Ellevios nya effektrapport är en uppföljning av den elnätsrapport som företaget tog fram 2023. Sedan dess har scenarierna för elanvändningen skruvats ned något.
I rapporten, som tagits fram av konsultföretaget Sweco, lyfter man fram två scenarier där det så kallade högscenariot landar på en elanvändning på 294 TWh el till 2045 – vilket var ungefär samma som lågscenariot i 2023 års rapport. I det nya lågscenariot blir elanvändningen 242 TWh (vilket kan jä
mföras med dagens elförbrukning på cirka 140 Twh).
– Det säkerhetspolitiska läget kombinerat med lågkonjunktur och en del försenade industriprojekt har påverkat prognoserna. Det finns alltid osäkerheter i scenarierna, men riktningen är densamma för omställningen, sa Henrik Bergström, chef för samhällskontakter på Ellevio som presenterade rapporten under en presskonferens på Stockholms handelskammare.
50 procents ökning av effektbehovet
I linje med rapportens namn analyseras även effektbehovet, och här blir det en kraftig ökning redan till 2035, med runt 50 procent. Topplasten under enskilda timmar kommer stiga från dagens 25 GW till 37 GW – och öka ytterligare till 41 GW till 2045.
– Det här innebär att Sverige kommer att få ett ökat importbehov av el. 2035 kommer vi behöva importera el ungefär hälften av årets timmar, sedan sjunker det tillbaka till 2045. Men vi blir mer beroende av våra grannländers exportförmåga och kommer påverkas mer av europeiska elpriser, säger Henrik Bergström.
När det gäller elproduktion kommer den landbaserade vindkraften, enligt rapporten, öka till 32 GW till 2045 jämfört med dagens 16 GW. Även den havsbaserade vindkraften väntas ta fart och uppnå 8,6 GW till 2035 och ytterligare 2,8 GW till 2045.
Under 2040-talet beräknar man även att kärnkraften livstidsförlängs och att nya reaktorer tillkommer, vilket sammantaget ger en ökad effekt på 5,8 GW. Även solkraften växer kraftigt och uppnår 13 GW 2035 och 17,5 GW 2045, enligt prognosen.
2035 kommer vi behöva importera el ungefär hälften av årets timmar, sedan sjunker det tillbaka till 2045.
Stora regionala skillnader
I rapporten granskar man även den regionala utvecklingen, och här kommer det bli stora regionala skillnader. Norrbotten kommer att gå från elöverskott under nästan hela året till att 2035 ha ett underskott större delen av året på grund av de nya stora industrisatsningarna.
En annan intressant slutsats är att Gävleborgs län kommer att bli ett av landets nya stora exportområden av el tack vare mycket ny produktion av land- och havsbaserad vindkraft.
– Den här utvecklingen ställer stora krav på elnäten. Överföringsbehoven i praktiskt taget alla län kommer öka med mellan 50 och 100 procent. Och i Gävleborgs län handlar det om 800 procent, säger Henrik Bergström.
Enligt Ellevios beräkningar behöver svenska elnätsföretag investera cirka 945 miljarder kronor i elnäten under kommande 20 år för att klara den snabba elektrifieringen.
– För att klara det behövs det långsiktiga spelregler, en rimlig nätreglering och en tydligare samordning och planering, säger Henrik Bergström.
I paneldebatten efteråt kom företrädare för både industrier, energiföretag och myndigheter till tals. Bland andra Energiföretagens vd Åsa Pettersson som tyckte att rapporten gav en mycket insiktsfull bild av utvecklingen.
– Visst finns det osäkerheter, men riktningen är klar. Det viktiga nu är att takta efterfrågan och elproduktion på ett bra sätt. Just nu handlar det mycket om efterfrågan. Det gäller för EU och Sverige att hålla fast vid sina klimatmål. Det är det som driver elektrifieringen, säger Åsa Pettersson.
Även Stefan Strand, vd på Volvo Truck Center, var på plats:
– Volvo Truck kommer fortsätta omställningsresan och vi ska vara koldioxidneutrala till 2040. Men för att klara det behöver vi el, effekt och ett stabilt och tryggt elnät. Och vi måste även samarbeta mer över branschgränserna, säger Stefan Strand.
Johan Wickström
