I maj sattes spaden i marken för stadsdelen Ranagård i Halmstad. Här ska det inom tre år byggas 500 bostäder – flerbostadshus, radhus och villor. I området kommer det även att finnas en skola och ett äldreboende. Samt fjärde generationens fjärrvärme enligt den teknik som har utvecklats vid Högskolan i Halmstad. Halmstad Energi och Miljö (HEM) blir därmed först i världen att satsa på denna teknik.
Alla fastigheter i Ranagård erbjuds fjärrvärme och till villorna ingår fjärrvärme i tomtpriset. HEM står också för kostnaden för värmeväxlaren, vilket har mottagits väldigt väl hos hustillverkarna.
Lågtemperatursystemet ska använda returen från det ordinarie fjärrvärmenätet och kommer att ha en temperatur på 65 grader. För att säkert kunna gå lägre ner (till 55 grader) skulle det krävas att alla flerbostadshus installerar lägenhetscentraler vid varje lägenhet.
– Med de låga temperaturer vi har nu hade vi kunnat bygga ett distributionssystem i plast, men eftersom det handlar om ny teknik vill vi ha ett system som gör att vi även kan använda höga temperaturer, för att säkerställa att vi alltid kan leverera rätt temperatur till våra kunder, säger Rolf Strandell, projektledare på HEM.
– Det som skiljer systemet från ett traditionellt värmesystem, förutom de låga temperaturerna, är att man använder tre rör – ett matningsrör, ett returrör för leveransflödet och ytterligare ett returrör för cirkulationsflödet. Det extra returröret varmhåller primär framledning som gör att energibolaget kan säkerställa rätt temperatur hos kunden vid varje enskilt tillfälle.
Detta lågtemperatursystem kräver också nya värmeväxlare med längre termiska längder, vilket är ett mått på vattnets sträcka i värmeväxlaren. I systemet används också lägenhetscentraler istället för en gemensam fjärrvärmecentral. Det kommer dock inte att användas i Ranagård.
– Den svenska marknaden använder en fjärrvärmecentral i flerbostadshus och här känner vi att utvecklingssteget i dagsläget är för stort för våra kunder. I många andra länder är det ju däremot gängse med lägenhetscentraler, så där kan det nog fungera riktigt bra, säger Rolf Strandell.
Ann-Sofie Borglund