Det händer mycket i energivärlden varje dag. Här är ett gäng notiser om händelser och nyheter under den senaste veckan som kan vara värda att lyfta fram – och som vi kanske får anledning att återkomma till i längre format senare.
1. Stockholm Exergi har tagit beslut – bygger Sveriges första stora bio-CCS-anläggning
I slutet av januari vann Stockholm Exergi den första omvända auktionen för bio-CCS, infångning av biogen koldioxid. Totalt får företaget 20 miljarder kronor i stöd av Energimyndigheten för att bygga en ny anläggning för koldioxidinfångning, den första i sitt slag i Sverige.
Och under torsdagen (den 27 mars) meddelade Stockholm Exergi att de nu tagit ett investeringsbeslut för att bygga den nya anläggningen för bio-CCS, där den totala kostnaden kommer landa på 13 miljarder kronor. Stockholm Exergi inleder nu byggfasen omgående och målsättningen är att anläggningen ska tas i drift under 2028.
– Detta är ett historiskt ögonblick för Stockholm Exergi och för klimatomställningen. Vi har arbetat målmedvetet i många år för att möjliggöra bio-CCS och dagens beslut betyder att vi nu går från plan till verklighet. Med detta tar vi en global ledarroll inom industrin för minusutsläpp, säger Anders Egelrud, vd för Stockholm Exergi.
2. Premiär för världens tyngsta ellastbil – med flis i lasten
Att elektrifiera den tunga transportflottan är en av de stora utmaningarna i energiomställningen. Under veckan togs dock ytterligare ett steg på vägen då Scanias nya helelektriska lastbil R450E hade sin premiärtur i Värmlandsskogarna: 94 ton och knappt 34 meter.
Det är LBC Frakt och Stora Enso som tillsammans med Scania utvecklat lastbilen som ska transportera flis mellan sågverken i Värmland och Stora Ensos anläggning Skoghalls Bruk. Lastbilen, som kan transportera 36 procent mer flis än en vanlig lastbil, är sannolikt den tyngsta ellastbilen som används för transporter på allmän väg i Europa och kanske i hela världen, enligt LBC Frakt.
Ellastbilen, ett HCT-fordon (High Capacity Transport), är en del i utvecklingen av tyngre och längre elektrifierade transporter. Scania har sedan tidigare serietillverkning av ellastbilar för tågvikter på 64 och 74 ton. Den nya lastbilen har en elektrisk drivlina på 450 kW, en batterikapacitet på 624 kWh och laddas med en effekt på 375 kW. Räckvidden är 20 mil.
Transportföretaget LBC Frakt har redan 21 elfordon i verksamheten och tar nu ytterligare ett steg mot ökad transporteffektivitet och hållbarhet. En viktig faktor är den nyinvigna laddhubben utanför Skoghalls bruk.
– Detta projekt visar att batterielektriska lastbilar kan ha en betydande logistikkapacitet och samtidigt minimera klimatpåverkan. Dessutom finns det ett bra logistikflöde, vilket möjliggör transporter både för råvara och färdiga produkter, säger Lars Reinoldsson, senior rådgivare, LBC Frakt.
Ellastbilen ingår i Forsknings- och innovationsprojektet TREE, som drivs av Skogforsk, för att utveckla och optimera hela systemet för elektriska skogstransporter.
3. Göteborg Energi får pris som Årets effektivaste nätbolag
Under onsdagen (25 mars) var det dags igen för den årliga elektrifieringskonferensen e-Mobility 2025, som anordnas av branschorganisationen Drivkraft Sverige. Bland de nya punkterna i programmet ingick att dela ut pris till Årets effektivaste elnätsbolag. Och premiärvinnare blev Göteborg Energi Nät.
I motiveringen står bland annat: ”Detta elnätsföretag har ett helhetstänk genom både flexibla handläggningsprocesser och proaktivitet när det gäller nätförstärkning. Ett arbete som vi vill framhålla och som ger skäl för andra elnätsföretag att ta efter.”
– För att öka tempot i utbyggnaden av den publika laddinfrastrukturen ser vi ett behov av att anslutningsprocessen effektiviseras. Syftet med priset är att premiera goda exempel och förbättra dialogen mellan elnätsbolagen och laddoperatörerna, säger Thomas Schölin, ansvarig e-Mobility på Drivkraft Sverige.
På plats för att ta emot priset var Lars Edström, vd för Göteborg Energi Nät.
– Det är väldigt glädjande att vårt arbete med att ansluta laddinfrastruktur uppmärksammas. Vi vill vara en drivande kraft i energiomställningen i Väst. Ett starkt elnät och väl fungerande anslutningsprocesser är avgörande för en snabb utbyggnad av elektrifierade transporter, både på land och till sjöss, säger Lars Edström
4. Vattenfall bygger Tyskland största havsvindpark
I Sverige tar det tid att komma till investeringsbeslut när det gäller havsvindkraft. Men i Tyskland är det högre aktivitet. Under veckan fattade Vattenfall det slutliga investeringsbeslutet för de havsbaserade vindkraftparkerna Nordlicht 1 och 2 i Nordsjön.
Vindparksklustret Nordlicht kommer att ha en nettokapacitet på över 1,6 GW, där Nordlicht 1 kommer att bli det största havsbaserade vindkraftsprojektet i Tyskland. Byggnationen förväntas starta 2026 och vara i full drift 2028.
En stor del av elen från de två vindkraftsparkerna kommer att levereras till den tyska kemikoncernen BASF som tecknat ett långsiktigt elavtal med Vattenfall. Enligt det nya avtalet kommer Vattenfall även att återköpa aktierna i Nordlichtklustret som BASF förvärvade 2024.
– Tyskland är en av Europas snabbast växande marknader för förnybar energi, med en efterfrågan som kommer att öka med 40 procent fram till 2030. Det havsbaserade vindkraftsklustret Nordlicht är en viktig milstolpe på vägen mot att möjliggöra fossilfrihet, säger Helene Biström, chef för affärsområde Wind på Vattenfall.
5. Svenska kraftnät: Allt mer utjämnade elpriser till 2029
För en dryg vecka sedan landade Energimyndighetens kortsiktsanalys över Sveriges elanvändning ner på bordet. Denna vecka var det dags för Svenska kraftnäts kortsiktga marknadsanalys som sträcker sig mellan 2024 och 2029.
Liksom i Energimyndigheten pekar Svk på en successiv höjning av elanvändningen från och med 2026. Men i Svk:s analys landar elanvändningen på en något högre nivå (165 TWh 2028 jämfört med Energimyndighetens 148 TWh). Svk:s analys sträcker sig dock ett år längre än syskonmyndighetens rapport och 2029 beräknas elanvändningen fortsätta uppåt, till 176 TWh, framför allt drivet av utvecklingen inom industrin.
Samtidigt dämpas utbyggnaden av elproduktion något jämfört med tidigare scenarier. Så en konsekvens blir att exportöverskottet minskar – från 35 TWh 2025 till 20 TWh 2029. En annan slutsats i rapporten är att det södergående elflödet i Sverige successivt börjar vända mot prognosperiodens slut – på grund av den ökade elanvändningen i norra Sverige samtidigt som vindkraften i SE2 byggs ut relativt kraftigt.
Som en konsekvens kommer elpriserna i SE1 och SE2 höjas successivt fram till 2029 medan priserna i SE4 på motsvarande sätt sjunker tillbaka. Det innebär således en utjämning av priserna i landet mellan norra och södra Sverige fram till 2029 (se graf).
Johan Wickström
