Under dem breder fjällandskapet ut sig och fjällen skymtar i fjärran, men montörerna Jonatan Jonsson och Arvid Laestander har knappast tid att titta på den milsvida utsikten när de installerar kraftledningar från högliftens arbetskorg 35 meter över marken.
Vi befinner oss i Porjus, knappt fem mil norr om Jokkmokk. Här bygger Vattenfall Eldistribution och Svenska kraftnät en ny stamnätsstation och nya kraftledningar. Arvid Laestander, Vattenfall Service, och Jonatan Jonsson, Power Service, är några av alla de montörer som ser till att nya ledningar kommer på plats. Jobb saknas inte. Projekten avlöser varandra. Nya kraftledningar byggs i fjällandskapen, ställverk renoveras och kompletteras och vattenkraften längs älvarna renoveras och uppgraderas.
– Det är stora problem att få tag i duktig personal eftersom det pågår så mycket entreprenader både här och runt om i landet, berättar projektledaren Harald Sund. Montörerna som bygger upp den nya transformatorstationen kommer till stora delar söderifrån och även från andra länder. Flera olika underentreprenörer är engagerade.
Harald Sund är projektledare på Vattenfall Eldistribution och visar oss runt i Porjus, som är en viktig knutpunkt i stam- och regionnätet med stor betydelse för Sveriges elförsörjning.
– Den nya stamnätsanläggningen säkrar att vi i framtiden kan ta ut maximal effekt från älven. Modernare teknik gör också anläggningen mer säker och mindre känslig för störningar, konstaterar han. Stamnätsstationen ansluter även en ledning till Norge.
5 elprojekt i Norrland
1. Ny stamnätsstation i Porjus.
2. Förstärkta elnät i Messaure.
3. Vindkraftsprojektet Markbygden 1101 utanför Piteå.
4. Ny stamnätsstation i Trolltjärn utanför Arvidsjaur.
5. Ombyggnad av världens äldsta högspänningsledning mellan Storfinnforsen och Midskog.
Svenska kraftnät och Vattenfall gör stora investeringar i norra Sverige och förbättrar stamnätets effektivitet för att kunna ansluta mer förnybar el. Elproduktionen från vindkraft ökar samtidigt som vattenkraften renoveras och uppgraderas. Nya elintensiva industrier – inte minst datahallar – leder också till en ökad efterfrågan på elnätskapacitet.
– Vi har ett stort tryck från vindkraften som gör att vi förstärker stamnätet för att underlätta utbyggnaden av förnybar elproduktion. Vi investerar också i många gamla ställverk längs Luleälven. Vi bygger om stationer och uppdaterar befintliga ledningar, berättar Per Nyberg, som är ansvarig för verksamheten inom program Nord på Svenska kraftnät.
– Första kraftverket började byggas redan 1910. Elektrifieringen av Malmbanan var det stora projektet, berättar Harald Sund.
I dag finns ett museum, kontorslokaler och vatten-kraftsutrustning för utbildning och forskning i byggnaden.
Porjus är den viktigaste stamnätsanslutningen för att försörja gruvindustrin i Malmfälten (LKAB och Boliden) med el, men också för inmatningen av vattenkraftsproduktion från Lule älv för utmatning söderut.
Den första kraftstationen i Porjus invigdes 1915 och byggdes delvis under jord. Den nya stamnätsanläggningen på Porjusberget ersätter två gamla anläggningar, ett 400 kV-ställverk som ägs av Svenska kraftnät och ett 130 kV-ställverk som ägs av Vattenfall. Båda anläggningarna finns i närheten av vattenkraftverket och älven.
Vattenfall Eldistribution och Svenska kraftnät bygger tillsammans den nya stamnätsstationen. Förnyelsen var nödvändig eftersom de gamla anläggningarna hade uppnått sin tekniska livslängd och inte uppfyllde dagens krav på driftssäkerhet och personsäkerhet.
Svenska kraftnäts del av stationen togs i drift under hösten 2018. I slutet av detta år ansluter Vattenfall Eldistribution den sista 130 kV-ledningen till stationen. För Vattenfall handlar det om en investering på 300 miljoner kronor.
Det är stora problem att få tag i duktig personal eftersom det pågår så mycket entreprenader.Harald Sund, projektledare, Vattenfall Eldistribution
Samtidigt byggs fyra nya ledningar mellan det gamla ställverket och Porjusberget. De nya ledningsstolparna är redan på plats och sticker upp över trädtopparna. De tidigare stolparna var av trä och syntes inte ovanför träden.
– Monteringen över berget blir en utmaning, säger Harald Sund. Det är brant och för att få ledningarna på plats krävs stora kranar. Kyla och snö har varit den stora utmaningen. Är det mycket snö måste vi snöröja innan vi kan börja montera. Vi jobbar även i sträng kyla och då går allt arbete mycket långsammare.
Nästa stopp är det stora vattenkraftverket Messaure, utanför Jokkmokk, som invigdes 1953 och har en effekt på 446 MW. Här görs den allra största investeringen – en nästan 20 mil lång 400 kV växelströmsledning från kraftverket till Keminmaa i Finland.
Svenska kraftnät bygger ledningen tillsammans med Finlands stamnätsoperatör, Fingrid. Går allt enligt planerna kan den börja byggas 2024 och tas i drift i slutet av 2025.
Genom att vi går parallellt med den befintliga ledningen minimerar vi intrånget i naturen.
Per Nyberg, Svenska Kraftnät
Jätteprojektet beräknas kosta 1,7 miljarder kronor. Fingrid står för 80 procent av kostnaden för kraftledningen. EU-medel svarar för en del av finansieringen.
– Tanken är att den nya kraftledningen ska integrera Finland ytterligare i det nordiska kraftsystemet och öka försörjningstryggheten, säger Per Nyberg.
Den nya ledningen kommer också göra det möjligt att utnyttja balansreglering och reserver på ett bättre sätt, både i Finland och i Sverige.
Ledningen planeras att gå i anslutning till den befintliga kraftledningsgatan, exakt var avgörs efter samråd med bland annat kommuner, samebyar och Länsstyrelsen i Norrbotten.
Den nya kraftledningsgatan inklusive befintlig ledning kommer att bli omkring 40 meter bredare än vad den är i dag.
– Genom att vi går parallellt med den befintliga ledningen minimerar vi intrånget i naturen, säger Per Nyberg.
Världens äldsta ledning byggs omNya vindkraftsatsningar i norra Sverige ligger bakom allt fler stora projekt för att förnya stamnätet. Världens äldsta högspänningsledning från 1952, mellan Storfinnforsen och Midskog, håller på att byggas om för att kunna ta emot el från de befintliga och kommande vindkraftverken i trakterna kring Sollefteå. Flera nya vindkraftverk byggs nu i området.Markarbetena har redan inletts och nästa år rivs själva ledningen som går mellan Storfinnforsen i Sollefteå kommun och Midskog i Ragunda kommun. Bortsett från små undantag byggs den 62 kilometer långa ledningen inom samma ledningsgata.– Den nya ledningen gör att vi bättre kan ta tillvara på elen från vindkraften. Tillståndsprocessen underlättas genom att vi använder den befintliga ledningsgatan och inga nya intrång i naturen krävs, säger Per Nyberg på Svenska kraftnät.Svenska kraftnät bygger också en ny luftledning norr om Ramsele i Sollefteå kommun mellan stationerna Långbjörn och Storfinnforsen. Luftledningen blir knappt fyra mil lång och beräknas tas i drift i slutet av 2020.
Vi fortsätter färden söderut. Runt 20 mil sydost om Jokkmokk, i skogarna utanför Piteå, fortsätter utbyggnaden av det gigantiska vindkraftsprojektet Markbygden 1101 som Tidningen Energi tidigare besökt (nr 7/2018). När vi på nytt besöker den imponerande vindkraftsparken i början av september är nästan 300 aggregat på plats och en ny jättetransformator har tagits i drift.
Transformatorn på 625 MVA (megavoltampere)är tillverkad i Italien och transporterades med båt och lastbil från Italien till Piteå. Vikten på 400 ton gjorde transporten till en av de tyngsta som utförts i Sverige.
–Tack vare den nya transformatorn har vi nu kapacitet att ta emot all vindkraftsel från den första etappen, berättar Thomas Brandlöv på Markbygden Net när han visar oss transformatorstationen Råbäcken utanför Piteå.
Markbygden Net äger och förvaltar transformatorstationen tillsammans med Svenska kraftnät, som är huvudman. Två 400 kV-ledningar korsar vindkraftparken. Från Råbäcken har Markbygden Net byggt ett regionnät på 130 kV genom hela området.
3 miljarder kronor. Så mycket investerar Svenska kraftnät under 2020–2022 i utbyggnad och underhåll av stamnäten i norra Sverige.
För att kunna ansluta etapp 2 i vindkraftparken till stamnätet bygger Svenska kraftnät en ny 400 kV-station i Trolltjärn utanför Arvidsjaur. Denna station kopplas ihop med ledningen som går mellan Letsi i Jokkmokks kommun och Betåsen i Sollefteå kommun. Den nya stationen planeras att tas i drift tidig höst 2020. Stationen gör det möjligt att ansluta 1 300 MW vindkraft till stamnätet.
Vindkraftparken byggs i tre etapper. När hela projektet slutförs om ett par år kommer Markbygden att vara Europas största landbaserade vindkraftpark. Hela området är 450 kvadratkilometer stort – som två och ett halvt Stockholm. Den mesta av skogen ägs av Sveaskog, resten av SCA och privata markägare.
Bra vindförhållanden, närheten till hamnen i Piteå och det utbyggda elnätet ligger bakom etableringen av vindparken.
–Fullt utbyggd kommer vindparken att svara för sju procent av den totala elproduktionen i landet, säger Tomas Riklund, informationsansvarig för projektet.
Mats Niléhn
