att gå in i långsiktiga samarbeten, trots att det hjälper både ekonomi och miljön. Vi har därför inte haft så snabb tillväxt där som vi önskat, men nu tycker jag mig se en positiv förändring.
Ann-Sofie Borglund
