Det var hösten 2019 som Havs- och vattenmyndigheten, Energimyndigheten och Svenska kraftnät lade fram förslaget till nationell plan för att miljöanpassa vattenkraften. Myndigheterna tog fram ett riktvärde om 1,5 TWh för hur stor minskning av elproduktionen som miljöåtgärderna skulle få leda till. Men det fanns fortfarande oklarheter i tillämpningen, till exempel hur vattenkraftverk i och omkring Natura 2000-områden skulle hanteras. Men när regeringen i juni klubbade beslutet om den nationella planen slår man fast att största möjliga hänsyn ska tas till riktvärdet.
Det är bra att regeringen förtydligat vikten av att minimera produktionsminskningen.Anna Jivén, vd Vattenkraftens miljöfond.
– Regeringen levererar genom sitt beslut den tydlighet som vi länge efterlyst, både avseende riktvärdets betydelse och vad det ska innefatta, men också kring roller och ansvar i de regionala prövningsprocesserna, säger Johan Bladh, ansvarig för vattenkraft på Energiföretagen.
Tydlighet kring Natura 2000
En av knäckfrågorna har varit hur de drygt 200 verk som ligger i och kring Natura 2000-områden ska hanteras.
– I beslutet om den nationella planen förtydligar regeringen att riktvärdet 1,5 TWh även inkluderar dessa kraftverk, vilket betyder att det måste göras en samlad avvägning mellan alla olika mål i samverkansprocesserna och i den efterföljande prövningen. Regeringen betonar också återigen att alla EU-rättens möjligheter till undantag och lägre ställda krav ska utnyttjas i tillämpningen, säger Johan Bladh.
Fortfarande återstår dock utmaningar, framför allt hur riktvärdet 1,5 TWh ska fördelas mellan landets avrinningsområden.
– Detta är så klart en osäkerhetsfaktor. Men enligt regeringen så ska de ansvariga myndigheterna få ett uppdrag om hur detta ska lösas.
Även på Vattenkraftens miljöfond, som ska hjälpa vattenkraftsägarna i miljöarbetet, är man nöjd med beslutet.
– Vi väntade in i det sista på detta beslut, men nu kan vi sätta igång på allvar. Och det är bra att regeringen förtydligat vikten av att minimera produktionsminskningen, säger fondens vd Anna Jivén.
Drygt 1 800 verk
Totalt handlar det om drygt 1 800 vattenkraftverk som ska mljöanpassas under perioden 2022-2038, och fonden kan bistå med ekonomiska medel som tillförts av de största vattenkraftsbolagen i Sverige.
Fortfarande finns det utmaningar. Till exempel hur man ska hålla koll på att de lokala vattenmyndigheterna och domstolarna styr mot 1,5 TWh-målet.
– Det måste styras rätt från början så att vi inte tar för stort utrymme av riktvärdet i början av perioden. Hur ska detta mätas och vem tar ansvar, säger Anna Jivén.
– En annan utmaning är att göra den samhällsekonomiska bedömningen: hur mycket får detta kosta? Ska vi göra allt enligt normerna blir det väldigt dyrt visar våra pilotprojekt.
Johan Wickström
