Eva Thorin och hennes kollegor har utvecklat en systemmodell som kan användas för att optimera effektiviteten i svenska kraftvärmeverk. Modellen omfattar hela kedjan från tillförsel av bränsle till energianvändning hos kund. Elproduktion från befintlig vattenkraft och vindkraft samt möjlig elproduktion från solceller på byggnader har inkluderats, liksom bränsleanvändning.
– Vi har tittat på hur vind-, sol- och vattenkraft kan samverka med kraftvärmen på det mest optimala sättet. Våra studier visar att det fortfarande är värmebehovet som styr produktionen av el från kraftvärmen, även med ökad regional produktion av solel, säger Eva Thorin som i sina studier utgått från energisystemen i Västmanland och Södermanland.
När efterfrågan på värme minskar på sommaren skulle kraftvärmeverken kunna producera metan eller etanol, menar Eva Thorin, professor i energiteknik.
En viktig del i projektet har varit att se vad som kan produceras i kraftvärmeverken förutom värme och el. När efterfrågan på värme minskar under sommaren skulle det vara möjligt att utnyttja kraftvärmeverket för att producera energirika gaser eller flytande biobränslen som etanol. Etanolen skulle kunna produceras genom att integrera termiska processer som pyrolys eller förgasning eller genom biologiska processer som till exempel fermentering.
Många av de tekniska komponenter som behövs för metan- och etanolproduktion finns redan, men det kan ändå dröja många år innan det kan realiseras, tror Eva Thorin:
– Det finns ändå en rad utmaningar. Hur stor behöver anläggningen vara för att det ska vara lönsamt? Vilken avsättning finns det för bränslet?
Tanken är att den systemmodell som har tagits fram ska kunna användas över hela Sverige för att optimera kraftvärmeverken.
– En av de viktigaste slutsatserna av projektet är att integrerad framställning av bioetanol i ett kraftvärmeverk kan öka den totala tillförseln av värme och el till systemet och minska behovet av elimport.
Marie Kofod-Hansen
