Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan.
1. Klimatpolitiska rådet: Mer åtgärder behövs för att klara klimatmålen
Under torsdagen (den 20 mars) presenterade Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport över regeringens förda klimatpolitik – den åttonde i ordningen. Rådet har granskat och analyserat ett 90-tal politiska beslut som regeringen tog under 2024.
Och slutsatsen har vi hört förut från Rådets håll:
– Regeringens nuvarande politik räcker inte för att nå klimatmålen, sa Rådets ordförande Åsa Persson som till vardags är forskningschef på Stockholm Environment Institute.
Under 2024 ökade koldioxidutsläppen i Sverige, vilket är ett trendbrott som främst beror på sänkt reduktionsplikt (inblandning av biodrivmedel) och minskad skatt på fossila drivmedel.
– Men vissa beslut är steg i rätt riktning, till exempel den uppjusterade reduktionsplikten och ett brett införande av ETS2 (del två av utsläppshandeln). Men det uppväger inte tidigare beslut. Reduktionsplikten behöver höjas mer, säger Åsa Persson.
En annan viktig åtgärd, enligt Klimatpolitiska rådet, är att öka nettoupptaget av koldioxid i skog och mark som har minskat betydligt under de senaste åren. Här bör regeringen lägga fram ett åtgärdspaket – vilket är nödvändigt för att uppfylla EU:s krav som innebär att nettoupptaget i skog och mark (LULUCF) ska öka med 4 miljoner ton koldioxid till 2030 jämfört med 2016-18. I rapporten finns också mer djupgående analys över hur jordbrukssektorn ska kunna minska sina utsläpp.
Klimatpolitiska rådet lyfter också fram att Sverige bör bli mer aktivt för att utveckla EU:s klimatpolitik och verka för ett ambitiöst klimatmål till 2040 och att EU:s 55-procentsmål till 2030 upprätthålls (alltså 55 procents minskning av koldioxidutsläppen till 2030 jämfört med 1990).
– Det är en svår situation för det globala samarbetet, sa Åsa Persson som dock även lyfte fram några positiva globala trender i sin dragning:
– Fossilfri och förnybar energi växer i snabb takt internationellt och EU:s utsläpp har minskat kraftigt under senare år. Samtidigt har allt fler länder etablerat oberoende klimatråd, senast Ukraina.
Läs hela rapporten.
2. Sverige och Ukraina ska samarbeta inom energi och grön omställning
På tal om Ukraina: under veckan ingick Sverige ett nytt partnerskap med Ukraina om energi och grön omställning. På måndagen (17 mars) undertecknade energi- och näringsminister Ebba Busch och Ukrainas energiminister German Galusjtjenko ett avtal i Bryssel om att etablera ett partnerskap inom energi och grön omställning, där länderna bland annat ska samarbeta inom civil kärnkraft, leveranssäkerhet och näringslivets gröna omställning.
Sedan den ryska invasionen inleddes i februari 2022 har Ukraina lyckats upprätthålla elförsörjningen till såväl civilbefolkning som industri, trots regelbundna angrepp mot landets energiinfrastruktur. Det är något som Sverige kan dra lärdom av när det gäller att stärka energiberedskapen.
– I en skakig omvärld står det svenska stödet till Ukraina fast. Ukrainas motståndskraft på energiområdet, liksom överlag, är ett föredöme för alla länder. Med det här partnerskapet ser vi fram emot att arbeta tillsammans och lära av varandra för att stärka vår energiinfrastruktur, säger energi- och näringsminister Ebba Busch.
3. Ny långsiktsanalys: Utmaningar för fjärr- och kraftvärmen
Det är många scenarier och prognoser som presenteras denna vecka. Under torsdagen var det dags för Energimyndigheten att presentera en långsiktig scenarieanalys (i måndags presenterade myndigheten sin kortsiktsprognos).
I rapporten presenterar Energimyndigheten fyra ”utforskande” scenarier som visar hur vägen till nettonollutsläpp 2050 kan se ut. Det är en stor spännvidd i elanvändningen i scenarierna: det lägsta ligger på cirka 220 TWh 2050 medan det högsta närmar sig 360 TWh (idag ligger den svenska elanvändningen på cirka 140 TWh).
Transportsektorns och industrins omställning gör att elanvändningen kommer att öka, men spannet är stort beroende på vilka beslut olika aktörer i samhället fattar, skriver myndigheten. I det lägre spannet sker elektrifiering av befintlig industri. I det högre spannet växer helt nya industrier fram.
Vissa slutsatser syns i samtliga scenarier. Till exempel minskar biobaserad fjärrvärme och kraftvärme kraftigt i samtliga scenarier, framför allt till följd av den ökade konkurrensen om biobränslen. Användningen av biobränslen från skogsråvaror för dessa två användningsområden minskar med mellan 68–86 procent fram mot 2050. För fjärrvärmen handlar det om en omställning från biomassa till ökad användning av värmepumpar, spillvärme och effektiviseringsåtgärder.
Samtliga scenarier visar att omställningen till ett hållbart energisystem sker även om omvärlden är skakig.
– Även om flera projekt skjutits på framtiden eller lagts ned på grund av osäkra förutsättningar är det tydligt vilken riktning vi rör oss i. Vi ser att energisystemet förändras kraftigt och att vi går mot nettonollutsläpp, men vägen dit kan se ut på många olika sätt, säger Martin Johansson, chef för avdelningen systemanalys och statistik på Energimyndigheten.
Läs hela rapporten.
4. Ny etapp av Futureheat – 16 miljoner kronor till fjärrvärmeforskning
Nu är det dags för den fjärde etappen av forskningsprogrammet Futureheat, som ska pågå till 2027. Totalt 20 små och stora fjärrvärmeföretag över hela Sverige investerar sammanlagt 16 miljoner kronor i forskningen, som leds av Energiforsk.
Syftet med programmet, som funnits sedan 2017, är att identifiera nya möjligheter för fjärrvärmeföretagen så att de kan bidra mer till energiomställningen.
Under de tre åren kommer Futureheat anlita forskare och teknikkonsulter som bland annat ska titta på hur fjärr- och kraftvärme kan avlasta elsystemet och minska elbehovet vid toppar, hur utsläppen kan minska ytterligare och hur AI kan bidra till effektivare fjärrvärme.
– Kraft- och fjärrvärmen har minskat sina fossila utsläpp rejält, men det behövs mer kunskap om hur omställningen kan fortsätta. Futureheats forskning kan ge beslutsfattare bättre möjligheter att bidra till ett robust, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem, säger Patrik Grönbeck, utvecklingschef på Norrenergi och ordförande i Futureheats styrgrupp.
5. NKT lanserar nytt verktyg för kabelövervakning
Det geopolitiska läget är spänt och det märks inte minst i Östersjön, där flera typer av undervattenskablar har skadats under den senaste tiden av oklara anledningar. I veckan meddelade kabeltillverkaren NKT i Karlskrona att man introducerat en integrerad övervakningsplattform för högspänningskablar. Genom plattformen går det att proaktivt identifiera och mildra potentiella hot, inklusive skador från ankare, fiskeutrustning eller avsiktliga skador.
I plattformen kan man kombinera data från olika sensorer och teknologier, till exempel fartygspositionering, akustisk övervakning, nedgrävningsdjup och ledartemperatur. Genom att integrera och analysera dessa data kan plattformen identifiera misstänkta aktiviteter, som långsamt passerande fartyg, fiskeredskap eller ankare som dras nära kabeln.
När en eller flera parametrar överskrider fördefinierade tröskelvärden utlöser plattformen ett larm som hjälper dem som övervakar kabeln att vidta potentiella åtgärder och minska riskerna för avbrott.
– Genom att integrera flera sensorer i en enda plattform kan vi erbjuda en holistisk vy och proaktiv övervakning av kabelsystemet, vilket är avgörande för att upprätthålla drift samt förhindra skador, säger Stefan Persson, Director, Cable Monitoring Solutions, på NKT.
Johan Wickström
