Under de senaste 20 åren har kärnkraftens andel av den globala elproduktionen gått ner från cirka 17 till 10 procent. Det beror dels på åldersskäl, dels på politisk utfasning i vissa länder.
Fortsätter nedgången i kärnkraft i nuvarande takt och med befintliga regelverk kommer cirka två tredjedelar av den industrialiserade världens kärnkraft försvinna till 2040. Det skulle leda till tydliga konsekvenser för energiomställningen. Drygt hälften av bortfallet skulle ersättas med fossil gas vilket ökar utsläppen, bedömer IEA i sin nya rapport ”Nuclear power in a clean energy system”.
– I rapporten konstaterar man även att det blir billigare att uppnå ett fossilfritt energisystem om man inkluderar kärnkraft. Det handlar både om att livstidsförlänga befintliga verk och att bygga nya. Anledningen är att man minskar behovet att bygga upp backupsystem, energilager och ny nätinfrastruktur, säger Carl Berglöf, kärnkraftsexpert på Energiföretagen.
Tuff marknadsmiljö
Marknadsmässigt är det en tuff miljö för kärnkraft. Några av de nya kärnkraftverk som byggs idag är försenade och har blivit betydligt dyrare än beräknat, till exempel finska Olkiluoto 3 som är cirka tio år försenad när den tas i drift 2020. Därtill finns det politiska risker.
Trenden är att kostnaden för kärnkraft ökar räknat per kWh, medan de förnybara energislagen sjunker stadigt i pris.
Under de senaste 20 åren har den förnybara elkapaciteten (sol- och vindkraft) ökat med 580 GW globalt. Under kommande 20 år måste detta femdubblas för att klara omställningen. Att integrera denna stora mängd förnybara el är dock en stor utmaning, menar IEA, och där kan kärnkraften spela en viktig roll.
– Det är ett problem att marknaden bara premierar kilowattimmar, när man även skulle behöva lyfta fram effekt- och systemegenskaper. Vi skulle behöva ha en mer jämlik marknad utan subventioner som även premierar systemtjänster, säger Carl Berglöf.
Statliga stöd
Av de runt 50 nya kärnkraftsreaktorer som idag byggs världen över är det endast ett som finansieras av privata investerare på en avreglerad marknad. Därför kan det behövas olika former av statliga stöd och nya marknadsmekanismer för att få till stånd nya kärnkraftverk, menar IEA.
Två marknadsmetoder lyfts fram i rapporten: dels kapacitetsmekanismer där elproducenter får ersättning för att tillhandahålla effekt, dels ersättning för så kallade systemtjänster som balanshållning, svängmassa och reaktiv effekt. Men IEA konstaterar dock att den här typen av incitament ger effekt först när de väderberoende kraftslagen överstiger 40 procent av den totala elproduktionen.
– Man kan även notera att IEA anser att elsystemet tappar flexibilitet när kärnkraften avvecklas. Man ser kärnkraften som en flexibel resurs som kan utvecklas till att främja integrationen av väderberoende kraftslag i systemet, säger Carl Berglöf.
Ett ökat elbehov
IEA-rapporten handlar primärt om de industrialiserade länderna.
– Visst kan man ifrågasätta rapportens relevans för ett land som Sverige med mycket vattenkraft, säger Carl Berglöf. Men Sverige är samtidigt unikt när det gäller ett högt basbehov av el på grund av vår starka elintensiva industri.
I en färsk rapport har Energiföretagen presenterat tre olika scenarier på hur den ökade elanvändningen fram till 2045 kan hanteras. Två av scenarierna baseras helt på förnybar el, medan livstidsförlängning av kärnkraft ingick som en del i det tredje scenariot. Rapporten visar att kärnkraftsscenariot medför lägre kostnader än de övriga.
Läs IEA:s rapport på
iea.org/publications/nuclear
Johan Wickström
