I december presenterade regeringen en handlingsplan för att klara klimatmålen. Men i mars fick man bakläxa av Klimatpolitiska rådet.
– Handlingsplanen är full av goda ambitioner, men det står inte när åtgärderna ska göras, av vem och vilka effekter de kan få, säger Tomas Kåberger, professor vid Chalmers och en av Rådets medlemmar.
Just avsaknaden av effekt bedömningar betonas flera gånger i rapporten.
– Det är inte alltid lätt att beräkna effekter. Men man måste ändå försöka uppskatta effekter. Då har man möjlighet att lära sig.
Långsam utveckling
Mellan 2003 och 2014 minskade koldioxidutsläppen i Sveri ge med i snitt 2 procent, men de senaste fyra åren (fram till 2018) har minskningstakten legat på knappt en procent. Med de nu beslutade åtgär derna räknar Rådet med att utsläppsminskningarna fortsätter i långsam takt, totalt cirka 2–3 procent fram till 2023.
– Med dagens beslutade åtgärder kommer vi inte att nå målen till 2045. Och det är bråttom – vi kan inte dra ut på tiden. Politiken måste vara framsynt, säger Tomas Kåberger.
– Om tio år kanske 50–70 procent av våra bilar är eldrivna. Då fungerar inte det nuvarande beskattningssystemet. Här finns fantastiska möjligheter att göra beskattningen både mer rättvis och klima teffektiv genom ny teknik. Men det krävs att man redan nu börjar utreda hur trafik beskattningen ska utvecklas.
Fokus på genomförandet
En positiv satsning som Rådet lyfter fram är regeringens initiativ Fossilfritt Sverige.
– Det är en världsunik uppsättning färdplaner, så här har Sverige en fantastisk möjlighet. Men nu behöver regeringen rikta mer fokus på att genomföra planerna så att företagen får gehör – annars kommer engagemanget avta, säger Tomas Kåberger.
Läs mer: Rapporten finns på klimatpolitiskaradet.se
Johan Wickström
