Det svenska företaget Liquid Wind planerar att bygga en e-metanolfabrik i Örnsköldsvik som beräknas stå klar 2024. Den kommer då att producera över 1 ton vätgas per timme om planerna går i lås. För det krävs elektrolysörer med 65 MW kapacitet som ska hantera en elförbrukning på minst 470 GWh per år. Det är ungefär som förbrukningen till drygt 30 000 hushåll, eller produktionen hos 30–35 vindturbiner. Liquid Winds etablering hamnar därför rakt in i energisektorns pågående debatt om elnätens brister och flaskhalsar. Men den stora elmängden betyder ändå inte nödvändigtvis att maxlasten på elnätet blir högre. En fördel med att lägga e-metanolproduktionen nära en massaindustri är att ett sådant industriområde redan har en väl tilltagen infrastruktur för el.
Vi kan låta vindturbinerna gå på full effekt hela tiden och reglera ner elektrolysörerna vid kapacitetsbrist. Johan Schönström, senior energy adviser på Liquid Wind.
Använder befintliga linjer
Vätgastillverkning kan enkelt regleras ned när det blir trångt i elnätet. Inom pappersindustrin finns också egen mottrycksproduktion av el som kan användas av intilliggande elektrolysörer.
– Massaindustrin har ofta abonnemang och nätanslutningar med god höjd och marginaler. Vi kommer till stor del använda befintliga linjer och punkter som inte behöver förstärkas, säger Johan Schönström, Senior Energy Advisor på Liquid Wind.
Kapacitet och effektbalans handlar mycket om hur man hanterar förhållandet mellan elektrolys och vindkraft.
– En produktionsanläggning som den vi ska bygga kan göra stor nytta på elmarknaden. Den har reglerbarhet på sekundnivå och vi kan stänga ner anläggningen direkt om det uppstår kritiska situationer med effektbrist, säger Johan Schönström.
Drar nytta av vinden
Moderna vindkraftverk har idag en snabb spännings- och frekvensreglering men de kan enbart reglera ner snabbt.
– Det är bättre att ta regleringen på förbrukningssidan med hjälp av elektrolysörer istället för att styra ner vindkraften. Då drar vi nytta av vinden och tillverkar mer metanol när det blåser, säger Johan Schönström.
– Vi kan alltså låta vindturbinerna gå på full effekt hela tiden, reglera ner elektrolysörerna vid kapacitetsbrist i nätet och snabbt reglera dem upp igen när det åter finns kapacitet.
Därmed blir flexibilitet ett kärnbegrepp också inom elektrolys. Det kan ge synergier med elsystemet i form av avancerad efterfrågeflexibilitet som många andra industriprocesser har svårt att få till.
Avlastar elsystemet
Liquid Wind kommer dock inte att bygga egna vätgaslager för energilagringsföremål, utan istället utveckla slutprodukten e-metanol som kan användas som energilager, menar Johan Schönström.
– Även ett metanollager kan ge stora fördelar till energisystemet. Det går att lagra både elöverskott och vätgas i form av metanol, och precis som med vätgas- och värmelager kan ett metanollager avlasta elsystemet vid höglast och säsongsvariationer.
Morten Valestrand
