Länsstyrelserna har haft i uppdrag att ur ett regionalt perspektiv beskriva hur effektsituationen ser ur idag och vilka befintliga eller möjliga framtida problem eller risker som finns i länen. Samtliga fyra länsstyrelser ser en en rejält ökad elanvändning mellan 2030 och 2040, men problemen med effekttoppar och kapacitetsbrist finns redan idag. Något som blivit påtagligt i främst Skåne, Stockholm och Uppsala där det är svårigheter att leverera till nya industrier och elberoende infrastruktur.
Fortsatt kapacitetsbrist
Enligt rapporten, som överlämnades till energiminister Anders Ygeman i september, förväntas det vara en fortsatt kapacitetsbrist i Uppsala och Stockholms län de närmaste åren, medan den akuta situationen i Skåne är löst. I Västra Götalandsregionen ser man ökade effektbehov från industrin, men energibolag bedömer att de kan leverera den el och effekt som efterfrågas.
Samtidigt är man från samtliga länsstyrelser bekymrad över situationen, och landshövdingarna i de län/regioner som gjort rapporten pekar på att utvecklingen i respektive region kan hämmas rejält om inte de insatser som planerats håller tidplanen.
– Stockholms län är särskilt sårbart då vi nästan är helt beroende av el tillförd utifrån. 90 procent av den el vi förbrukar måste idag produceras i andra delar av landet och detta måste vi göra någonting åt, säger Stockholm läns landshövding Sven-Erik Österberg.
– Det krävs en uppgradering och utbyggnad av elnätet, vilket också pågår. När alla åtgärder är klara förväntas kapaciteten fördubblas, men det är inte klart förrän om cirka åtta år och till dess är situationen fortsatt ansträngd. Vi ser därför att kraftvärmen bör ges goda förutsättningar, men vi behöver också investeringar i till exempel sol- och vindkraftverk liksom att införa lösningar för flexibel elanvändning, säger Sven-Erik Österberg.
Även Anneli Hulthén, som är landshövding i Skåne län, ser hur effektbristen och kapacitetsbristen har påverkat möjligheterna till investeringar i Skåne.
– Man kan stapla problemen på varandra, men vi ser att det finns goda förutsättningar till lösningar. Det viktigaste av allt är regional samverkan, säger Anneli Hulthén.
Att skapa bättre rutiner och verktyg för samverkan och planering för att få mer tillförlitliga elförbrukningsprognoser är en av de fyra huvudområden som man i rapporten pekar ut att regeringen bör arbeta vidare med. De övriga tre huvudområdena som lyfts fram är uppgradering och utbyggnad av elnät, ökad lokal förnybar elproduktion samt utveckling av metoder och teknik för flexibel elanvändning och lagring.
Ann-Sofie Borglund
