På de beredskapsansvariga myndigheterna Energimyndigheten och Svenska Kraftnät har arbetssituationen förändrats drastiskt de senaste månaderna. Arbetssätt och arbetsformer förändras, mycket arbete sker på distans och dialogen med andra branschaktörer och myndigheter är intensiv. Myndigheterna har också regelbundna möten med regeringskansliet för avstämningar och information om de åtgärder som genomförs.
Mikael Toll, chef för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, som har ansvar för fjärrvärme, kyla, drivmedel och bränsleförsörjning. Hur ser läget ut för energibranschen?
– Det är ett ansträngt läge men energibranschen tar ett stort samhällsansvar. Och det görs väldigt mycket för att minimera riskerna för störningar i energiförsörjningen. Sedan har vi ett bra utgångsläge eftersom vi har gott om energi samtidigt som energianvändningen delvis har gått ned.
Vilka är de största utmaningarna?
– Kortsiktigt gäller det att se till att folk inte blir sjuka så att företag saknar nyckelkompetens. Sedan har vi det ekonomiska läget som är utmanande och även internationella handelsflöden kan komma att påverkas, vilket kan beröra varor som energiföretagen är beroende av.
Vilka övriga risker finns det?
– En ny risk som energiföretagen bör se upp med är informationssäkerheten när allt fler jobbar hemma. Det här är en samhällsviktig verksamhet med en konstant hotbild och de riskerna minskar inte för att det är coronaspridning, tvärtom. Hotbilden kan öka när många aktörer ändrar arbetssätt.
Joakim Evertson, elberedskapschef på Svenska kraftnät, som är ansvarig för elförsörjningen som innefattar elproduktion, eldistribution och elhandel – hur hanterar ni krisen?
– I vår sektor har vi planer för alla typer av hot och dessa använder vi oss av även nu. Rollerna är tydliga och vi har ett robust elsystem där vi jobbar tillsammans. Vi har en löpande kommunikation med många bolag för att fånga de behov som finns. Och det är inga problem med elförsörjningen än så länge.
Vilka är de största utmaningarna för er?
– Det är att ha tillräckligt mer personal i kritiska funktioner så att inte alla blir sjuka samtidigt. På längre sikt handlar det om att klara underhåll och utbyggnad. Coronakrisen kan påverka både materiel- och personalsituationen på sikt, men än så länge rullar de stora projekten på .
Johan Wickström
