Här är veckans minisvep av nyhetsnotiser om händelser och nyheter i energivärlden som fallit lite utanför vår radar men som vi kanske återkommer till senare, i längre format.
1. Norrenergi testar effektstyrning av fjärrvärmen
Att kapa effekttoppar handlar inte bara om el utan är viktigt även inom fjärrvärmesektorn. Nu har Norrenergi – som säljer fjärrvärme i norra delen av Stockholm –inlett ett pilotprojekt med Vasakronan och Fabege för att se hur efterfrågeflexibilitet i kommersiella fastigheter kan påverka effektbehovet i fastigheter och hur det kan bidra till att optimera effektuttaget i hela fjärrvärmesystemet.
Under testperioden kommer Norrenergi styra ned effektuttaget vid givna timmar på dygnet, exempelvis under morgonen när effektbehovet är som störst. I projektet ska man testa vad fastigheterna tål och vilka fastigheter som är lämpliga för effektstyrning. Målet är att kunna styra och optimera effektuttaget i nätet i samarbete med kunderna.
– Det här är ett värdefullt och lärorikt exempel på en kunddriven utveckling av vår tjänsteportfölj. Vi lär oss massvis om hur vi kan hjälpas åt med att minska effektbehovet i nätet när efterfrågan är som störst. Det här är ett sätt att använda våra resurser smartare, säger Sonya Trad, affärsutvecklare på Norrenergi.
2. Här byggs Sveriges första CCU-anläggning för biogas
Under veckan lyfts fyra lagringstankar på plats vid Tekniska verkens kommande CCU-anläggning (carbon, capture and usage) vid företagets biogasanläggning i Linköping. Här kommer man kunna lagra omkring 280 ton flytande koldioxid.
Koldioxiden är en restprodukt från biogasproduktionen – och i den nya anläggningen ska man rena, kyla och förvätska den så att den uppnår livsmedelskvalitet. Den nya anläggningen blir den första i landet med att lyckas omvandla koldioxidutsläpp från biogasproduktion till en livsmedelsgodkänd resurs. Det innebär att koldioxiden kommer att kunna säljas exempelvis som kolsyra eller drivgas i livsmedelstillverkning
Anläggningen planeras att tas i provdrift i maj och kommer leda till minskade koldioxidutsläpp med 20 000 ton.
– Så länge som vi har producerat biogas har vi haft en så kallad gasuppgradering för att ta bort koldioxiden. Hittills har den bara släppts ut till luften, men nu kommer vi alltså kunna ta till vara på denna som en resurs och sälja den som exempelvis kolsyra, säger Erik Nordell, produktansvarig för bio-koldioxid på Tekniska verken i Linköping.
3. Svea Solar ska bygga åtta solparker på Stora Ensos mark
Intresset för ny solel är fortsatt stort. I veckan blev det klart att Svea Solar ingått markavtal med Stora Enso i syfte att bygga åtta solparker. Solparkerna kommer huvudsakligen placeras i Mellansverige men även i södra Norrland – och kommer ha en total kapacitet på cirka 500 MW.
Byggnationen av den första solparken påbörjas 2026 och planen är att merparten av parkerna ska stå klara till 2030. Svea Solar kommer både bygga och drifta anläggningarna.
– Det är lyxigt att samarbeta med en stor markägare. Vi har valt ut de platser på deras mark som är allra mest gynnsamma för solparker och med låga naturvärden. På så sätt används marken effektivt och vi kan bidra ordentligt med lokalproducerad el i två olika elområden, säger Pieter Godderis, chef för solparker på Svea Solar.
4. Öresundskraft får miljötillstånd för CCS-anläggning
Under veckan fick Öresundskraft miljötillstånd för att uppföra sin planerade CCS-anläggning vid Fibornaverket i Helsingborg. I detta kraftvärmeverk är planen att kunna avskilja 200 000 ton koldioxid när anläggningen är i gång.
– Detta är en viktig milstolpe för CCS-projektet. Det här tillståndet är en förutsättning för att vi ska kunna driva projektet vidare som planerat, säger Johan Lundberg, teknisk projektchef i Öresundskrafts CCS-satsning.
CCS-projektet, som startade 2019, fick under hösten 2024 besked om att de får 54 miljoner euro från EU:s innovationsfond för investeringen. I januari 2025 tog Öresundskrafts styrelse sitt investeringsbeslut – första steget i beslutskedjan. Nu återstår beslut i kommunfullmäktige i april, och ett slutgiltigt verkställandebeslut tas preliminärt i slutet av 2025.
5. 50 kommuner får pengar för att investera i reservkraft
Det geopolitiska läget sätter fingret på beredskapsfrågan. Och under veckan meddelade Energimyndigheten att de beviljat 1,6 miljoner kronor vardera till 50 kommuner för investeringar i reservkraft. Syftet är att minska sårbarheterna i kommunal samhällsviktig verksamhet vid störningar eller avbrott i energiförsörjningen.
2024 lanserade Energimyndigheten programmet Robust kommun, som ger både finansiellt och kunskapsmässigt stöd för robusthöjande åtgärder inom reservkraft.
– Genom att stärka reservkraften blir kommuner bättre förberedda och rustade att hantera olika typer av störningar. Reservkraftverk genererar el även vid avbrott i elnätet och är därmed viktiga pusselbitar för att stärka den civila beredskapen, säger Zandra Camber, projektledare för Robust kommun på Energimyndigheten.
Totalt anmälde sig över 160 kommuner till det finansiella stödet som öppnade i början av 2025. Baserat på ett antal kriterier och hänsyn till geografisk spridning valde Energimyndigheten i samverkan med länsstyrelserna ut 50 kommuner som nu beviljas stöd.
Här är kommunerna som fått pengar.
Veckans jubilar:
Sveriges största kraftverk firar 40 år
Slutligen noterar vi att det i veckan är exakt 40 år sedan Oskarshamn 3 (O3) kopplades in i det svenska elsystemet. Den 3 mars koppladesa O3 in, sju månder tidigare än planerat. Det var den tolfte reaktorn som invigdes under loppet av 13 år (1972–85).
Den nyblivna 40-åringen är Sveriges enskilt största elproduktionsanläggning med en årlig elproduktion på cirka 11 TWh (cirka 7 procent av Sveriges elproduktion)
Från början var de svenska kärnkraftverken godkända för just 40 års drifttid, men för 15 år sedan tog ägaren OKG beslutet att förlänga den tekniska livslängden till 60 år. Idag utreds om anläggningen kan drivas i 80 år, vilket skulle innebära fram till 2065.
De äldre syskonaläggningarna O1 och O2 är däremot avställda sedan flera år och i dessa genomförs nu en omfattande nedmonteringsprocess som kommit halvvägs. I ett kommande reportage kommer vi titta närmare på hur detta går till i praktiken.
Veckans siffra
21,4 miljarder kronor – så mycket uppgick de samlade flaskhalsintäkterna till under 2024,som uppstår på grund av prisskillnader mellan elområdena. Svenska kraftnäts samlade flaskhalsintäkter uppgår nu till drygt 65 miljarder kronor.
Läs mer här.
Johan Wickström
