Itakt med att vindkraften växer behöver systemet med stabiliserande stödtjänster för att klara frekvensreglering och spänning utvecklas. Hittills är det till stor del vattenkraften och till viss del kärnkraften som stått för dessa tjänster, men vindkraften har en stor potential även här, enligt Sara Fogelström, koordinator på Svenskt vindkraftstekniskt centrum i Göteborg.
– Elsystemet är uppbyggt på stora synkrongeneratorer från vattenkraft och kärnkraft. Vindkraften har inte bidragit hittills, men den kan hjälpa till om marknaden anpassas för det, säger hon.
Och det händer en del nu. Under våren 2020 lanserade Svenska kraftnät till exempel FFR (Snabb frekvensreserv), en ny tjänst för frekvensreglering som passar vindkraften i hur den är uppbyggd.
– Det har varit lite otydligt hur vindkraftsägare rent praktiskt ska komma in på marknaden, men det här skapar nya affärsmöjligheter.
Nu undersöker forskarna bland annat affärsmodeller och lönsamhet för vindkraftsägare med de nya stödtjänsterna.
– En hypotes är att vindkraftsägare kan tjäna på att dra ner effekten när priset är lågt och istället gå in på frekvensregleringsmarknaden. Det skulle eventuellt också kunna minska slitaget.
Under sommaren 2020 uppstod det andra utmaningar på elmarknaden, till exempel brist på rotationsenergi och reaktiv effekt, vilket ledde till att Svenska kraftnät fick köpa stödtjänster från Ringhals 1.
– Moderna vindkraftverk kan göra samma sak med hjälp av omriktare som kan styra med automatik. En större vindkraftspark skulle kunna bidra med samma tjänster som Ringhals.
Även om det blåser dåligt finns det möjligheter för verken att stödja elsystemet:
– Det är egentligen bra att de inte går för full effekt eftersom det då både går att minska och öka produktionen snabbt, på bara millisekunder. Vindkraften kan också bidra med tröghet så att frekvensen sjunker långsammare, säger Sara Fogelström.
Kan Sverige klara 100 TWh vindkraft till 2040?
– Ja, det är inga som helst problem. Men vi behöver köra vindkraftverken lite smartare.
Johan Wickström
