Jonas Tannerstad lutar sig fram över bordet och pekar mot skärmduken på väggen. På den 8 kvadratmeter stora ytan finns alla Öbos fastigheter på en Google map-karta som gröna pluppar. Här kan man zooma in på varje fastighet och undercentral och kolla energistatus ner i minsta detalj.
– Det intressanta är inte fastigheterna i sig, utan systemet i sin helhet. Det här är en maskin där alla delar samverkar. Genom smart styrning av värme och el har vi kapat energinotan kraftigt. Och de senaste åren har vi lagt på ytterligare delar genom egen elproduktion och lagring, säger Jonas Tannerstad, chef för el och automation på Öbo.
Med solel, batterier och den naturliga värmelagringen i fastigheterna kombinerat med ett smart datasystem har Öbo nu – tillsammans med energileverantören Eon – blivit en aktiv del av energisystemet. Företaget kan slå av och på värme och el beroende på det övriga effektbehovet i samhället och därigenom kapa effekttoppar.
Bara nån vecka innan vårt besök på försommaren fick Öbo besked om att man (som första fastighetsbolag) nu också kan bli leverantör på Svenska kraftnäts reglermarknad (FFR) genom sina sju batterier. Ett välkommet besked för Jonas Tannerstad som hoppas att detta kan ge lite extraintäkter.
– Det här är en signal för hela fastighetsmarknaden och ett viktigt genombrott. Vi är en energiresurs och en del av ett paradigmskifte, säger han.
Men innan vi går vidare – hur kommer det sig då att ett kommunalt fastighetsbolag i Örebro ligger så i framkant i energiutvecklingen?
För att få svar på den frågan måste vi backa bandet 15 år, då Jonas Tannerstad tillträdde tjänsten som el- och teleingenjör på Öbo.
– Då kom jag från industrin där jag jobbat med utvecklingsfrågor och automatisering. Då handlade det om förpackningar i vinindustrin. Men principen är densamma: när man gör en maskin måste den fungera och gå att reparera och hantera i alla länder. När jag kom hit till Öbo var det ett fragmenterat tekniskt system med i bästa fall områdesvisa gemensamma tankar.
Det började 2004 med att bolaget skulle installera individuell värmemätning i en fastighet.
– Då hade man valt en teknisk låst lösning till ett område. Jag ville ta ett större grepp över vårt bestånd för att kunna styra hela systemet. Det är ändå värme för 200 miljoner kronor per år som går igenom våra ventiler – det måste kunna effektiviseras.
Jonas Tannerstad började bygga upp en ny plattform för alla energitjänster där företaget har kontroll över både hårdvaran och mjukvaran – precis som när man bygger maskiner för industrin.
– Nu har vi öppna system som tillåter oss att lägga på nya tjänster successivt. Energieffektiviseringen var steg ett i denna process.
Idag har Öbo även stoppat in en dos AI i styrningen av en av fastigheterna med hjälp av Chalmersforskare för att effektivisera ytterligare.
– Vi vill utveckla självkörande byggnader och där kan AI bli en viktig pusselbit. Nu kan vi stoppa in många fler parametrar i styrningen: utetemperaturer, väderprognoser, husets fysiska förutsättningar etc. Det blir en jämnare styrning och ökad komfort – och lägre kostnader.
Även på elsidan har det hänt mycket. Sedan 2005 har Öbo minskat elanvändningen med nästan 50 procent genom att se över all förbrukning, till exempel utebelysning och ventilation. Liksom tvättstugan där Öbo införde individuell eldebitering och lyckades kapa elanvändningen med 30 procent.
För några år sedan signalerade Eon om en kommande effektbrist varpå en diskussion inleddes om hur bolagen kunde samverka för att lösa utmaningen. Resultatet blev att Öbo i kvarteret Karmen (sju byggnader) installerade solceller och batterier. Ovanpå det har man en molnbaserad digital lösning som gör att husen samverkar och delar energi när så behövs. Öbo har även börjat testa vehicle to grid – där elbilarnas batterier blir en del av energisystemet och kan leverera el när det är hög efterfrågan.
Hur har samarbetet med Eon varit – vad tycker de om era satsningar?
– Det är överlag bra, men vi kan samtidigt få känslan av att vi bidrar till en omställning, där energibranschen jobbar för att anpassa sig, mer eller mindre välvilligt. Det är inte något specifikt för Eon, men eftersom de är nätägare i vårt område så blir det med dem vi för diskussionerna.
– Att använda likströmsnät mellan byggnader för energidelning är en sån fråga, där man kan känna att energibolagen skulle behöva våga utmana sig mer och se sina kunder som en resurs och samtidigt medverka till de juridiska förändringar som behövs i större utsträckning.
Öbos vd Ulf Rohlén tittar in i mötesrummet. Som gammal energibolags-vd (för Oxelö Energi) har han bra koll på frågorna och uppmuntrar nytänkande. Han lyfter fram ytterligare en aspekt som enligt honom brukar glömmas bort: det ökade fastighetsvärdet.
– Genom energiåtgärderna har vi sänkt driftskostnaden med 82 miljoner kronor per år och därigenom ökat vårt fastighetsvärde med 1,7 miljarder om man räknar med 5 procents avkastning. Det gynnar ju våra hyresgäster också, säger Ulf Rohlén.
Öbos strategi är att börja testa den nya tekniken i mindre skala och sedan utveckla den i större omfattning. Och nu är bolaget en av huvudaktörerna i Örebro kommuns satsning på en ny smart stadsdel: Tamarinden. Här är tanken att Öbos energisystemtankar ska användas fullt ut.
Samhällsbyggnadsdirektören Ulrika K Jansson sluter upp över en lunchsallad och berättar om kommunens planer. Örebro är inne i en kraftig tillväxt och kommer växa från 160 000 till 220 000 invånare fram till 2040, säger hon, och då krävs det att man tänker till kring energisystemfrågorna för att klara klimatutmaningarna.
– Vi hade länge planerat att bygga en ny smart och grön stadsdel. Och när Öbo presenterade hur de jobbade med energifrågor tyckte vi att det passade bra att testa dem i större format i Tamarinden, säger Ulrika K Jansson.
Totalt handlar det om 600 bostäder där fyra fastighetsaktörer (däribland Öbo) ska bygga och tillsammans producera, lagra och dela energi. Om allt går enligt plan ska Tamarinden börja byggas 2021 och stå klart till 2025.
– Det här tänket kan vi använda i många andra stadsdelar också. Det här är ett sätt att undvika framtida effekttoppar och frigöra kapacitet, säger Ulrika K Jansson.
Det finns dock juridiska utmaningar med Tamarinden.
– Vi får inte dra kablar mellan husen och bygga ihop våra elsystem på egen hand. Men vi för diskussioner med Energimarknadsinspektionen och hoppas att detta kan bli ett demonstrationsprojekt där vi kan kringgå koncessionslagstiftningen, säger Jonas Tannerstad.
En av dem som varit med och utvecklat Öbos energisatsningar är konsulten Tomas Wall, tidigare FoU-chef på Fortum och nu nyutnämnd ordförande för Energiforsk.
– Vi får vänja oss vid att energimarknaden i framtiden blir annorlunda än den vi byggt upp hittills. Den stora skillnaden för energibolag är att de inte ska se på sina kunder som konsumenter utan som resurser som kan nyttiggöras. Det blir ett mycket mer energieffektivt system, säger han.
Men det blir väl en tuffare situation för energibolagen att hantera denna konkurrens?
– Jag tycker inte att man ska se det som konkurrens, utan det handlar om att anpassa sina elnät och värmeförsäljning. I det korta perspektivet kan man se det som en konkurrens, men i det långa loppet hittar marknaden ett nytt jämviktsläge.
Samtidigt finns de juridiska utmaningarna att hantera.
– Det kommer att bli juridiska förändringar på sikt. Men jag har full respekt för att man inte bara springer fram. Vi måste få underlag från våra praktiska demonstrationer som grund till de lagändringar som behövs, säger Tomas Wall.
I Tamarinden finns ytterligare en utmaning och det är att hitta en modell för att dela nyttan och energiresurserna på den lokala marknaden.
– Man måste bygga en gemensam infrastruktur och en marknadsmodell där alla kan bli vinnare. I de nya EU-direktiven finns ett nytt koncept som kallas energigemenskap. Tamarinden skulle kanske kunna bli en sådan enhet, säger Tomas Wall.
Vi avslutar med en rundvandring i Öbos huvudkontor där solceller installerats på taket medan batterilagret (och systemets hjärta, Livin lab) står i källaren. Batteriet är på 28,9 kW och är ett av de sju batterier som ingår i företagets elsystem.
Öbo
Öbo är ett allmännyttigt bostadsbolag som ägs av Örebro kommun.
Bostäder: 23 140.
Hyresgäster: 43 000.
Lokaler: 837.
Omsättning: 1,7 miljarder kr.
Värmeanvändning: 116 kWh/m2
Elanvändning: 30,9 GWh.
– Batteriet är hjärtat och styrenheten är hjärnan. Och det här är överhjärnan som har koll på allt, säger Jonas Tannerstad och pekar på en glasmonter full med sladdar.
Han börjar fråga systemet om drift och status och får svar direkt av en maskinröst på engelska.
Utanför batterilokalen står en av företagets elbilar som är kopplad till elnätet genom vehicle to grid.
– Vi testar systemet lite smått för att sedan kunna skala upp. Bilen kommer att vara en del av vårt framtida energisystem. Visste du att det räcker med 8–9 elbilar för att jämna ut dygnsvariationen? Batterierna kan komma att ändra mycket, säger han.
I sommar har Öbo även påbörjat bygget av en ny solcellsdriven laddstation med 16 laddpunkter som ska vara förberedda för vehicle to grid.
– Det är inte ekonomiskt försvarbart att bygga enskilda laddstolpar så därför satsar vi på större enheter.
Du har varit på Öbo länge nu – vad är din drivkraft bakom alla förändringar?
– Jag drivs av en vilja att förenkla. Det känns väldigt tillfredsställande om man kan se effekterna av sitt arbete och tänker på klimatet. Men nu har jag hållit på med detta i 15 år. Jag ger det 7 år till – sen ska allt vara klart. Då orkar jag inte längre, säger Jonas Tannerstad med ett skratt.
TamarindenTamarinden är ett bostadsområde som ska byggas 2,5 kilometer söder om Örebro centrum. Totalt ska området innefatta 600 bostäder – både flerbostadshus och radhus – kommersiella lokaler och förskola.
Området ska i huvudsak försörjas av ett lokalt elnät med solceller och batterilösningar där byggnaderna ska kunna producera, lagra och dela energi med varandra.I projektet samarbetar Örebro kommun med Öbo och Eon samt ytterligare fem fastighetsaktörer. Dessutom ingår it-företaget KumBro Utveckling samt Epiroc, vars kraftfulla batterier i gruvmaskinerna ska användas för ellagringen i bostadsområdet.
Johan Wickström
