Under många år har Svenska kraftnät utvecklat stamnätet som ett svar på de behov som framkommit i ansökningarna till myndigheten. Baserat på det har de långsiktiga investeringarna redovisats i nätutvecklingsplaner med tio års sikt.
Men det ökade elbehov som förväntas komma inom de närmaste decennierna – upp till en fördubbling till 2045 – ställer större krav på en mer proaktiv och långsiktig planering. Det är bakgrunden till det regeringsuppdrag som Svk fick i fjol där myndigheten bland annat skulle tydliggöra var elproduktion, elanvändning och flexresurser bör anslutas i elsystemet för att k
unna upprätthålla ett stabilt elsystem.
Ett nytt arbetssätt för Svk
I slutet av februari redovisade Svk sina slutsatser – och det är kanske inga stora nyheter i kartbilden för den som är insatt det svenska elsystemet. Analysen visar att mellersta och norra Norrland har stora behov av mer elproduktion i de östra delarna, och i de ”gröna” ståldistrikten runt Luleå passar det med mer flexresurser. Och i Ringhals, Oskarshamn och i Malmötrakten bör ny planerbar produktion anslutas, enligt Svk.
– Det är väl inga stora överraskningar utifrån vårt perspektiv. Men för oss är det här början på ett nytt arbetssätt där vi kan bli mer transparenta och mer aktivt guida energiföretag och industrier på ett bättre sätt, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef för kraftsystem på Svenska kraftnät.
Den här kartan ska utvecklas ytterligare och bli mer visuell och läggas på webben. Då ska man kunna zooma in på olika regioner och se hur anslutningsläget ser ut och vilken produktion och förbrukning som passar in var. Alla aktörer – både producenter och industrier – kommer få en känsla för anslutningskön på aggregerad nivå.
Om man till exempel vill ansluta planerbar kraft i ett område kanske den ansökningen ska få förtur ifall det finns stora systemmässiga behov där dessa förmågor behövs.
Kan justera anslutningsprinciperna
Tanken med det här arbetssättet är också att kunna justera anslutningsprinciperna utifrån de regionala behov som finns.
– Genom det här arbetssättet får bättre förutsättningar att titta på ändrade turordningsprinciper och på sikt hitta bättre och mer ändamålsenliga principer för anslutning. Om man till exempel vill ansluta planerbar kraft i ett område kanske den ansökningen ska få förtur ifall det finns stora systemmässiga behov där dessa förmågor behövs.
Samtidigt håller Svk på att skärpa kraven på ansökningar.
– Ansökningarna vi lägger resurser på att hantera behöver vara mogna och visa framdrift. Detta för att skapa bästa möjliga förutsättningar att så många som möjligt kan ansluta, så fort som möjligt.
Vi kommer uppdatera rapporten löpande – hur många ansökningar som tillkommit och hur mycket som fallit bort.
Uppdateras löpande
Att få en exakt bild av hela elbehovet är komplicerat. Bara i Norrbotten uppgick den totala ansökta volymen av ny effekt till 20 GW, vilket kan sättas i relation till den maximala elanvändningen i hela SE3 idag, som ligger på 17 GW. Samtidigt har det under 2024 kommit flera besked om senarelagda industrisatsningar vilket försvårar planeringen, enligt Svk
– Vi kommer uppdatera rapporten löpande – hur många ansökningar som tillkommit och hur mycket som fallit bort. Det här kommer att bli en bra guide till andra myndigheter och kommuner, och även något som regionsnätsföretagen behöver förhålla sig till, säger Daniel Gustafsson.
Svenska kraftnäts principer för nya anslutningar
Ny elproduktion bör lokaliseras till regioner med underskott. Det innebär att i första hand sträva efter en ökad regional balans mellan produktion och förbrukning.Planerbar elproduktion bör placeras nära den elanvändning som förväntas kunna vara minst flexibel, till exempel städer eller stora industrier som inte kan vara flexibla.Väderberoende elproduktion bör placeras nära den elanvändning som kan vara flexibel, så att förbrukningen kan öka och minska i takt med hur vinden blåser eller solen skiner.Industrietableringar behöver bli mer flexibla och bättre anpassas efter tillgången till el. Det bidrar till lägre kostnader för systemet och minskar den framtida risken för effektbrist på nationell nivå.
Läs rapporten här.
Johan Wickström
