Sverige tar nu ett avgörande steg för att fortsätta vara en kärnkraftsnation, sa energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) när hon inledde presskonferensen där den nya finansieringsmodellen för kärnkraft presenterades under torsdagen (27 mars).
Propositionen, som bygger på utredaren Mats Dilléns förslag från augusti 2024, innebär att de bolag som vill bygga ny kärnkraft kan låna pengar till en statligt garanterad ränta på drygt 2 procent.
Lånen ska gå till konstruktionsfasen och det är ett avgränsat stöd till motsvarande fyra storskaliga reaktorer (cirka 5 000 MW). När kärnkraftverket sedan genererar intäkter ska bolagen betala av lånen. De statliga lånen kan utgöra 75 procent av investeringskostnaderna, vilket är beräknat till cirka 315 miljarder kronor.
– Det krävs stora mängder kapital för att kunna bygga ny kärnkraft och det är osäkert om något bolag skulle få möjlighet att låna så mycket pengar på marknaden, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och fortsätter:
– De statliga lånen möjliggör ny kärnkraft och gör utbyggnaden så billig som möjligt, för att vi i slutändan ska ha så låga elpriser som möjligt till industrier och hushåll.
Prissäkringsavtal ingår
I modellen ska det också finnas ett prissäkringsavtal, vilket innebär att kärnkraftsproducenten är garanterad en viss ersättning för den el som levereras. I Mats Dilléns utredning föreslogs ett säkrat elpris på 80 öre/kWh, men vad ersättningsnivån kommer att bli är inte klart.
– Genom ett prissäkringsavtal säkras en skälig avkastning för kärnkraftsbolagen och indirekt kompenseras därmed kärnkraften för dess systemnytta, vilken den hittills inte har blivit kompenserad för, säger Tobias Andersson (SD), näringsutskottets ordförande.
Prissäkringsavtalet som föreslås innebär att staten kompenserar kärnkraftsbolaget om de genomsnittliga elpriserna är lägre än kontraktet. Är förhållandena de motsatta betalar kärnkraftsbolaget till staten.
– Propositionen innehåller inget förslag på lösenpris utan det är en av de parametrar som ska förhandlas och genomgå statstödsprövning som sker vid varje enskilt projekt, förklarar Tobias Andersson.
Välkommet besked
Både Energiföretagen och Vattenfall välkomnar dagens besked kring finansiering av ny kärnkraft.
– Att elektrifiera industriprocesser och transporter kräver stora mängder el, både på kort och lång sikt. Det finns dock ingen aktör som ensam kan investera i de största projekten, som ny kärnkraft, och det är därför välk
ommet att regeringen nu lagt fram ett förslag på hur den finansiella risken kan delas mellan stat och näringsliv, säger Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.
– Samtidigt är det viktigt att produktion och konsumtion går hand i hand i så stor utsträckning som möjligt, inte minst så att investeringar och lönsamhet i befintlig produktion inte påverkas negativt. Därför är det viktigt att staten tar ett helhetsgrepp i arbetet med elektrifiering och omställning, säger Åsa Pettersson.
Vattenfall går vidare i sitt projekt
För Vattenfall innebär beskedet att de nu går vidare i arbetet med ny kärnkraft vid Ringhals.
– Att staten tar en tydlig roll i finansieringen är en grundförutsättning för att det ska vara möjligt att investera i ny kärnkraft. Propositionen är därför ett avgörande steg på vägen mot att vi ska kunna realisera ny kärnkraft vid Ringhals. Det byggs inte kärnkraft någonstans i världen utan någon form av statligt stöd, säger Desirée Comstedt, Vattenfalls chef för ny kärnkraft i ett pressmeddelande.
– Nästa steg är att vi läser propositionen för att se över vad en ansökan ska innehålla och förbereder oss för att skicka in vår ansökan så snart det är möjligt. I slutändan kommer givetvis nivåerna på parametrarna i modellen att vara en viktig faktor, men dessa nivåer sätts senare i processen, efter att vi skickat in en ansökan.
Men det kommer också kritik mot finansieringsförslagen. Naturskyddsföreningen är en av dem som är rejält kritiska och menar att stödet leder till att annan elproduktion trängs ut.
– Att kraftigt subventionera ny kärnkraft riskerar att tränga ut förnybar elproduktion, såsom vindkraft. Det är el som behövs för klimatomställningen, till exempel för att elektrifiera transporter och industri. Förnybar el, effektivisering och flexibilitet ger en snabbare och billigare omställning med mindre negativ miljöpåverkan, säger Karin Lexén, Naturskyddsföreningens generalsekreterare i en presskommentar.
”Vi är teknikneutrala”
Att finansieringen av kärnkraft tränger undan annan elproduktion är kritik som också har framförts i remissrundan och något som Ebba Busch också fick frågor kring på presskonferensen.
– För det första har regeringen gett i uppdrag att titta brett på incitament för att den väderberoende kraftproduktionen ska kunna bidra med mer effekt, för den produktionen kan vi få loss på kortare sikt. Vi är teknikneutrala och tittar alltså på incitament även där, säger Ebba Busch.
– För det andra ska vi under de kommande två decennierna fördubbla vår elproduktion. Om vi tillför de 5 000 MW kärnkraft som vi vill stödja och ingen annan elproduktion skulle tillkomma – vilket inte är sannolikt – utgör den tillkommande kärnkraften enbart 9 procent av den installerade produktionskapaciteten, så den kommer att utgöra en mindre del. Det tycker jag är ett mycket gediget svar på frågan om undanträngningseffekten, avslutar Ebba Busch.
Nu har propositionen lämnats till riksdagen, som förväntas ta ställningen till den under våren. Målet är att lagen ska träda i kraft 1 augusti i år.
– Det är också då som ansökningar kan lämnas in. Därefter inväntar vi de finansiella befogenheterna i budgetpropositionen och sedan kan förhandlingar mellan stat och bolag ta vid liksom mellan stat och EU-kommissionen, säger Niklas Wykman.
Läs propositionen här.
Ann-Sofie Borglund
