Sverige har en elmix där huvudparten består av vattenkraft, kärnkraft och förnybart inklusive en del värmekraft. Det är en kombination som levererar kraftfulla resultat: både EU:s lägsta utsläpp och de lägsta priserna under 2024. Det visar färsk statistik från Energiföretagen.
För första gången någonsin har andelen fossilfri elproduktion i Sverige nått upp till 99 procent – efter att de senaste åren har legat en bit över 98 procent. Förklaringen är minskad användning av fossila bränslen och en successiv ökning av elproduktionen från sol- och vindkraft.
Sverige ligger i EU-toppen
Den förnybara elen (vindkraft, vattenkraft, solkraft och bioel) stod för 70 procent av elproduktionen medan kärnkraften stod för 29 procent, vilket ger totalsiffran 99 procent. Övriga länder ligger en bra bit efter, där framför allt Österrike, Frankrike och Finland utmärker sig och ligger på knappt 90 procent fossilfritt. För EU totalt landar snittsiffran på 71 procent fossilfri el.
– Det är tydligt att de svenska elproducenterna svarar upp mot samhällets krav på fossilfrihet och är bäst i klassen i EU. Elen är nyckeln för såväl klimatomställning som tillväxt och därför är det oerhört glädjande att vårt utgångsläge för omställning och elektrifiering är i världsklass, säger Åsa Pettersson, vd på Energiföretagen.
Nu återstår bara att fasa ut den sista procenten som i huvudsak utgör av plasten i avfallet, som förbränns i kraftvärmeverken.
– Vi behöver ta ett helhetsgrepp för att fasa ut plasten på ett samhällsekonomiskt lönsamt sätt. Ansvar bör tydliggöras och skärpas för de som producerar plast, där principen om att förorenaren betalar måste vara kärnan i svensk såväl som i EU:s miljöpolitik, säger Åsa Pettersson.
Uppväxling av produktionen till 2045
En annan utmaning är att växla upp produktionen för att uppnå målet om 300 TWh elproduktion till 2045.
– Staten behöver ta ett ökat ansvar eftersom det inte finns någon aktör som på dagens marknad ensam kan investera i de största elproduktionsanläggningarna – så som kärnkraft och havsbaserad vind. Så om vi ska lyckas möta elbehovet i den takt samhället kräver är ökad statlig styrning och samordning helt nödvändigt, säger Åsa Pettersson.
– Men en viktig del för att få till framtida investeringar oavsett kraftslag är att de politiska besluten håller över tid så att spelplanen inte plötsligt ändras. Osäkerhet är inte något som gynnar investeringar.
Statistiken visar även att Sverige har Europas lägsta elpriser. Elprisområde 2 (Sundsvall) är i topp med 24,6 euro/MWh (ca 27 öre/kWh) som årssnitt, följt av elprisområde 1 respektive 3. Därefter kommer Finland som ligger snäppet före elprisområde 4 (Malmö), som hade ett snittpris på 49,7 euro/Mwh (se lista nedan).
EU-länderna med lägst elpris på elbörsen
(euro/MWh, 2024)
Sverige SE2 24,6Sverige SE1 25,0Sverige SE3 35,8Finland 45,6Sverige SE4 49,7Frankrike 58,0Spanien 62,9Portugal 63,3Belgien 70,3Danmark DK1 70,6
1 euro/MWh = ca 1,1 öre/kWh.
Källa: Energiföretagen
Johan Wickström
