När Ambra Sannino kom till Chalmers i Göteborg efter doktorandutbildningen i elkraftteknik i Palermo tänkte hon stanna i tio veckor. Men nu har det snart gått 25 år. Under tiden här har Ambra Sannino fyllt på med många prestigefyllda positioner på sitt cv.
Som professorsdotter var siktet inställt på en akademisk karriär, men efter några år på Chalmers och en docentur hamnade hon på ABB Corporate Research i Västerås. På den tiden – runt 2005–2010 – arbetade ABB mycket med att hitta smarta lösningar inom kraftelektronik. Till exempel var Ambra Sannino med och byggde prototyper för en ny statisk kompensator, Statcom, som kan bidra med reaktiv effekt för att upprätthålla balansen i elnäten.
– Det är sådana som Hitachi säljer nu och som Svenska kraftnät har installerat för att hålla stabiliteten i elnätet. Det fanns liknade produkter på marknaden tidigare, men de var betydligt dyrare, säger Ambra Sannino när vi ses på Vattenfalls huvudkontor i Solna.
Exemplet visar på de ibland långa ledtiderna när det gäller att införa nya innovationer i elsystemet. Det gäller att vara uthållig och systematisk – och ligga ett steg före marknaden. När de här produkterna utvecklades var spänningskvaliteten inte ens något större problem. Men idag är avancerad kraftelektronik hetare än någonsin genom den nya energimix som utvecklats, med mycket variabel elkraft som behöver balanseras snabbt.
Gemensam koncernfunktion
Sedan augusti 2023 är Ambra Sannino forskningschef på Vattenfall. Det är en gemensam koncernfunktion med cirka 150 personer, där halva delen sitter på huvudkontoret i Solna och den andra halvan i företagets forskningslabb i Älvkarleby i Uppland.
Ambra Sannino vecklar ut en organisationsskiss som visar hur enheten är uppdelad: sju delar som i stort följer företagets verksamhetsområden – från vindkraft och vattenkraft till fjärrvärme och elnät. Ovanpå dessa finns ett antal branschövergripande delar som går in i alla verksamheter: digitalisering, hållbarhet, flexibilitet och energisystem.
Vilket område forskar ni mest på?
– Det är svårt att säga. Det är ganska jämnt fördelat mellan de olika områdena, men det är mycket arbete med eldistributionen, att digitalisera elnäten. Även vattenkraften är ett stort område, säger Ambra Sannino.
– Oavsett område är vårt mål med forskningen att accelerera vägen till fossilfrihet genom att utveckla konkurrenskraftiga lösningar för alla verksamheter.
Ibland kommer affärsområdena med önskemål kring ny teknik, men ibland är det vi som spanat in ny teknik som kan appliceras på bred front.
Lite förenklat kan man säga att det finns två vägar för att sätta igång forskarna på Vattenfall; market pull eller technology push. Det förstnämnda handlar om att marknaden efterfrågar något nytt, till exempel återvinning av vindkraftsblad. I det andra fallet är det nya tekniker som uppstår, där forskningsgruppen får fundera på vilken potential detta har och vilka möjliga applikationer som finns.
– Ibland kommer affärsområdena med önskemål kring ny teknik, men ibland är det vi som spanat in ny teknik som kan appliceras på bred front och tar fram exempel som vi demonstrerar för affärsområdena. Det är ett samspel, säger Ambra Sannino.
Många av de nya tillämpningarna kan användas i flera affärsområden. Ett exempel är drönare som Vattenfall använder i alltfler sammanhang.
– Vi har utvecklat och analyserat lösningar och utbildat drönarpiloter inom Vattenfall Services. Nu använder vi det både i kärnkraft, vattenkraft, fjärrvärme och elnät.
Ett konkret och aktuellt exempel är det nygamla pumpkraftverket Juktan utanför Sorsele, i Umeälven, som Vattenfall nu planerar att återställa.
– Här har vi använt drönare både inomhus, utomhus och under vatten för att få en heltäckande bild av anläggningen. Utifrån detta har vi byggt en digital tvilling av anläggningen där vi kan testa olika utfall. Anläggningen är över 50 år så det finns inga aktuella ritningar, och därför behöver vi bygga allt från grunden, säger Ambra Sannino.
Ambra SanninoÅlder: 52. Bor: Västerås. Familj: Janne, som jag träffade min första dag på Chalmers och har hängt ihop med sen dess. Gör på fritiden: Springer, går på bio och konserter, håller på med olika hantverk. Energitips: Ett vintertips är att använda balkongen eller altanen för att kyla ner maten snabbt!
Att Ambra Sannino skulle bli ingenjör var närmast förutbestämt då pappan var professor i elektronik och dottern ”var en typisk plugghäst som gillade matte”. Så när Ambra Sannino kom in på elektronikprogrammet på universitetet var pappa nöjd.
– Men han brann för mikroelektronik: att få in så mycket effekt som möjligt på så liten yta som möjligt. Det tyckte jag aldrig var så kul. Men högspänningsledningar på långa avstånd – det lät väldigt spännande.
Många olika kompetenser
Doktorsavhandlingen handlade om elkvalitet i industriella system, vilket hon jobbade vidare med under många år. Idag blir det dock ingen egen forskning längre.
– Men jag saknar det inte. Jag gör mer nytta i det här jobbet, fast det är bra att kunna grunderna när jag träffar forskarna i vår verksamhet.
En dag i veckan är hon på plats i forskningslabbet i Älvkarleby där man kan testa olika lösningar mer konkret. Här finns till exempel den så kallade ”laxeleratorn”, en testanläggning där man utvecklar nya metoder för att öka andelen fisk som kan vandra förbi vattenkraftverken via fisktrappor.
Vi undersöker bland annat hur man kan använda AI-verktyg som beslutsstöd i stora anläggningar. Ett exempel är att lokalisera sprickbildningar i betong.
Hållbarhet är just en av de gränsöverskridande frågor som F&U-enheten jobbar med. Det handlar till exempel om gröna material, cirkularitet och biodiversitet.
– Vi har många olika kompetenser hos oss. När det gäller vattenkraft kan vi till exempel bygga upp ett team med en marinbiolog, en AI-specialist och en turbiningenjör. Det blir en väldigt effektiv sammansättning, säger Ambra Sannino.
Ibland faller den nya tekniken inte in i något av affärsområdena. Ett exempel är vätgasen.
– Vi började titta på lagring av vätgas redan för ett antal år sedan. Om vi hade väntat tills någon hade frågat oss hade vi varit hopplöst efter. Nu har vi konkreta projekt inom detta område, bland annat en offshorevindpark i Nederländerna med vätgaslagring. Vi måste vara ute tidigare och ibland utmana affärsområdena.
Digitalisering är givetvis också en del som skär över alla verksamhetsområden. Det täcker in allt från AI, digitala tvillingar till drönare och 5G. När det gäller AI har Vattenfall under ett antal år arbetat med machine learning i form av bild- och ljudigenkänning.
3 lästips från Ambra SanninoSamlade verk – Lydia Sandgren Intermezzo – Sally Rooney Hundra år av ensamhet – Gabriel García Márquez
– Vi undersöker bland annat hur man kan använda AI-verktyg som beslutsstöd i stora anläggningar. Ett exempel är att lokalisera sprickbildningar i betong. Med drönarbilder som grund kan AI-system analysera anläggningarna och göra en hel del av grovjobbet när det gäller att upptäcka brister.
Ökad satsning i energiforskningsproppen
I slutet av 2024 presenterade regeringen sin nya energiforskningsproposition, där anslaget till energiforskningen ökas på med 200 miljoner kronor och där det blir ganska mycket fokus på kärnkraft.
– Det är ju bra att det blir mer pengar till forskning, men det hade kanske behövts ett tydligare helhetsperspektiv, eftersom det är så många komplexa beroenden på energimarknaden
Kommer ni satsa mer på kärnkraftsforskning nu?
– Under många år krympte vårt kärnkraftsprogram, men på senare år har vi haft ett stort fokus på hur vi ska kunna livstidsförlänga kärnkraften. Det är ett viktigt område, till exempel att se till att betongen och stålet håller i 80 år.
Vilka är de största utmaningarna för er?
– Att få elnätet att räcka till. Utan elnät, ingen energiomställning. Det behöver byggas ut, men även hitta nya lösningar för öka kapacitet och realisera flexibilitet på olika nivåer, säger Ambra Sannino.
– Om det bara hade varit upp till oss tekniker hade det inte varit något problem. Tekniken är sällan problemet. Men det behövs tydliga policyer, affärsmodeller och social acceptans.
Vi avslutar med en fotosession i Vattenfalls gästytor, där olika grupper sitter utspridda.
– Bland det roligaste i jobbet är faktiskt att gå runt här i kontorslandskapet och ser hur yngre medarbetare sitter med ett problem och där jag kan få vara med och höra hur de resonerar, säger Ambra Sannino.
Vattenfalls forskningsenhet
Vattenfalls forsknings- och utvecklingsdel (F&U) spänner över alla företagets affärsområden och omsätter cirka en halv miljard kronor. Totalt arbetar cirka 150 experter på enheten, där medarbetarna talar 25 olika språk. F&U-delen är indelad i sju områden: vattenkraft, vindkraft, kärnkraft, distribution, värmeproduktion, kundlösningar och dekarbonisering av industri.Enheten är indelad i flera tvärdisciplinära team och sträcker sig från detaljerad komponentnivå till en nivå som täcker in såväl system som hela marknader. Halva delen sitter på huvudkontoret i Solna och den andra halvan i företagets forskningslabb i Älvkarleby i Uppland.
Johan Wickström
