De ökade bränslepriserna har varit en tuff börda för fjärrvärmeföretagen under de senaste två åren. Den främsta anledningen är att handeln med Ryssland och Vitryssland har stoppats till följd av kriget i Ukraina.
– Det gäller både skogsråvara och även biprodukter som går till bränsle. Ett begränsat utbud är en grundläggande förklaring till pristopparna som vi ser nu, säger Johan Vinterbäck, handläggare på Avdelningen för systemanalys och statistik på Energimyndigheten.
2022 var det en mindre, men distinkt prisökning för hela sortimentet som direkt gick att koppla till kriget.
– 2023 sköt priserna upp ordentligt och 2024 så var de fortsatt i tangentens riktning uppåt. Biprodukterna har ökat ännu mer under 2024 jämfört med 2023. För helåret 2024 ökade priset på samtliga trädbränslen till värmeverk: biprodukter med 36 procent, returträ med 30 procent, skogsflis med 23 procent, samt förädlade trädbränslen med 19 procent. Prisökningarna skedde trots att lagersituationen för de flesta bränslen var förhållandevis god under året.
Minskad sågverksproduktion
En av förklaringarna till prisökningarna är den minskade sågverksproduktionen under 2023-2024 som har lett till ett mindre utflöde av biprodukter jämfört med föregående år. Även den försämrade byggkonjunkturen som har lett till ett mindre utbud av returträflis harpåverkat priset.
Under 2024 minskade även skogsavverkningarna efter ett par år med mycket stora avverkningar, bland annat på grund av granbarkborrens skadeverkningar. Det har lett till ett mindre utflöde av primära skogsbränslen, vilket också pressat priset uppåt.
Enligt Skogsstyrelsen ökade sågtimmerpriset 2024 med 30 procent och massavedspriserna med 18 procent jämfört med 2023.
– Enligt statistiken har priserna för både sågtimmer och massaved ökat kontinuerligt sedan 2021. Priset påmassaved har nära fördubblats mellan 2021 och 2024 och det är rimligt att anta att priserna på primära skogsbränslen dragits med i den utvecklingen, säger Johan Vinterbäck.
Färre långsiktiga kontrakt
Historiskt har de svenska priserna för flis legat lågt i internationell jämförelse.
– Om man jämför de svenska priserna med internationella spotpriser kan man se att de svenska priserna fortfarande ligger under internationella spotpriser och har gjort så sedan innan krisen, säger Johan Vinterbäck.
Leverantörerna av svensk flis har dock höjt priserna ganska rejält på vissa ställen. Då har i sin tur värmeverken höjt priserna, eftersom det inte längre går att hålla nere priserna med billig import.
Jag tror att värmeverken måste försöka etablera lite mer långsiktiga leveranskontrakt för att säkra priserna.
Även kontraktslängd är en rätt viktig faktor i prisutvecklingen. Historiskt har det varit ganska långsiktiga kontrakt på bränsleleveranserna, vilket gav en viss säkerhet.
– Men efter hand så har man mer och mer gått på korta kontrakt. Och det har gynnat värmeverken under ett antal år. Men det kräver att man kan välja mellan leverantörer och blir det ett begränsat utbud så blir det lite besvärligare. Plötsligt blir det säljarens marknad.
Vad beror det på att värmeverken inte uppmärksammade det i tid?
– Jag tror att man kanske i en del fall hade glömt bort det, eftersom det har funkat så bra under många år. Så jag tror att värmeverken måste försöka etablera lite mer långsiktiga leveranskontrakt för att säkra priserna, säger Johan Vinterbäck.
Fortsatt höga priser
Problemet är dock att det ser ut att bli fortsatt höga priser, även vid längre kontrakt.
– Om man låser priserna på dagens nivå så blir det ju ganska dyrt för kunderna under flera år. Så förhandlingspositionen är väl inte jättebra i dagsläget för värmeverken. Situationen kan dock ändras.
Även den rådande situationen med mer kortsiktiga leveranskontrakt på bränsle gör i orostider att köparsidan får mindre svängrum att förhandla ner priser.
– Det har ju gjort att det har blivit mer attraktivt för export till anläggningar utomlands som kanske blev av med sina leveranser från Belarus och Ryssland tidigare, säger Johan Vinterbäck.
Ökat pris på timmer och massved
Returträflis har blivit ett allt populärare alternativ som ökat rätt mycket. Men även de priserna har på många håll stuckit iväg, säger han.
– Det finns flera anläggningar i Europa som eldar returträflis nu så det har också blivit svårare att hitta billig import.
Stigande priser på trädbränslen ger ett incitament för värmeverk och industrier att om möjligt effektivisera sin logistik eller se sig om efter andra sortiment, energibärare eller energislag. Om man håller sig till skogsbränslen så borde man titta lite mer på närmare håll, enligt Johan Vinterbäck.
– Det finns ju en del outnyttjade sortiment fortfarande, till exempel grot i norra delarna av landet samt trä från röjningar av skogsbilvägar. Skogforsk har uppskattat att det finns potential mellan 5 och 10 TWh för så kallade lågvärdesträd, och det låter man ju bara ligga normalt när man har gjort en vägröjning. Tar man hand om det så blir det rätt så mycket.
Ett exempel på det finns i Åsele – en glesbygdskommun med långa avstånd och med många skogsbilvägar. Sortimentet från röjningen där täcker idag teoretiskt hela deras årsbehov. Längre söderut kan det vara intressant att titta på snabbväxande trädslag igen.
– De har ju levt ett tynande liv under ett antal år, men kan bli mer intressant framöver. Det finns också exempel på kommunala värmeverk som har egen skog som täcker hela behovet. Så det är mycket lokala förutsättningar. Man får helt enkelt gräva lite där man står som fjärrvärmeföretag, säger Johan Vinterbäck.
Även avfallsbränsle, varav ungefär en fjärdedel importeras, har ingått i undersökningen. Lågkonjunkturen gör att konsumtionen minskar och mindre mängd avfall genereras. Under 2024 ökade mottagningsavgifterna för hushållsavfall och verksamhetsavfall, medan mottagningsavgifterna för importavfall var i stort sett oförändrade.
Jan Hallman